Tagg trevligt folk!

Våldgästande enligt Wonderwoman

markus & raviolisarnaIgår hällde jag Ajax i akvariet. Sekunden efter att jag hade gett fiskarna kvällsmat. Dom var uppe och käkade flakes vid ytan.

Det var inte snällt, men å andra sidan var det faktiskt inte meningen heller. Men jag antar att jag inte kommer undan ändå. Dom lever fortfarande. Men det är ju inte ett kryphål det heller, eller hur? Oansvarigt.

I alla fall, när jag stod där och sprayade med min Ajax och torkade med min trasa funderade jag på det där med spontanbesök. Folk, varför hatar ni spontanbesök? Jag vet inte om jag har nån vän som faktiskt har uttalat positiva känslor kring konceptet Oplanerade & Icke Föraviserade Visiter. Eller, har jag? Många av er finner tanken på att själva impulsivt hälsa på någon ganska trevlig och ni känner er charmiga när ni gör det. Att sätta sig i bilen med en medhavd pizza/wienerlängd/MASI Campofiorin och bara dra iväg till valfritt offer. Trevligt. Att chansa på att hen/dom är hemma. Charmigt.
Men det omvända verkar vara så långt ifrån okej det går att komma? Att nån plötsligt dyker upp hos er? INTE trevligt eller charmigt!

Ni får panik på att inte kunna känna er lediga och avslappnade, ni blir stressade av att det är stökigt i ert hem, ni flippar ur av tanken på att ni kanske inte har kaffe/sju sorters kakor/middag så det räcker åt en mun till hemma. Toaletten är sunkig, sängen obäddad, det ligger trosor på golvet, kattlådan stinker, tvätten hänger på en ställning i vardagsrummet, blommorna slokar och dammråttorna härjar omkring fritt. Osv. Eller hur? Och plötsligt måste ni underhålla nån oinbjuden jävel.

Och nu tänker DU ”Omg, jag hatar när hon skriver om mig och hänger ut mig såhär!!” Men då kan jag glädja dig med att det inte är just DIG jag skriver om. Inte idag, hade det varit DU hade jag inte dragit mig en sekund från att faktiskt också namnge dig, det vet du. Detta är en observation i största allmänhet.

Eftersom jag själv är den perfekta människan, drömkvinnan, den perfekta frun, Den Heliga Maria, så gillar jag faktiskt att få spontanbesök. Däremot brukar jag vara för slö för att impulsklä på mig och dra iväg till nån annan. Därför tycker jag det är nice när ni kommer till mig istället. Jag skiter dessutom i vad ni underhåller er med med i mitt hus (som jag har fått höra liknar ett gammalt museum), om ni ser min BH som ligger på sängen som är obäddad. Eftersom jag heller inte dricker kaffe själv kan jag garantera er att jag faktiskt alltid har kaffe hemma, det tar aldrig slut, däremot kan jag inte lämna nåt färskhetsintyg. Jag har så gott som aldrig kakor, det vet ni, men jag kan alltid fixa en chunk ost eller en polkagris. Om ni vill ge er i kast med disken som sannolikt ligger i ett berg i vasken, om ni känner er manade att gå loss med dammsugaren är det också fine, men det kommer sannolikt inte behövas. Och jag kommer inte känna någon som helst plikt att underhålla er, ni får gärna lägga er i soffan hos mig och joina i mitt tv-tittande, hjälpa till att skiva svampen som ska i torken, ta spaden vid knuten och hugga i med jordvändandet. Det är bara att ta för sig! Perfekt.

Sa jag förresten att jag även, i sak av Denna Gästvänliga Wonderwoman, är awesome på att laga stora mängder väldigt god mat också? Och att jag är kung på massage? Och att jag äger väldigt många sällskapsspel som ni kan underhålla er med? Jasså, det visste ni redan alltså? Jaja, ni har varit med förr.

PS. På tal om massage. Om nån känner för att förbarma sig över min rygg och mina feta skinkor så kan jag meddela att dom delarna har träningvärk sen de många timmarna av hysteriskt hybridbuggande på bröllopsfesten i lördags. DS.

PPS. Kom på att det nog inte alls är dansen som är boven. Så klen är jag faktiskt inte. Det är sannolikt mitt och mammas urstädande av förråd och bärande av tunga kartonger igår istället. Och det var förresten inte jag som kom på det, det var hon. DDS.

På soloresa till Falköping

Idag är det onsdag, fast det känns som fredag. Och igår var en konstig dag för mej eftersom jag var på roadtripsuppdrag, trots att det var en tisdag kändes den som torsdag eftersom det är fredag idag. För imorron som egentligen är en torsdag är ju enligt kalendern en söndag, fast den känns som en lördag. Sen blir fredan som är en vanlig fredag egentligen en söndag och sen är det lördag och söndag igen. Veckan: Måndag, Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag, Lördag, Söndag. Förvirrande!

Igår var jag alltså på mission till Falköping.

Roadtrip. Klockan nio skulle jag infinna mej med nya firmabilen på KCRacing för att få den trimmad. Och sen hem igen.

Faktiskt ganska trevligt! Tre timmar dit ungefär, sen drygt två timmar paus när jag låg på gräsmattan vid en väderkvarn och solade, sen tre timmar hem igen. Tur det var fint väder. Idag är det också fint, men megablåsigt. Omysigt faktiskt.

När jag hade legat där på gräset förresten, efter ungefär en timme kom en snubbe ut från kvarnen. Han var lång och stor och och hade blåställ på sej och kom klivande mot mej genom tusenskönorna.
- Ursäkta mej, men.. Vad gör du? frågade han uppriktigt undrande. Jag tyckte lite att det borde väl inte vara så svårt att se.
- Halloj. Tjaa.. inte så mycke, jag solar..? Mest bara ligger här och väntar på att min bil ska bli klar. Den är på verkstan där nere *pekar nerför backen*
- Ahaa… Jaja, ja jag var bara lite nyfiken. Meeen… du vet om att detta är privat mark eller? fortsatte han lika försiktigt och undrande.
Smart. Där hade jag legat  som en annan jävla snedseglare i nåns trädgård i över en timme. Smooth. Så äkta jag.
- Oj! Nej, herregud, det visste jag inte alls! Jag ska såklart flytta mej! Jag reste mej fort för att packa ihop mina grejer.
- Nejnej! Du får gärna stanna! Det är bara bra att denhär gamla gräsmattan kommer till användning. Och det är ju inte direkt så att du planerar att bygga ett hus här heller! Han skrattade åt sin egen skojighet.
Jag skrattade också lite artigt och tackade för att jag fick vara kvar. Vi småpratade lite. Jag låg kvar. Det såg faktiskt verkligen jättemycke ut som en park… Faktiskt.

Drygt en timme senare kom han ut igen. Som en orm känner vibrationerna i marken när man kommer gående genom skogen kunde jag utan att se känna i underlaget att han kom klivande mot mej. Nu hade han väl ändrat sej..
- Hallå igen Halmstad! hojtade han
- Hejdu. svarade jag och satte mej upp. Han hade kaffe med sej. Fint.. Den ena muggen räcktes till mej medan han vecklade ihop sina långa ben och satte sej snett bakom min filt.
- Tänkte att du kanske ville ha lite fika! ..Ligga här helt ensam hela dan! Du kan ju inte ha det så skoj du! Åkt ända från Halmstad och allt! Ojojoj.. Lite fika kan ju vara bra! Han slurpade i sej en mun ur sin mugg.
Det var ju verkligen gulligt av honom att komma med kaffe åt mej. Tyvärr är det ju så att jag inte dricker kaffe, dels för att jag blir helt störd i huvet av det och dels för att min mage totalt ballar ur. Dessutom hade jag redan varit kissnödig i ungefär en timme.. Men vad gör man inte. Jag låg ju i hans trädgård och allt, givetvis fick jag se till att få i mej detta.
- Tack det var ju väldigt gulligt av dej! sa jag och smakade på mugginnehållet. Det var helt svart, jättestarkt och förmodligen runt 300 grader varmt. Normal dosering för mej om jag mot förmodan ska inta denna dryck är 20% kaffe och 80% mjölk tätt följt av en dubbel Samarin. Detta skulle med största sannolikhet gå åt helvete och ta lång tid. Men det VAR ju väldigt snällt av honom. Jag fick artigt sitta där i min bikini, mingla med denhär vaktmästarkaraktären och dricka ur. Telefonen i blåstället ringde när vi var nästan klara och han fick ila iväg.

Nästan ytterliggare en timme senare var bilen klar. Jag hade typ synbortfall av kaffet och min mage hatade mej. Men bilen blev bra ialla fall och jag kom hem till slut! Nästa vecka har jag semester! Hoppas det blir sol alla dagar.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress