Tagg köksmästarn

Fläderblomssaftreceptet

Okej, efter massor av tjat blir jag väl så illa tvungen att dela med mig av mina saftrecept nu då.

Eftersom det exakt NU är läge att plocka fläderblommorna, åtminstone här i Halmstad, så börjar jag med den. Rabarbern växer ett tag till så den kommer en annan dag.

** Den Simplaste Av Fläderblomssaft **
_______________________________
Kräng på dig gummistövlarna/kängorna och dina grövsta byxor och ge dig ut i skog och mark. Skörda omkring 80 rätt stora klasar blommor. Hellre lite fler än lite färre. Använd din känsla, den säger när det räcker!
Tänk på att blommorna ska vara perfekt lagom utslagna! Inte för knoppiga, då blir saften för ”grön” i smaken och absolut inte för överblommade, då smakar saften unken häst. Precis utslagna ska dom vara! Gå på din känsla, den säger när dom är perfekta.

Klipp bort dom grövsta stammarna från klasarna och lägg blommorna i den fetaste gryta du äger. Den bör rymma runt 15 liter.
Ta INTE med några löv. Dom är äckliga.
Skiva upp 4-5 snygga citroner (antal beroende på storlek) och 2-3 tilltalande lime (antal beroende på storlek.
Placera kärleksfullt frukterna ovanpå högen av flowers.

Ta fram ännu en megagryta och koka upp 5 liter vatten.
Häll i drygt 4 kg socker, chockas över hur mycket det faktiskt är och tillsätt 100 g citronsyra i ditt vatten.
Låt koka upp igen. Låt det inte skvätta för mkt eftersom det blir typ klister.
Häll ditt sockervattenskok över blommor och citrusskivor. Rör omkring med en trä eller plastslev.
Lägg på ett lock med en sten ovanpå. Myror kommer ta sig in i grytan ändå, var så säker. Ingen vet hur dom gör, men dom kommer vara där när du lyfter på locket.
Låt stå svalt och mörkt i 2-3 lagom långa dygn, inte för länge för då blir den sunkig. Rör runt lite då och då medan du sjunger en saftuppmuntrande sång.
När korrekt antat dag- och nattimmar har passerat (använd känslan, den talar om när saften är klar!) sila genom old lakan eller sleten kökshandduk.

Tappa upp saften på gamla petflaskor och dela ut till alla du känner. Går även utmärkt att frysa! Det är bra eftersom den inte håller sig fresh allt för överdrivet jättelänge. Men tänk på att inte fylla flaskorna ända upp om dom ska frysas.. Spara typ 7 cm tomt isf.

Done!
Säg tack. Gör god saft. Gonatt.

NDU Skärtorsdagshabanero

Godermiddag godermiddag både herre och häst!
Vi önskar eder alla en fin skärtorsdagseftermiddagsfest!

Underbar sång? Tack, jag vet. Idag är det Skärtorsdagen. Idag firar vi att Jesus uppfann konceptet nattvard (samma som nattamat idag) och att han åt en festlig måltid med sina lärjungar (samma som förfest idag).  Att det heter just Skärtorsdag kommer ifrån att Jesus hjälpte lärjungarna att tvätta sina fötter före middagen (idag en bortrationaliserad bit). Skärtorsdagen slutar enligt sagan med att Jesus är naken och utblottad (samma som shitfaced idag). En underbar högtid med stora motiv till dagens festlighet! Alla ser kopplingen mellan bröd+vin+fottvätt och ägg+sill+eld.

Till nåt helt annat. Jag har aldrig fattat vad folk har snackat om när dom hävt ur sig det där klassiska: ”Jag kände ett tryck över bröstet!”. Förrän nu, eller rättare sagt i måndags. Dåjävlar fick jag känna på tryck över bröstet! Sittande på spinningcykeln, helt upprätt, efter en intervalltopp. Jag fick inte luft! Som jag beskrev det för Freddy, jag kände mig som en fet ponny som man dragit åt sadelgjorden alldeles för hårt på. Instruktören anade oråd där jag satt och frenetiskt slet i min BH och pulsbältet.
- Hur går det Brunsås? Ser det lite körigt ut där eller? frågade hon.
- Jag.. Jag får inte luft! flämtade jag. Jag kan fan inte andas!
- Eftersom du kan prata får du uppenbarligen visst luft. Ta det lugnt, du kommer överleva. Svarade hon myndigt. Jag överlevde såklart, men det var fanimig på håret skulle jag själv vilja påstå. Det var per definition ”Ett tryck över bröstet”. Jag konstaterade efter passet att jag, snart 29 år gammal, hade haft min första infarkt. Instruktören konstaterade att jag sannolikt bara hade tagit i lite hårt, att jag har kass kondition. Så äkta.

Vidare kan jag meddela att habaneron jag sådde har börjat komma upp. Tyvärr. Jag har inte en aning om vad jag ska ha skiten till. Den är alldeles för stark för att det ens ska vara komiskt. Jag kikade på Scovilleskalan för att få ett litet perspektiv för exakt HUR stark den faktiskt är. Vanlig Tabascosås ligger på omkring 2 500-5 000 SHU (Scoville Heat Units), en ordentligt stark jalapeno, som jag för övrigt också har sått, ligger på ca 7 000-8 000 SHU. Den habanerojäveln jag har valt att odla toppar på 350 000 SHU. Not funny or cool. Jag tänker inte vårda plantorna ömt. Kan man kanske sälja frukterna dyrt på Tradera tro?

Tips för odling av egen peppar: Klös inte ur fröna ur den färska frukten med naglarna. Om du inte rakt av stryker med på plats kommer du lida av brinnande fingertoppar i närmare en vecka. Du kommer heller inte kunna ta i grejer, för allt du rör vi förpestas. Du kommer inte kunna tvätta håret som folk ty dina händer lämnar efter schampomasserandet skalpen förkolnad. Och så vidare. Det är starkt.

Bifogar bild från när jag fortfarande var glad och positivt inställd till projektet. Sekunderna innan jag gnuggade mig i ögat och gråtande i panik kastade in handduken. Dom röda är Habanero och dom gröna är Jalapeno.

Kuriosa: Vanlig pepparspray, sånt man kan råka få i ögonen om man inte sköter sig, ligger på omkring 4 000 000 SHU. Fyra miljoner.

Ett awesome recept & snörapport

Okej, det är alltså officiellt snö nu. Bara att inse. Jag har redan skottat utanför entrén en gång idag (se bifogad bild nedan). Fler lär det bli.

Nåväl, man får väl använda samma mediokra argument som alla andra till varför det är bättre med än utan det vita täcket – Det blir ju ljusare i alla fall! Sanning och uppskattat tills det smälter lite och sen fryser på framåt natten och blir en bucklig blank is från Helvetet. Då kunde vi klarart oss utan. Jag känner mig förresten alltid som den där läskiga gamla gubben i Ensam Hemma när jag går omkring med en snöskyffel.

Men nu ska jag inte prata om väder, för det gör jag alltid. Jag ska istället berätta om mitt tränande. För det gör jag också alltid nu för tiden. Det får ni finna er i. Jag har ju dock lovat att inte göra detta till en regelrätt träningsblogg med handfasta tips och konkreta råd, så det kan ni glömma. Når jag framgång en dag i en avlägsen framtid kommer ingen få reda på hur det egentligen gick till, men sannolikt skulle det vara större summor pengar inblandade..

Jag är som bekant tillbaka på banan igen efter operation och en lång dryg förkylning. Jag har under min passiva tid lyckats med konststycket att gå upp drygt ett helt och ett halvt kilo och därmed har mitt viktmål enligt appen i telefonen flyttats från 9:e december till.. evigheten. Underbart. Men! Jag får inte packa ihop så lätt! För på onsdag har jag en ny CaviLipobehandling där det ingick ett löfte, yttrat vid ett mkt svagt tillfälle, från min sida att minska ungefär ett kilo i veckan på egen hand, så då kommer jag skämma ut mig totalt om jag inte har styrt upp denna annars så prekära situation tills dess. Jag tränar på luncherna och håller dieten genom att käka extra många Kexchoklad till mellanmål, en bit Cambozola varje kväll och massor av Kalaspuffar! Ibland får jag även i mig ett och annat äpple. Etiketten på detta oftast också.

Nu eskalerade snöandet tror jag bestämt. Fan jag skulle ju komma till en story egentligen här! Nu hinner jag inte det.. Jag får ta den sen, altenativt en annan dag. Alternativt aldrig. Jag har ju redan berättat den för Johanna.

Fast okej! ETT tips kan ni få. En maträtt som är awesome och bra och god och snygg och utan nämnvärda kolhydrater. Jag försöker strukturera upp det på ett rekommenderat receptsenligt vis för pedagogikens skull.

Ingredienser
En skvätt Olivolja
En grön eller gul Squash som ser god och fresh ut
Två-Tre avlånga röda snygga Spetspaprikor
En bit Chevréost. Getost alltså. En sån som är som en liten cylinder på typ 7 cm i diameter och 4 cm hög.
En stor mansnäve Val- eller ännu hellre Pekannötter
En svensk Fläskfilé (kan utelämnas om man inte gillar death)

Att göra
Sätt igång ugnen på typ 190 grader och häll din skvätt olja i en normalmellanstor ugnsform. 
Slajsa upp squashen i snygga bitar. Jag brukar dela den på tre och sen delar jag tredjedelarna i typ 5 skivor på längden, då ser dom goda och trevliga ut, som små brödskivor. Lägg i formen.
Dela paprikorna på mitten längsmed och fixa bort kärnorna. Choppa i kortare bitar, så det blir 6 stycken av en paprika. Det brukar bli lagom, då är dom typ samma storlek som squashen. Lägg i formen.
Nötterna också. 

Vänd runt lite med valfritt tillhygge så det blir lite olja här och där och någorlunda jämnt fördelat. 
Ta din ostbit och bryt sönder den i lagom mellansmå chunks. Strössla som ett trevligt glest lock på squash-, paprika- och nötmixen i formen.
Ställ in i ugnen.
Skär fläskfilén på hälften och stek till den rätt hårt så den får en god yta. Skär halvorna i tre delar var (du har nu sex bitar death framför dig).
Ta ut din form som har stått i ugnen ett tag och lägg köttbitarna i en avlång fläskfileformad kolonn i mitten, ovanpå allt det andra.
Ställ tillbaka i ugnen och låt verka tills din magkänsla säger att det är done. 

Käka. Gärna med vanlig kräm fräs som sås till.
Skicka ett tackbrev och en bukett blommor till mig för tipset på en awesome och lättlagad och nyttig och snygg och god dinner.

Önskar att jag kunde bifoga en bild för det är faktiskt en relativt estetiskt tilltalande anrättning. God med. Freddy gillar den också. Bild får bli nästa gång.

Gamlingen

God förmiddag läserz!

Hur har ni det? Är det höst hos er också? Regnar det på era huvuden och på era bilar och på era hus? Blåser det som fan? Här också.

Eftersom ni redan har konstaterat att jag uppenbarligen inte skriver allt för ofta just nu, jag kan se tydligt att ni tycker jag är lam, jag har fina statistikwidgets för denhär sidan vettni.. Men eftersom ni redan vet är det ju ingen idé att jag tjatar om det.  Jag tänkte skriva lite nu, om det är okej? Köra en typ av resumé av den senaste tiden.

Hela sommaren har Patricia bott i mitt tvättrum. Trefligt! Sen flyttade hon det blev tomt. Mitt sjukt stora mansion ekade öde när inte Freddy gästade och jag kände mig som ..a jag vet inte, nån ensam på nåt stort ställe. Så illa kvickt såg jag till att skaffa en ny inneboende! Tomas blev inproppad i tvättrummet med en sänghimmel av trosor och badlakan. Mysigt för honom! Igår när jag kom hem var diskmaskinen urplockad. Loco! Det blev obalans och min hjärna som var inställd på att ta tag i det där fick svårt att processa, men det ordnade sig!  Nu funderar jag på att öppna nåtform av vandrarhem. Hade det inte varit trevligt så säg?  Scones och marmeladfrukostar var och varannan dag. Hade kunnat varva med bacon och ägg och sånt lite emellanåt för att gästerna inte skulle tröttna och bli tjuriga. Anordnande av tipsrundor, bingokvällar och botaniska promenader i det närliggande grönområdet. Ni hör ju själva, det hade blivit success! Jag hade ägt som värdshusvärd.

(Men egentligen är sanningen att Tomas bor hos mej för han har blivit utkastad från sin egna lägenhet.. Hehe. Tragik!)

En annan grej jag förresten också hade ägt på är om jag hade varit med i programmet på fyran. Halv 8 Hos Mig. Hade kammat hem hela skiten. Men det är ju en annan sak..

Bingokvällkonceptet är för övrigt redan lite påbörjat. I söndags spelade jag, Johanna, Freddy och han i tvättrummet! Med lotter och mat och vin satt vi med dollartecken i ögonen på helspänn framför TV4+ och Bingolotto med han den blonda snubben som håller i det nu för tiden. Vi vann inte storkovan men det var en trevlig tillställning enligt mig i alla fall. Ska vi köra igen eller?
Men visst. Lite gammalt kan tyckas, men hela min söndag gick i pensionärstecknet så det var okej. Först uppe i ottan för att baka åt männen och servera dom frukost när det behagades vaknas, sen ut och luka hela rabatten på framsidan inklusive beskärning av rosenkvittenbusken (vemfan under 65 bast har en sån liksom?). In igen när Linda kom på besök för kaffe och söndagstårtfika. Som man bör när man nått en aktningsvärd ålder. Vidare med förberedande av aftonvarden framför Bingolotto. ..Funderar på att införskaffa sånadär duttpennor till nästa gång!

Anyways! För er som har missat det så har jag facebookat bilderna från både Extrema Outdoor och Sweden Rock Festivalen nu! Efter mycket om och men, kraschade hårddiskar, tandagnisslan och muppiga cd-läsare är dom nu ute. Håll till godo. Slänger in en här också som smakprov, en på mig, Anna och mat, men dom andra får ni allt bege er för. Hejdå.

Vinterdemonen

Samtidigt som det är lite skrämmande så är det ju ganska intressant att se saker förvandlas till monster.

Det kan appliceras på nästan vad som helst. En gräsmatta, en kärleksrelation, huvudvärk, rosten på en bil eller som i detta fallet – isen i mitt kylskåp. Det kan vara olika typer av monster också. Ilskna, ettriga och morrande. Eller otroligt stora och vrålande. ..Eller den sorten som nästan är värst – dom som växer långsamt till något fruktansvärt och okontrollerbart, som man inte inser är monster förrän det är helt åt helvete för sent. Relationsmonstret, den vanligaste sorten. Läskigt och fascinerande på samma gång.

Men mitt kylskåp då alltså. Från att ha varit en trevlig enhet för en fräschare matförvaring har det börjat urarta här nu. Det startade med en liten kaka is på den bakre väggen i höjd med andra hyllan nerifrån. Ingen fara tänkte jag, det är ju inte så himla kallt där inne, den skulle snart smälta. Men likt en elakartad cellförändring började iskristallerna mutera och det grodde i en rasande takt. Frostmonstret växte sej allt starkare och började livnära sej på olika saker i dess närhet. Precis som en boaorm sakta sakta sväljer rådjuret omslöt iskäftarna burk efter burk. Om jag lyckades upptäcka det i tid nog, innan marmeladglasen hade hunnit för långt ner i vinterdemonens svalg, gick det att slita loss dem, men många har gått förlorade.

Jag har länge blundat för problemet, har väl tänkt lite att det nog går över. Så brukar man ju resonera kring sjukdomar man egentligen misstänker är ganska allvarliga. Man lever i nånslags förnekelse medan allt bara ökar i omfång.

Freddy kom på besök. Han öppnade dörren till frysen och jag tänkte att det ju var tur att det inte var kylen för då hade ju risken för ismonsterattack varit överhängande. Men frysen var lugnt. Trodde jag.
Tydligen hade demonen sakta men säkert utökat sitt territorium och på översta hyllan, i iskubsfacket byggt ut starkt. Freddy sträckte sej intet ont anande efter plastformarna och möttes av ett vrål och frustande, dräglande käftar i ett köldmoln av bitande ånga. Fort smällde han igen dörren igen och såg på mej med uppspärrade ögon.
- Det var nåt därinne! …Vad är det som bor i frysen?? frågade han skrämt och vi kunde tydligt höra ilskna morranden inifrån kylan. Det var dax att gör något åt saken.

Kanske i helgen. Jag borde fixa det i helgen. Det har ballat ur.

Ps. På bilden ser vi hur  ingefäramarmeladen, jordgubbssylten och den stora burken med rårörda lingon håller på att slukas. Även en äggkartong har har fått en chunk bortbiten från sin kropp. Ds.

 

Måndagsväder & myrsaft

Kära dagbok,

Ännu en helg har gått bort och eftersom det är måndag är det stängt på Daengs Wok. Och eftersom alla mina veckors dagar nu för tiden hackas ihop till en enda pölsa hade jag såklart ingen koll på öppettiderna när jag kanske visserligen inte direkt glad i hågen, utan snarare aningens melankolisk styrde Eriks bil mot matstället. Bummer. Jag fick sushi istället.

Vidare kan jag rapportera glädjande nyheter – Jag med min sous chef Patricia har satt sommarens första sats fläderblomssaft. Se bilder. Efter en fin skörd åstadkommen efter vadande omkring i brännässlorna runt mitt favoritträd, skivande av citroner och lime och kokande av sockerlag har vi nu en stor gryta stående utanför på min lilla fula köksaltan. Med en gatsten på locket. Den kommer bli grym! Jag ska bara sila bort alla myrorna som har kalas i den nu först.. Men det är inte så många. Ingen kommer märka nåt.

Väder idag: Ser ut lite som det gör inne i mej – Snett regn, mer eller mindre storm och emellanåt nån solglimt så man ändå klarar av att hålla hoppet om sommaren vid liv. Min gula ros har förresten börjat blomma jämte huset. Den är snygg!

Och för er som har missat det så har jag en ny länk här nere i listan till höger: Tomas. Där kan ni också läsa om ni vill. Over and out.

Duktig men lite tragisk också

God afton kära läsare av oerhörd kvantitet.

I sak av enda människan på jorden som inte kollar på den astråkiga matchen mellan United och Barca ikväll så tar jag tillfället i akt att kvalitetstida lite. Det har jag i och för sig gjort hela dan, men jag fortsätter nu.

Kvalitetstid i min värld på helgen innebär avverkande random hushållssysslor. Jajjemen. Och jag har minsann varit duktig idag! Jag har tvättat, dammsugit, vänt sängen åt andra hållet, bäddat, bakat och diskat. Alla sysslor utförda iklädd traditionsenlig svensk hemmafruskrud: Trosor och raggsockar med en öl i näven. Fruktansvärt. Hade ni sett mej hade ni skämts för min skull. Faktiskt på riktigt. Men det kan jag ta! Ingen mer än grannens svarta katt har ju varit på besök så än så länge är jag safe.

Har även, i förmiddags medan det fortfarande var sol ute, gått en jättelång promenad (med kläder på) vilket resulterade i en fet blåsa på min högerfot. Bara för jag inte tog några stumpor. Straffad omedelbart för att jag var duktig och gav mej ut på promenix. Så äkta. Bra att veta så kan jag skita i alltihopa med gott samvete till nästa gång. Nä okej, det var en trevlig vandring faktiskt. Jag gick omkring och lyssnade på tystnaden och känden vinden genom håret. Lögn! Från det att jag lämnade dörren till jag ungefär en timme senare äntrade huset igen pratade jag i telefon med Rickard. Jajjemen. Och vinden reflekterade jag inte direkt över eftersom mitt fokus var riktat mot den eskalerande smärtan på min fot. Imorron ska jag ta andra skor. Vill nån följa med? Jag är trevligare än jag utger mej för att vara och jag har kläder på mej när det är folk around.

Bifogad bild är från bakningen. Frallor till mamma. Det är ju Mors Dag och sånt imorron. Jag hittade inte receptet förresten så jag freestylade lite. Hoppas det inte blir apa. Väl mött.


Kakhysteri & muskelförfall

En helg med kakor och tårta till förbannelse har passerat.

Linda har haft dessertbordsprojekt i min trädgård med mitt ytterst snygga gamla vita skrivbord.

Trevligt! För er som inte vet vad hon pysslar med så går det alltså ut på att hon riggar ett hysteriskt bord fullt med tårta, kakor, cupcakes, saft, blommor och andra angenäma attribut, sen fotograferas hela ensemblen. Och sen får jag käka upp allt, vilket jag likt en fet ponny givetvis gör och därefter drabbas av ångest i ungefär en kvart. Speciellt nu, när jag inte direkt är eller har varit på topp, gick det extra lätt att tugga i sej alldeles för mycke. Tror jag har slagit alla rekord i sockerintag denna helgen. Jag har dessutom jättekonstig träningsvärk i armarna efter att ha kånkat omkring bordet i hela trädgården eftersom Linda inte kunde välja träd. Men snyggt blev det tillslut i alla fall! Det snyggaste bordet hon gjort hittills om jag får säga det själv, men det berodde givetvis mest på mitt awesome skrivbord och utomordentligt trivsamma snea päronträd!

Bilder lär komma upp inom kort på Lindas sida, men jag kan bjuda på en liten medioker försmak av dokumentation från min mobil här nedanför så länge. Håll till godo.

Andra aktiviteter under helgdagarna: Vi har kollat på film, käkat sallader av olika slag, jag har oljat in verandan, mitt nya utebord som pappa kom och lämnade i söndags tillsammans med 4 snygga stolar har fått en ny fin sandpapprad yta, vi har spelat en miljard rundor Sprut-Uno, jag har varit på Emelies och Andrés loppis och blivit påprackad saker, jag har röjt upp i skräprummet och tvättat typ 8 maskiner tvätt, grannens katt har fått våldsgos, det har haglat jättestora hagelbollar och åskat, jag har skurit mej i fingret, fått en bukett liljekonvaljer och andra bra växter till barkisen av mamma, varit ganska lessen, ätit olika surdegsbröd bakade av Christian och Filip, missat Emmelis vernissage och fortfarande inte blivit rik.

För övrigt måste jag verkligen börja motionera mer igen. Mina magmuskler verkar har lagts i träda och jag får ont i ryggen för minsta lilla skit. Går och lägger mej i sängen och på morronen när jag vaknar känner jag mej helt ledbruten. Allt på grund av mina allt mer borttynande muskler. Jag har dessutom börjat uppleva problem med att bära omkring mina barksäckar och stenplattor i trädgården. Tragik! Jag borde åtminstone kunna lyckas åstadkomma regelbundna promenader kan man tycka. Jag om nån har ju verkligen bra promenadförutsättningar med tanke på var jag bor. Pinsamt. Vill nån följa med på promenad?

Sexcoachen (Stängt pga regn)

När jag kom hem i eftermiddags var jag otroligt sugen på pizza.

Jag får egentligen inte äta pizza, framför allt inte nu heller när all typ av fysisk aktivitet så gott som är lika med noll i mitt liv.

Så när jag kom hem la jag mej i soffan och åt resterna från igår. Skånsk äggakaka med lingon och bacon. Medan jag kollade på Lyxfällan och facebookade med datorn på magen som ett annat tragiskt white trashdrägg. En halvtimme senare skalade jag en hög med räkor och käkade upp. Om jag åtminstone hade vänt på det och kört räkorna som en form av förrätt. Det hade blivit värdigare.

En halvtimme senare åt jag en skål chokladpudding med grädde och plötsligt hade jag satt i mej en hel trerätters. Och plötsligt kändes den där pizzan inte längre som the bad guy i gänget. Dessutom beställer jag alltid en Vegetariana med tonfisk, så det är inte ens en massa såser och kebab och sånt jox! Jag ska minnas och tänka tillbaka på denna kvällen nästa gång jag blir sugen. Jag ska även försöka minnas och tänka tillbaka på denna kvällen varje dag, eftersom jag borde utsätta mej för nån form av regelbunden motion. Givetvis kommer jag ha glömt denna kvällen ungefär samtidigt som jag postar detta inlägget, men kanske tanken just nu kan få räknas lite också? ..Det var ju trots allt förbannat god chokladpudding.

Usch nu blev det en såndär mat- och träningsblogg av detta. Jag byter ämne.

För någon dag sen var det nån som hade googlat på Emma+Brunnfors+ger+sextips. Det tyckte jag var charmigt. Fint att ni vänder er till mej för råd, men det är tyvärr ingen idé. Till er stora besvikelse. Det finns garanterat dom som är duktigare, mer spännande och betydligt mer pedagogiska i sak av coach än jag. Bättre lycka nästa gång.

När jag kom hem i eftermiddags var jag för övrigt helt genomblöt, jag frös och jag var inte speciellt glad. Det var ösregn och kolsvart himmel. Utomhus också. Och det känns som jag har förlorat en dag. Jag trodde jag hade en kvar men ungefär vid lunch insåg jag att den hade försvunnit. Man blir fan blåst varje dag.

Bifogar en bild, tagen ut från min ytterdörr, ut över gräsmattan. Det är alltså hur himlen såg ut lite senare när vädret höll på att skifta. Sol och ösregn på samma gång. Så kan det vara ibland. Utomhus också.

Tårtan, sängen & oddsen (Game of Life)

Hej dagboken. Förbannat omysigt väder om jag får säga det själv.

Man tittar ut genom fönstret och tänker att det äntligen faktiskt börjar likna nåt att hänga i granen, men fan heller. Väl ute får man ju direkt i nyllet att man har haft fel. Igen.

Igår testade Linda en tårta på mej. Det har inte kommit ut bilder på den ännu men den var fin. Möjligt den bästa chokladtårtan på mycket länge faktiskt! Hög var den också. Brun. Som tack fick hon spela Game of Life-spelet med sej själv medan jag stekte kött som hon inte ville äta eftersom hon är veg. Hon var alldeles säkert glad ändå. Sen skulle vi kolla på Mästerkocken men det hade slutat för en timme sen så jag körde henne hem istället. Hon tyckte nog det var helt okej. Dessutom glömdes hennes allra sista tårtbit i min kyl, det kom vi på halvvägs in till stan. Jag kommer ge den till mamma. Det får Linda finna sej i. Jag gick och la mej sen.

Jag borde spänna skruvarna till benen på min säng. Enligt min mening är det för övrigt inte helt okej att gå och lägga sej i nytvättade kritvita satinlakan när man stinker stekt kött. Det bör duschas och skapas fräschör före. Generellt tycker jag inte om att gå och lägga mej oduschad. Känner mej ogosig då. Icke-len. Igår hade det gått lite längre och jag hade tyvärr till och med hunnit genomgå en metamorfos och förvandlats till en jättepannbiff  som sen låg där mellan lakanen och osade. Totally not okay eller gosigt eller det minsta attraktivt.

På lite samma tema. Många tänker att det är smart med svarta eller mörkblåa lakan. För då syns det inte att dom är flottiga. Fresh längre liksom! Bra tänkt! Men vet ni om att era hudflagor syns eller? Nu vet ni. Såvida ni inte är extremt duktiga på att ofta peela och skrubba och smörja bör ni inte ligga och gno er lekamen i mörkt tyg. Word. Jag vet, tackar. Givetvis finns det undantag, men om ni vill va safe liksom… Tips.

Vädret då. Så kan det vara ibland. Det ger bokstavligen sken av att vara varmt och gemytligt, men det visar sej ju inte riktigt alltid stämma. Så kan det vara ibland. Man har fel emellanåt, speciellt jag har det börjat visa sej. Det var inte så varmt som jag trodde. Fast vissa dagar, nån timme då och då kan det ju faktiskt toppa lite! Kanske ett par dagar varannan vecka typ. Då blir man glad. Men det inger nog egentligen bara falska förhoppningar, för att man ska fortsätta tro lite liksom.

Anyways! Ikväll är det quiz på Fox. Tre platser har vi fria så om nån är sugen så.. Nu lyssnar jag på Katy Perry med Firework, den är på radion. Vad väldigt passande. Vad jag verkligen väldigt inte alls känner mej som ett Firework. Låten innan denna var Enrique med Tonight I’m fucking You. Känns ju också väldigt passande ju. Avlägset förmodligen. Jag zappar. Fin titel på musikstycke för övrigt. Hejdå.

Och igen, ni har väl inte glömt att vara med i Lindas grävling? Ni bör. Hejdå igen.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress