Tagg kläder

Nutcase

Har varit ute och lekt i trädgården lite på sistone.

Ni vet.. Plantera tulpaner å påskliljor och annat sånt viktigt som man sysslar med när man har eget hem.

Anyways så kom grannen förbi häromdagen. Jag krälade omkring med min lilla spade och en påse lökar i högsta hugg. Sen stod hon där jämte mej och snackade om hur fint det kommer bli och hur bra det är att jag har flyttat in som faktiskt bryr mej lite om trädgården.

Jag var ju tvungen att resa mej och socialisera lite såklart. Problemet var bara att jag hade min leka-i-trädgården-när-det-inte-är-en-käft-i-närhetenoutfit på mej. Närmare bestämt en helt retarderad stor fluffig jacktröjanoraksliknande sak, en rosa blommig sidensjal, jordiga bara ben och en kort blommig volangig kjol. Till denna kreation hade jag arméns raggsockar och ett par gröna Tretorn gummistövlar med nervikt skaft.. Fabuloso. Dessutom hade jag precis brötat omkring i en buske vilket hade resulterat i att mitt förut tuktat uppsatta hår hade urartat nåt fruktansvärt och stod åt alla håll.

Jag brukar inte skämmas för min klädsel såvida jag inte kommer in som en hobo på en väldigt fancy middag. Men när man stod där med grannen som hade utpräglade trädgårdsbyxor med många bra fickor på, en perfekt sittande Haglöfsjacka och bra kängor så led jag faktiskt lite.

Dom flesta har sett Ace Ventura. Jag kände mej som han ser ut när han och Courtney besöker det där sinnessjukhuset. I ballerinakjolen och armékängorna ni vet.. Men det får jag väl bjuda på.

Silkonbröst & fett hår

Förresten, jag tänkte att jag kanske skulle dela med mej av två nya reformerande ting som stegat rakt in i min vardag.

Två prylar som kommer vara livsnödvändiga i min framtid.

Den ena upptäckte jag heeeeelt själv genom att sugas fast i en av dom där små fjantiga annonserna som ligger i kanterna på Facebooken. Dom man i 99 fall av 100 blir förbannad på och vill ha bort.

Den andra nya dimensionen öppnade Linda porten till på hennes party. Och jag kan ju lika gärna börja med denna nu när jag ändå är här..
Det handlar om nåt så ospännande och totalt ickeupphetsande som nåt dom flesta har hört talas om men inte så många faktiskt har testat. En uppfinning som många precis som jag har/hade förutfattade meningar kring. Alla förstår nog precis vad är jag pratar om.. Jajjemen, allas vår vän Torrschampot.

I alla år har jag gått och sett ner på folk som förespråkar denna typ av produkt! Jag har haft visionen om att det skulle vara nåt halvkasst, ickeeffektivt som togs fram på 60talet till alla hippiesar som inte ville tvätta sej osv osv. För att sedan också vandra vidare till folk som typ är ute och vandrar i bergen i 2 månader utan möjlighet att tvätta håret. Även en del husvagnsfantaster kan ha brukat detta medel. Kort sagt – gillar du torrschampo är du sannolikt en ganska äcklig jävel.

I mina ögon var torrschampot ett pulver att likna med potatismjöl eller nåt åt det hållet. Som man puffade i hårbottnen från en burk av samma typ som talk ofta kommer i. Man kunde definitivt bara köpa det på apoteket och dess effektivitet var minst sagt undermålig. Dessutom var det enligt mina visioner ett helvete att få bort pulvret ur huvet efter att det hade fått ligga där ett tag och suga upp allt flöt.. Man fick borsta som fan och det lämnade vidriga mjälliknande flagor som man fick stå ut med.

Icke! Allt detta var helt fel! Jag erkänner gladeligen att jag hade så fel man kunde ha. Linda nämnde hennes torrschampo lite i förbifarten och direkt blixtrade klipp från mina olika scenarion förbi.
Whooooooaa! Vänta lite nu? Come again? …Torrschampo??
Hon berättade om det, vi såg garanterat skeptiska ut, hon gick och hämtade det för att verkligen visa att hon inte ljög.

Och det var fantamme det bästa jag sett på länge! Det var inte alls nåt potatismjölspuder i talkburk!! Det var snarare …hårspray! I hårspraysburk! Som luktar gott!
Man kör på det där i håret där det är lite flottigt, det blir som en vit dimma och sen rufsar man! Sen är man som ny! Fantastiskt! Det är PERFEKT för sånna som jag som har det stora problemet att jag tvättar ihjäl mitt stackars hår! No more.

Jah.. Nu blev det lite långt här, så jag får ta den andra grejen lite snabbt bara. Den som kom från Facebookannonsen. Det är en BH helt i silikon. Utan nårra band. Inga band alls.

Denna grejen köpte jag mest på skämt. Jag utgick mer eller mindre från att den skulle vara totalt obrukbar, men herregud vad fel jag hade! Inga jävla band som kanar ner över axlarna eller åker upp sådär svinfult i ryggen.
Hon i videon här visar dock inte ett riktigt bra exempel på hur smidigt det faktiskt är. Hon är ju långsammare än en fet snigel när hon ”monterar” den. I verkligheten är det mer *Smack-Smack-Klick* och sen en tröja på å iväg ^^ Asabra!
DOCK kan jag informera er, som nu givetvis blir väldigt intresserade av denna produkt jag gör så bra reklam för, om att det är svinigt små storlekar. Jag har i vanliga fall B (sådär, nu fick alla reda på det med ja..) och i denhär silikongrejen har jag D! Och D är den största storleken som finns. Så har man större boobs än D i vanliga fall är det dessvärre kört. Såvida man inte kan gå med på att det blir feta valkar och ser allmänt kasslerlikt ut. …Meeen som fru Ihl sa:
-Har man större pattar än D så ska man nog inte ha en såndär i vilket fall som helst eftersom det nog lätt kan bli lite out of control då!

Miss Piggy

Vi var och letade efter jeans till mej idag. Jag har bara ett par kvar och dom är trasiga.

Vi var och letade i alla fall. Det är helvetet på jorden att försöka hitta jeans till mej. Min kropp är helt enkelt inte gjord för byxor. (För ungefär 10 år sedan sa jag för övrigt exakt detsamma om kjolar.. Sen blev det nånslags reform i min hjärna.)

Jag provade ungefär 15 par jeans. Alla satt sjukt illa. Generellt var problemet att dom var för små. Jag kan verkligen inte förstå hur det kan vara så svårt!? Jag menar, allvarligt… Så innihelvetes fet är jag väl ändå inte!? Okej, jag vet att jag är relativt fläskig, men inte nåt så fruktansvärt att jag ska behöva få specialskräddade kläder och bidrag från ..a vilka det nu är man får bidrag av om man är abnorm på nåt sätt.

Jag tycker verkligen att det borde gå att hitta ETT enda par vettiga byxor åt mej. Okej, jag är kort, har korta ben och är aninges tjock, men det MÅSTE ju finnas fler som jag!? Eller? Lever jag i nånslag illusion? Förblindad av förnekelse kring mejsjälv?

När jag dör kommer dom få riva ena gaveln på huset här. Sen lyfter dom ut mej med en kran. Alternativt sätter eld på huset eftersom det är för insatskrävande att få ut mej.. Och jag kommer sitta uppe på ett moln (iklädd den skepnaden jag levde i tron om att jag bar) och vara helt chockskadad när jag beskådar spektaklet uppifrån och ser hur jag verkligen såg ut.

På gravstenen kommer det stå ”..men hon trivdes ju ändå bättre i kjol, så det där med jeansen gjorde inte så mycke.” Som nånslags retroaktiv uppmuntran.

En dag ska jag börja utnyttja mitt dyra träningskort. Kanske i veckan. Kanske nästa. Eller kanske den dan som jag börjar se mej själv som det välgödda ungsvinet jag kanske egentligen faktiskt är. Det kan dröja.. =)

Jag & Filip

Mannen utan hämningar

Igår hade jag och Filip shoppingdag. Det var lite jobbigt.

Eller rättare sagt, Filip hade shoppingdag och jag gick med. Det har av nån anledning blivit så dom flesta gångerna vi har vatt ute på stan. Jag brukar stå mest för fikandet.

Han flyger in och ur provrummen på alla möjliga ställen. Fast egentligen tycker han det är helt onödigt det där med provrum. Tröjor och sånt kör han ute i butiken. Av med den gamla, på med den nya. Själv hade man ju kunnat köa en bra stund för att få prova avskiljt.. Och dessutom så har som bekant dom flesta män, till skillnad från oss kvinnor, inte en speciellt välutvecklad teknik i dethär med att ta av sej en övertröja. Linne/t-shirt hänger ju alltid med och då blir det en stor bar överkropp helt plötsligt. Ibland får man valla in honom i en prohytt när det börjar bli för mycke hud ute bland folk.

Och som när vi var på H&M! Han var fullt inställd på att prova ett par jeans mitt ute i butiken. Då fick jag faktiskt säga åt honom att det inte funkar så.. Man tar inte av sej så man står i bara kallingar i en butik full av andra kunder. Inte i sverige. Och inte om man är över 4 år! ^^

(Nu sa han:
-Men det var ju aaaaavskiljt juuu!
Och det var det inte. Det räknas INTE som avskiljt bara för att det är ett ställ med kläder framför en!)

Mannen utan hämningar.

Han shoppade en hel del bra grejer iaf. Bland annat ett par svincoola nya glasögon, ett par dyngtajta lilarandiga (!) byxor och en sketsnygg väska!

Sen åkte vi hem och dog av utmattning. Jag i alla fall.

Lurad

Jag var inne hos mamma på KappAhl för nån dag sen och hälsade på.

Hittade lite trosor på en reasnurra. Asabilliga! Ropade bort till mamma i kassan och frågade vilken storlek jag hade. Det är bra med familj som jobbar i klädbutiker, då behöver man aldrig ha koll.
Medium sa hon iaf. Okej. Det var bra. Mina som jag hade hittat fanns i medium. Jag köpte två. Ett par svarta och ett par rosalila med hjärtan på.

Sen när ja kom hem och provade insåg jag att dom var aaaaningens för små. I knew it. Men det komiska är att när jag får på sej nåt sånt, i en storlek som brukar vara rätt och det visar sej vara liiite lite för litet. Inte en hel storlek för litet, bara lite. Då är inte det första jag tänker:
–Ååhnaj. Jag har blivit tjockare! [vilket är det mest troliga]
Nejdå. Det är nåt mer i stil med:
–Åååånaj. KappAhl har minskat sina storlekar! Fan va lame. [för det är ju mer rimligt]
Eller så tänker man:
–Ååhnaj. Mamma lurade mej! [vilket definitivt är högst sannolikt]

Iaf så kan jag inte lämna tillbaka dom.. För jag rippade lapparna i båda omedelbart jag kom hem. Sen tog jag på mej dom rosa och satte mej i soffan, där Anki hade ätit en Maryland Chocochipkaka och strösslat chokladsmulor som jag smälte fast i trostyget med min röv. Och då bytte jag till dom svarta nya.. och gjorde samma sak igen.. Dåre.

Destruktion

Jag har pajat mina bästa skor. Eller okej, nu ska jag ju inte överdriva. Ett par av mina mer omtyckta skor. Inte dom allra bästa kanske.

Iaf så stank dom, som jag tidigare har berättat om. Så jag skulle tvätta dom. I tvättmaskinen. Det brukar funka, med mina andra nästan likadana skor. Dom som är ”riktiga” från Nilson och inte en billig kopia från Maxi som dom aktuella nu var..

Jag slängde, föga ont anande, in fotbeklädnaderna i maskinen och dunkade på ett normalprogram med tvättmedel, diskmedel, bleksalt, klorin och hela köret i den där plastbollen. Den där lilla brygden som jag brukar använda till mina vitvita lakan. Funkar asbra. Vanligtvis.

Det funkade inte asbra denna gången. När jag fick ut skorna var det lila pappersludd överallt. Givetvis hade jag ju inte kollat hur sulan såg ut.. Tydligen såg den ut ungefär som lila ihoppressad pappersmassa brukar göra. Och det jag fick ut var fullt normalt. Det var så det skulle se ut om man tvättade lila ihoppressad pappersmassa tillsammans med ett par vita tygskor. Det var överjävlaallt!

Dessutom hade den sydda kanten på skorna krypt så dom hade dragit ihop och böjt sej som nånslags banan.. Kul. Verkligen. Riktigt rövigt. Nu måste jag ha mina andra.. Fast dom är snyggare så det gör egentligen inget. Men dom kommer snart vara dödade av rotundans klimat. Dom kommer få ta att man spiller fetaostspad, mjölk, jordgubbssylt, våffelsmet, olivspad, vitlöksolja, kladdkakssmet och tomatpuré på dom. Precis som alla andra plagg man tar in där.

Men vad lär vi av detta då?
450kr på Nilson = Bra.
Tvättmaskin
25kr på Maxi = Kass. Soptunnan

Fast nu vill jag ju inte snacka skit om Maxi, för det är ju fortfarande min bästa affär. Och givetvis var det ju mitt eget fel det där med skorna, eftersom jag inte kollade sulan å så först.. Men ändå.. Ni vet.. Man blir ju lite bitter över att ens favorit(nästan)par pajas..

Hot Wheels

Seriöst, jag skulle nog fanken kunna ha ihjäl nån med mina Rotundanjobbskor!

SHIT vad dom stinker! Dessutom blir det värre med eftersom jag har dubbla sulor i dom. Först (underst) sånnadär lyxiga i skinn som formar och ger ergonomiskt braighet. Sen (ovanpå dom första) ett par till lyxiga som jag köpte i Oslo. Dubbel fotriktighet med mera. För det ska fanimej gudarna veta att man behöver när man jobbar på det där stället.

Det var en man som tittade på när jag skopade glass innan idag. Vi har haft lite problem med glassen. Den har varit svenahård. Eller ja.. våran frys har varit för kall rättare sagt. Jag ringde till en jättetrevlig kille på Ängelholmsglass och pratade länge om olika temperaturer häromdan. Han sa (citat):
-Jaa, men asså.. Man kan ju säga såhär. Det blir svårare att ta glassen ju kallare det är i frysen. [logiskt] Man kan säga att om det blir kallare än -20 grader så kukar dom flesta glassorterna från oss ur. Då blir dom väldigt hårda. Och blir det varmare än -15 så smälter dom. För det gör glass. Inte som vatten vid ungefär 0. Så nånstans däremellan är ju bra att ligga. [rimligtvis]
..Våran frys höll en temperatur på -26 grader. Där av den såkallade urkukningen.

Åter till mina fötter. Alltså, våra glassar har varit lite hårda som sten. Omöjliga att göra snygga bollar av. Jag kämpade med chokladglassen och mannen tittade på. Han sa:
-Ja det är ju bra träning det där! Efter en dag här är ni väl helt svettiga och går omkring och stinker allihopa! Hähähä!
Jag råkade som svar häva ur mej:
-Hah! Du det är jävlarimej inget mot mina fötter efter en normal dag här ska jag be att få tala om!

Verkligen attraktivt.. Precis vad man vill höra från tjejen som tilldelar en glass. Idiot.

Garbage II

För ett tag sedan kunde ni läsa om en fruktansvärd olycka. Jag skrev om Emelies traumatiska uppvaknande en dag. Om ni inte redan har läst om det så tycker jag att ni ska göra det. -här-

Härom dagen stod jag och Filip för ännu en händelse av denna typen. Emelies dator har på sistone varit helt störd och funkat skitkass. Så nu när hon åkte hem till Sverige igen så tog hon med den för att vi skulle visa henne hur man utför diverse diskrensningar och defragmenteringar.

Vi är i fullaste färd med att avinstallera ett skitprogram som hon aldrig använder när vi kommer in på hennes musikladdningsprogram. Hon säger att det kan vi likagärna ta bort också eftersom det är jättekass. Så vi kör igång en avinstallering av även detta..

Vi sitter där alla tre runt datorn och tittar på hur den i raketfart räknar upp alla filer och allt som utrotas. Filnamnen är förvånansvärt lika musikfilnamn. Emelie tar en sipp av sitt vitvin och säger eftertänksamt:

– ..Tar den bort all min musik nu?
- ..Hmm.. Nää? Tror du det?
svarar jag medan alla låtnamnen ett efter ett svischar förbi med blixtens hastighet.
– ..Det ser ju verkligen ut som det i alla fall.. fortsätter hon.

Filip vaknar till liv och börjar med uppspärrade ögon leta efter nåt sätt att aborta på. Och jag konstaterar:
– Du.. det är nog ingen idé. Den är liksom redan färdig med T ..och U..

Nån sekund senare plingar datorn lyckligt och meddelar stolt att programmet, med allt dess innehåll, härmed har eliminerats från datorn och alla spår är prydligt igensopade och därefter är golvet bonat med polish av allra högsta klass!

ALL musik är numera snyggt bortplockad från Emelies lilla DELL. Hur många tusen låtar som helst. Utrotade av mej och Filip.

- ..Ooooj.. Är allt borta nu? ..Okej.. Men.. okej det var ju faktiskt värre när Kajsa slängde alla mina skor..
– ..Jaa. ..Men nu har du ju iaf väldigt mycke plats ledigt på din dator.. Den kommer ju garanterat funka jättebra efter detta, säger Filip i ett försök till uppmuntran.
– Visste du inte att du hade alla dina låtar sparade i programmet? ..Alltså.. Innan du sa att det var okej att vi tog bort det? försöker jag tafatt.
– Men vafaan.. Sånt vet man ju inte! Det är ju som att godkänna att dom hämtar soporna på torsdagar!

Så nu har Emelie ingen musik kvar. Om ni har nåt ni känner att ni vill dela med er av så tar hon gärna emot. Hon tycker om Håkan Hellström och dålig pop med band av typen ”The-och-enstavigt-ord”. Den sorten som jag skrev om -här-


Allmosor! Allmosor! Till dom fattiga!

VM i Sexig Fjortis

Jaaaaaaa, jag veeeet. Det är redan asmånga som har skrivit om dom. Ni har garanterat läst om spektaklet överallt redan.

Själv hann jag knappt publicera detta inlägget innan jag slussades in på Christians sida för att kunna konstatera att han hade skrivit om precis samma sak som jag.

Jag pratar givetvis om stringjeansen. O! Denna fantastiska och sprillandes nya uppfinning! Jag måste säga att jag är kluven. Min första tanke var ju såklart att det var patetiskt, kort efter det tänkte jag en flyktig tanke om att det kanske var bluff? Men det är det ju självklart inte.. För mode skojar man fan inte om. Och framförallt inte i Aftonbladet.

Men vad säger ni? Ska man skratta eller gråta? I min värld existerar det ju inte att ens fundera på att införskaffa ett par byxor av den där modellen. Det handlar uteslutande om att jag skulle se totalt patetisk ut i dom. Min kropp är inte byggd för så lågt sittande jeans. Min kropp är för övrigt inte byggd för stringtrosor heller för den delen.. Jag tenderar att vara lite för mjuk, så trådarna i sidorna liksom skär in på ett ytterst oattraktivt vis. Så kombinationen här är inget som kommer i närheten av min garderob.

MEN om man tänker sig in i scenariot att man hade haft en väldigt vacker och perfekt och omsorgsfullt frammejslad kropp då? En som kunde bära upp denna typen av plagg på ett ickeförnedrande vis? Hade man då kunnat tänka sig ett par stringjeans? Kanske. Kanske inte. Det kommer vi aldrig få veta. Men anyways, det känns ju lite som att plagget kräver att man befinner sig i åldern 14-19 år ändå.. Så mitt tåg har gått i vilket fall som helst. Tusan!

Den vänstra modellen kan väl ändå vara hyfsat accepterad tycker jag.. Men den högra blir man ju faktiskt bara förbannad av. Dom högra jeansen är förmodligen nåt av det absolut fulaste jag har sett i klädesväg hittills under mina snart 25 levda år.

Garbage

Emelie drog lite news för mej innan idag. Hur dom har det däruppe i Oslo nu när dom ska flytta och allt.

Lina (min äldsta lillasyster) och Emelie flyttar ur lägenheten. Och Kajsa (min yngsta lillasyster) och Jeff flyttar in.

Städningen har pågått ett tag, men nu börjar det bli klart. Lina, Emelie och Kajsa har packat lådor med böcker, kassar har proppats fulla av kläder, jackor vikts ihop. Och häromdan förberedde Emelie sin del genom att lägga alla sina, runt 30 par, skor i en sopsäck. Alla samlade!
Allt som ska vidare samlas i ett rum, allt som ska fixas i ett annat och allt som ska kastas i ett annat.

Tidigt på morgonen nästa dag vaknar hon av ett ytterst irriterande stökande och slamrande på innergården utanför. Hon ägnar det ingen större tanke och kliver, fräsch som en nyponros, upp ur sina bolster och ställer sej i duschen. Hon äter en hälsosam och väl avvägd grötfrukost, sedan är det dags för morgonpromenaden!
Hon pälsar på sej och ska slutligen även dra på sej sina skor som ligger överst i säcken. Hon noterar då att säcken inte står där hon ställde den, men tänker att den står säkert i garderoben! ..För den stod ju faktiskt ivägen där i hallen, vem som helst kan ju ha ställt in den.

Men icke. Ingen säck med skor därinne. Men Emelie är en positivt tänkande ung kvinna. Hon utgår ifrån att den givetvis finns där nånstans. Det är ju trots allt en ganska liten lägenhet. Man tycker att gömställesmöjligheterna borde vara begränsade.

Men hon hittar faktiskt inte sin skosäck någonstans. En och annan negativ tanke börjar komma krypande in i Emelies huvud.. Tänk om.. Hon börjar ana vad som faktiskt kan tänkas ha hänt.
Hon väcker Kajsa och frågar om hon kommer ihåg var dom har ställt hennes skoreservoar nånstans. Det tar ett tag för Kajsa att komma tillbaka till verkligheten från drömmarnas värld, men sen kvicknar hon till och säger att..
- ..Den säcken slängde jag nog..

Emelie rusar kallsvettig ut till den lilla ansamlingen av soptunnor på innergården, samtidigt som hennes hjärna återkallar ljudet hon vaknade av för ett par timmar sedan. Sophämtningen. Givetvis. Alla deras utställda kassar och säckar är prydligt undanstädade.

Så nu har Emelie inga skor. Alla hennes ungefär 30 par är körda till tippen i en stor norsk lastbil och därefter tömda och söndertuggade i nånslags garbagekvarn. Härligt.

Om man räknar lite lätt på detta och säger att det var 28 par fina skor (mellan 25 och 30 ju) och varje par kostade typ 700kr, då blir det 19.600kr som kastades. ..Det är alltså 400 spänn ifrån 20.000.

sopberg

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress