Tagg pappa

TP

Sagt om Hemköps toapapper:

-Detta är SÅ fruktansvärt värdelöst. Ska toapapper vara såhär kan jag ju förfan likagärna gå ut och hämta ett ark ur skrivaren när jag ska skita! Precis samma!

Word.

the knife

Få grejer kan göra mej så ända in i själen irriterad som slöa knivar. Eller förskärare som det så fint egentligen heter. Men KAN man bli galen på sånt eller?! Oja!

Alltså seriöst. Hur kan man leva med sej själv?? I ett hem, med ett kök med slöa, totalt obrukbara knivar?

Barnen i familjen Brunnfors har blivit uppfostrade under pappa Jannes valspråk:

* * * Kom inte med problem – Kom med lösningar * * *

Så nu tänkte jag leva enligt dessa visa ord och leverera ett konkret förslag på en bra lösning till alla er som nu sitter där och tänker:
-Men vafaaan. ALLA har faktiskt inte en såndär grej att slipa knivarna med!
Nej, detta är jag fullt medveten om. Alla äger inte en sån. Och vad ännu mer faktum är: Alla är inte karlar nog att hantera ett bryne heller. Förmodligen är du en sån, du som nu läser och irriterat tänker att ”alla har faktiskt inte en såndär grej!”. Förmodligen är du även en sån människa som inte klarar av att tända grillen ute i trädgården heller. Men det kan jag behandla i ett annat inlägg.. Var inte lessen, jag har handfasta och bra tips inom det området också.

Okej, till mitt knivtips då.
Om så är fallet, att man inte i sitt hem innehar ett så kallat bryne, då kan man använda undersidan av en tallrik eller en en mugg eller nåt annat keramiskt föremål. Jajjemen. Väl beprövat gammalt husmorsknep. Funkar faktiskt skitbra.
(Vi tar ett instruktionsexempel. Här med en mugg som bryne.)
Gör såhär: Ta din mugg, vänd den upp och ner, se till att ringen den i normala fall står på är oglaserad (dvs vit/svart/grå/brunröd och matt), häll på vatten (och häll på nytt vatten om det blir torrt), slipa din kniv med bestämda och ofjolliga drag.
Piece of cake.

Eggbert

Jag vet att jag har skrivit ett ganska utförligt och beskrivande inlägg om mammas ritualer kring dethär med påskäggsletande. Men dessvärre kan jag inte hitta det. Mkt tråkigt..

I vilket fall som helst gick jag och hon runt inne på Maxi för nån vecka sen då jag greppade nån bra grej och sa nånting om att:
- Sånnahär kan du ju lägga i våra påskägg i år!
Mamma svarade med en tystnad, sen fyllde hon på med:
- Hade du tänkt att ni skulle få påskägg i år alltså?
- Ja?
- .. Men du är ju förfan 25! Tycker inte du att det börjar bli lite löjligt att jag springer runt där i skogen och gömmer ägg som vuxna människor sen ska leta upp?

Men det blev påskägg. Givetvis. Även om vi var helt inställda på att det inte skulle bli några. Det är vi varje år. För mamma säger varje år att det inte kommer bli nåt påskäggsletande. I år var det faktiskt dessutom in i det sista, vi trodde henne nästan. Sen, i förrgår bröt hon tystnaden och sa att vi kunde antingen lägga letningen på påskafton eller på påskdan.. Eller på måndan. Det var vilket som, vi fick välja! Men vi skulle veta att det bara blev plastpåsar i år! Inga ägg! ..Fine. Helt okej för våran del. Plastpåsar – ägg. Klänning – kjol. Whatever.

Idag var Dagen D. Likt en gasell galopperade hon upp för trapporna i trädgården och upp i skogen där äggen (påsarna) gömdes omsorgsfullt. Och ni som har varit med på denna letning vet att det inte handlar om vanlig ”Nu lägger vi äggen bakom stubben och under trädgårdsbordet så barnen hittar dom lätt”-gömning. Fuck no.
Hon GRÄVER ner fanskapen. Och eftersom äggen vanligtvis är gjorda av papp så klarar dessa inte av en sedvanlig nergrävning, därför måste dessa förpackas ytterligare. Pappägget lägges i en fryspåse som knyts ihop hårt, detta för att pappägget inte ska ta skada av fukten i marken. Sen är det bara för pöbeln att ge sig ut med sina påskäggsmotsvarigheter till tryffelhundar och leta.

I år var det jag, pappa och Filip. Hatkärlek. Trevligt men drygt. Eller som pappa sa när vi reste oss när mammas busvisslig ljöd från skogen (signalen betyder att naturen är klar för genomsökning):
-..Faaan! Kan hon inte bara ge oss dom rätt i näven? ..Asa sig iväg såhär för att leta upp ett jävla ägg..
Det är ungefär så man tänker varje år, men sen är det ändå kul! Och jag garanterar att man hade blivit otroligt besviken om det INTE hade blivit letning nån vår! Dessutom får man väldigt trevliga saker. I år var det en påse med lyxchoklad ifrån f.d PeterBeier, det var ett body butter och en tvål ifrån BodyShop, ett par strumpor och en stor gul skumgodiskyckling. Now thats some quality eggs! För övrigt är jag övertygad om att mamma tycker det är skitkul med äggletningen också.

Bifogar här en bild från förra årets äggletning, där pappa iklädd shorts och täckjacka, med sin gin & tonic i näven bokstavligen dansar av glädje efter att ha hittat ett av mammas välgömda ägg. (Observera även att det ligger i en ihopknuten fryspåse)

påskägg

Vatten till vin

I familjen Brunnfors är det pappa Janne som är problemlösaren. Det är honom man går till när nåt inte funkar. Så fixar han det. Så enkelt är det.

Jag och Kajsa, min yngsta lillasyster, hade precis ett samtal kring detta ämne. Att det är så märkligt. När man går till pappa med sina problem så brukar han inte ens behöva vidta åtgärder. Det räcker med ansträngningen att han tex reser sej ur soffan och följer med en för att det ska vara löst. Och sen står man där som en idiot som bara tjatade för att man ville ha uppmärksamhet eller nåt.

Exempel.
Kajsa hade problem med sin mobil. Hon fick den inte att starta efter att hon hade bytt operatör. Hon slog rätt kod. Hon visste att det var rätt kod. Helt säker på det. Det hände ingenting, telefonen sa inte att det var fel kod, den bara gick tillbaka till ”slå din kod-läget” igen.
Kajsa gick till pappa. Och av erfarenhet så kan jag intyga att man ska ha försökt åtskilliga gånger på egen hand för att gå till Problemlösaren.
Hon kommer till honom och talar om hur situationen är. Han säger åt henne att försöka igen. Hon slår in koden och allt funkar. Telefonen går igång och allt är frid och fröjd. Pappa går iväg utan att säga ett ord. Och där står hon som en idiot.

Eller. Annat exempel.
Ens bil startar inte. Man försöker med allt. Man kollar olika saker. Tittar under huven, som om man i nånslags sjuk vision tror att det ska hjälpa en. Man testar igen. Sparkar lite på ett däck. Vickar lite på antennen. Man rullar ut bilen ur garaget. Testar igen ute i friska luften, där man tycker att bilen borde kunna andas bra. ..Sen ger man upp och går in och drar problemet för pappa.
Motvilligt reser han sej ur soffan där han sitter och kollar på Americas Funniest Home Videos, tar på sej sina skor, går ut på trappen. ..Och när man kommer ut så har ens lilla Nissan Micra som inte startade alldeles nyss, förvandlats till en Ferrari och står redan igång och mullrar. ..Typ.

Annat.
Man kommer springande in i panik och vrålar att Kajsa har blivit påkörd. Hon har fått högerbenet krossat! Helt chill tar han sej ut utanför huset och när man kommer ut finner man Kajsa lyckligt hoppandes hopprep på stenplattorna. ..Typ.

pappa janneOkej kanske inte riktigt. Men det är alltid samma sak! Man har ett problem, spelar ingen som helst roll av vilken karaktär. Man försöker som ett as. Man vill verkligen lösa det själv! Man ger upp. Går in till pappa. Pappa kollar på ens sak. Problemet med saken verkar aldrig någonsin ha funnits. Allt funkar som det ska. Pappa går igen, utan att säga nånting. Man står där som en förvånad snedseglare och undrar vafan som egentligen hände.
Ofta blir ens föremål man hade problem med dessutom förbättrat efter han varit framme! Repor kan vara borta, det blänker lite extra.. Efter han varit där är ens pryl inte bara fixad, den är oförstörbar!

Det funkar även på distans! Via telefon eller per mejl.

Vatten till vin.

World class föräldraskap

bakelseIdag har mitt inflyttande fortskridit.

Pappa kom körande hit ut med lite grejer tidigare i eftermiddags. Han hade med sej ett bredbandsmodem med matchande router, en söt mikrovågsugn och en napoleonbakelse! Now thats the shit! ^^

Mamma har också varit väldigt duktig idag. Hon har kämpat in 4 stycken vita byråer i mitt vita sovrum, krupit omkring på golvet och torkat alla golvlister som numera är vitvita och inte gråbrunvita som dom var igår. Hon har även sanerat spisen. Mkt najs! ..Dessutom försåg hon mej med föda, gårdagens inspelade avsnitt av nip/tuck samt en del trevliga saker från Maxi.

Själv har jag inte gjort lika mycke faktiskt. Jag har flyttat in mina fiskar i deras akvariehem istället för den lilla cylindriska vasen till koncentrationsläger som dom tidigare vistades i. Efter det demolerade jag min bästa sax genom att klippa i den där AstroTurfmattan som ligger utanför ytterdörren. Jättebra. Jag har även ådragit mej en redig dammsnuva. För er som inte är bekanta med denna åkomma så får man den genom intensivt omkringkrälande i dammiga utrymmen så som till exempel flyttlådor sedan tidigare år som man förvarar nere i källaren hos mamma och pappa. Kan definitivt jämföras med en grov förkylning. Jag låter numera som Bengt Magnusson ungefär. Jättebra.

Funderar för övrigt på vilken ny färg jag ska förgylla min tillvaro här i mitt lilla hem med sen.. Jag MÅSTE bli av med den fruktansvärda bruna ton som klär dom två fondväggarna här nu. Det är helt otroligt att man klarar av att välja en sån färg. Jag skulle verkligen vilja träffa dom som stod där i färgaffären och gemensamt kom överens om att -Ja, denna! Detta är en BRA färg! Dessutom är det ju trendigt med brunt nu!
..Dom ville så väl men det blev så fel..
(För visst var det väl inte ni, Julia och Joakim, som valde den?? Visst fanns den här redan när ni flyttade in?)

Flyttlass

Idag har fasen varit den slitigaste dagen på riktigt länge! Idag i kombination med igår. Igår var från helvetet och som att det inte var nog med att dagen var ytterst påfrestande så fick jag rycka in och fota nattklubb från klockan 23 dessutom! Kom i säng nån gång runt halv fyra efter att ha dokumenterat fulla >33åringar i nårra timmar!

Sen var det upp och på med arbetshandskarna i ottan! För idag har jag minsann faktiskt flyttat. Jag bor härmed officiellt på Stenhuggerivägen 85.
En massa grejer har transporterats. Och eftersom Lina inte ville komma hem ifrån Oslo och hjälpa till och eftersom Kajsa åkte till Oslo för att slippa hjälpa till så blev det jag, mamma och pappa som slet. Men vi fick mycke motion i alla fall.. Alltid nåt ju.

Vid ett tillfälle under dagen hittar jag en plastburk full av köttbullar i frysen där hemma.
-Denna kan jag ju få! utbrister jag lyckligt.
-Ja det kan du ju faktiskt, svarar mamma och börjar dunka burken mot bänken för att kunna banka ur dom stenfrusna köttbullarna i en plastpåse.
-Men vafaaan.. kan jag inte bara ta hela burken istället eller??
-DU!! Jag har nog LÄST på din den där hemsidan vad du gör med mina burkar!! får jag hårt till svar. Hon syftar rakt på ett inlägg som jag skrev för en tid sen.. Jag avslöjar där att jag uppenbarligen inte behandlar plastburkar med samma kärlek som hon. -Läs- det gärna om ni vill fatta nåt av detta.

Och som att det inte var nog med arbete efter flyttandet av alla mina tillhörigheter så högg jag och pappa (okej, mest pappa) i igen och la på sommardäcken på min bil. Very nice indeed. Nu kan det bli sommar. Bring it on!

SEXIGA MÄN II

Scenario.
Jag och mamma sitter i köket och diskuterar vilka band vi vill ha till festivalen i sommar.

Mamma: -Jag skulle vilja ha Maiden. Undra om det blir dom i år??
Emma: -Knappast…
Mamma: -Jag skulle vilja ha Metallica med!
Emma: -M, det hade vatt nice, men dom kommer ju inte heller..
Mamma: -Jag skulle vilja ha Nickelback!

Pappa vandrar förbi

Emma: -Nej! Fy. Men Journey igen hade varit bra ^^
Mamma: -Njaaah.. Jag skulle vilja ha Bon jovi! eller Creed!
Pappa: -Jag skulle vilja skita med rövhålet!

Jag och mamma tar våra blickar från skärmen på min dator och riktar dom mot pappa som nu står bakom oss med en öl i ena näven och ett mätinstrument i den andra.

Mamma: -…Och vafan skiter du med annars då?
Emma: -ja?

Tystnad
Blickar

Pappa: -Det ska ni skita i!!

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress