Tagg gamlingar

Ekohatarhorrortanten

Om det finns tre olika produkter att välja på, en ”normal”, en ekologisk och en budgetvariant, vilken väljer ni då?

Jag försöker inbilla mig att jag är en sån som om möjligt alltid väljer ekologiskt och/eller närproducerat. Jag vill åtminstone vara en sån.

Så i förrgår när jag gick min lilla handlingsrunda inne på Finmaxi tog jag givetvis dom gröna äggen. Precis när jag var i färd med att lyfta ner ett 12-pack i min kasse vänder sig den gamla damen bredvid sakta om. Som nånslags obehaglig vålnad vred hon sig ett kvarts varv åt höger och stirrade på mig med iskall blick och med det vita håret på ända. Kontrollerat aggressivt sa hon:
- Du ska bara veta.. Jag ska bara ta och tala om EN sak för dig. *uppspärrade ögon* Äggen där blir inte det minsta godare för att dom är så kallat e-k-o-l-o-g-i-s-k-a. Inte det MINSTA. Bara så du vet. Du blir lurad. Det är bara ett spel det där, för att kunna höja priser.
- … *ser förvånat på henne och försöker klura ut om hon kanske driver med mig*
- …BARA SÅ DU VET!

Sen vände hon sig sakta tillbaka igen. Men stod kvar och stirrade rätt in i hyllan. Utan att ta nåt. Creepy. Kändes som man var i ett spökhus med programmerade dockor som, när ens tågvagn är vid en viss punkt i rundan, vänder sig och en obehaglig röst spelas upp. Sen vänder dom sig tillbaka för att loopa igång igen när nästa ekipage kommer. Jag åkte vidare i min vagn mot gurkorna… Avlägset där framme kunde jag höra andras skrämda skrik.

Det är förresten inte tanten på bilden som var i butiken. Om ni nu trodde jag hade smygfotat eller så. Hon på bilden är från en halvkass film, men det var lite samma känsla hon vid äggen ingav.

Eftermiddagsdrama

Det var massor med folk på Systembolaget innan när jag var där.

Precis när jag skulle in genom entrén råkade en liten herre, som för en sekund tittade bort, snubbla över ett barn som ilade förbi. Barnet, som var en flicka på gissningsvis runt en meter av ålder, föll som en vante rakt på golvet och den lilla gubben över henne. Hans keps for iväg åt ena hållet och KappAhlspåsen åt andra. Flickan tjöt och pappan kom springande från korvståndet.

- MENVAFAN HÅLLER DU PÅ MED DIN IDIOT!?!? vrålade han till den lilla herren som kröp framåt och sträckte sej efter sin keps.
Alla runtomkring stannade upp. Flickan fortsatte yla, pappan skällde som en tok på den gamle mannen. En kvinna samlade in KappAhlspåse och den bruna kepsen.
- ÄR DU KOMPLETT DUM I HUVET!?!? VA??! SE DEJ FÖR!!! FÖR HELVETE GUBBJÄVEL!! Skrek pappan rakt i ansiktet på herren som hade rest sej med hjälp av en kille i kostym.
- ..Men ..lugna ner dej.. försökte damen som stod bredvid mej men blev avbruten.
- DU KAN JU FÖRFAN HA IHJÄL FOLK!!! fortsatte pappan med ett varnande pekfinger lyft framför sej och den lilla herren började gråta tyst. Hans läpp darrade och tårarna strömmade. Från fickan fiskade han upp en näsduk och torkade sej med skakande hand i sina röda ögon. Då brast det för folket runtomkring och från olika håll kom det:
- Lugna dej nu!
- Det var ju bara en olycka!
- Sluta skrika!
- Men lägg aav! Skrik inte på honom såå!
(det var jag)
- Ta det lugnt! Ingen blev ju skadad!

En man med skägg ställde sej mellan herren och pappan som han lyckades få ner på jorden lite. Alltihop hände på en sekund. Snubbling, fall, skrik och nedlugning. Verkligen dramatiskt och det var hemskt att se den lilla gubben som blev utskälld tills han grät. Han sa ingenting på hela tiden och gick tyst därifrån med sin påse i handen, den bruna kepsen på huvudet och tårarna rinnande.
Jag klarar inte av såntdär. Jag får ont i hjärtat och börjar själv gråta.

Annan dramatisk situation som också var jobbig
Mamman som flippar ur

Och observera att det är ny poll nu dessutom, på tal om inget. 

Julrussindagen

Tredje julbordet avklarat! Stort knytkalas hemma hos Åsa och Henke. Trevligt. Tackar för kvällen och sällskapet.

Idag har jag fortsatt lite på temat och dragit en repa på julmarknaden på Halmstad Slott. Helt åt helvete för kallt. Jag gick ett snabbt varv, köpte en ost och ett gulligt runt mjöligt bröd, käkade en vidrig tysk bratwurst och sa hej till Charlotte som sålde sina fröknäckebröd.

Sånnadär ställen alltså. Och alla pensionärer som finns där. Jag har inget emot äldre människor egentligen men det är verkligen nåt som händer när dom kliver in med sina rollatorer och käppar på denhär typen av tillställningar. Marknader av olika slag och REAdagar. Ännu värre blir det när det är lite halt och opålitligt underlag, dåjävlar är dom lättretade! Hade det varit tillåtet att bära vapen hade varenda en av dom haft en Glock nerstoppad i den sen Kristi födelse återanvända tygkassen. På det sättet hade dom sparat både armbågar och röst. Istället för att hugga sej fram bittert muttrande över alla ungdomar som ”bara tar upp värdefull plats eftersom dom inte handlar nånting ändå!”, istället för att kasta sej in bland smakprovsstånden med sina egna hemifrån medtagna vita plasttandpetare att spetsa ostkuber, korvbitar, lammfiléer, fudgerutor och ålchunks på i högsta hugg hade det bara varit BLAM! – BLAM! och sen fritt fram. Effektivisering!

Där var för övrigt ett par med en hund. En stor, som dom verkligen hade misslyckats med att uppfostra. Vid varje stånd dom kom fram till ställde hunden sej på bakbenen och la sina slaskiga framtassar uppe på bordet, mitt bland alla provsmakgrejerna. Husse som höll i kopplet flinade, matte som stod jämte fnissade och sa kärleksfullt till djuret:
- Men gubben då! SÅ får du ju inte göraaaa…
Så håvades deras övningsbäbis in och klappades lite och fick en godis. Vid varje stånd! Fantastiskt.
BLAM! – BLAM!

Jag blev tvungen att åka hem. Jag kände att jag hade kunnat börja bli otrevlig där i russinskålen annars. Så stegen styrdes mot golfen igen och sedan hemåt. Nästan omedelbart hamnade jag bakom Ötzi i en brun Ascona. Det var han, sen jag och sen en stadigt växande bilkö och det gick oerhört långsamt. Fornminnet framför låg i princip mitt i vägen och höll stadiga 45 km/h hela 60-sträckan till det blev 40 istället, då saktade han ner till 30. Vägen blir extra lång när man hamnar i denna typen av situationer. Väl parkerad hemma utanför verandan hade jag nog ett blodtryck som en wallstreetveteran. Jag vet att man inte ska slösa sin energi på att reta upp sej på såntdär strunt, men det är ganska svårt ibland.

Nu hade jag behövt gos, choklad och kanske ett par avsnitt av 21 JS eller nån annan trevlig serie, men det går inte, inte hela kitet iaf så ska jag laga god kycklinggryta istället. För kännedom. Jag vann förresten inte ett skit på mina trav heller.

Svinskon fyndar

Jag har varit på utflykt. En miniweekend till svinkalla, väldigt höstiga och trevliga västergötland.

Jag hade visioner om ölintag och trubadurer som lirar Kenneth & the Knutters på Glada Gränden. Men vi var för trötta för att dricka öl och Glada Gränden fanns inte längre. Så det blev en helg av utflykter till alla möjliga ställen.

En heldag i Mariestad där vi såg trevliga bilder, lyssnade på crossar och stridsflyg, speglade oss i blanka bilar och klämde på ovanliga motorcyklar samt väntade ungefär en timme på halvfabrikatmat på Restaurang Rhodos medan en pissed unge skrek.
En halv dag i Hjo där Emmeli i extas ballade ur av omgivningens överväldigande skönhet och där vi på stans enda öppna restaurang fick äta den godaste maten och den isigaste ingefäraglassen.
En halv dag i skogen bakom slottet bland barr och snokar och löpare och en halv dag på loppisar bland alla Tidaholms samlade och samlande gamlingar.

Det är precis tvärtom där. Hemma är det övervägande ungdomar som går på loppis. Där är det uteslutande pensionärer som harvar omkring bland dammiga böcker, solkiga örngott, hemmatäljda  furufåglar och kantstötta Rörstrandastallrikar. Varför? Varför vill västgötska oldies samla på sej ännu mer dammsamlandeskit?? Har dom inte haft en tillräckligt lång tid på sej att hamstra? Va? Jag tror att när dom känner att slutet börjar närma sej sätts stöten in för att göra det så överjävligt jobbigt det bara går för eftervarande som ska städa ur deras kåkar efter att sviskonen har vandrat vidare. För det är ju inte direkt att de går runt och småplockar, liksom köper en fin och praktisk kakburk eller ett par välvirkade grytlappar. Verkligen inte. ALLA går ju runt med varukorgar. Helt överfulla med prylar. Verkligen märkligt.

Själv fyndade jag på Netto. Konserverat sködpaddskött och dadelsirap. Good times! Ajuste, jag hittade ju en great psykopatbarn-med-rosetttavla på ett café också.

Jaja, nu får jag jobba lite. Idag åker mamma och pappa till Spanien. Får se om det kan bli nåt gästbloggande som det blev sist. Om det nu ens är nån efterfrågan på det är ju helt klart en annan sak..
Vill ni är sugna på att spana in sånt som tidigare åstadkommits kan ni skriva
gästblogg i den lilla sökrutan. Då får ni lite läsombyte och blir säkert väldigt mycke lyckligare.

Argast i stan

Story 2 då.

Förr, när mina syskon och jag var små, då fanns inte FinMaxi. Då åkte vi med mamma till ICA Allköp och handlade. Numera ICA Supermarket aka Lill-ICA.

Ibland om jag måste nödhandla gör jag det där på vägen hem. Nackdelen med det stället är att det är uteslutande konservativa kärringar som handlar där. Sånna som vägrar köpa sitt Gevalia på Maxi eftersom den butiken innebär nymodigheter och eftersom dom har handlat på Allköp i alla deras 95 år. Där må vara fräscht, en fin chark och bra kvalitet på varorna men man kan inte sticka under stolen med att där är trångt som i en ubåt och man får hugga sej fram med djungelkniv bland subborna och deras överdimensionerade vagnar. Dessutom har dom, som alla pensionärer, alltid jättebråttom vilket går emot sej själv eftersom dom måste stanna i varenda gång och prata med nån annan dino.

När jag stor i kö till kassan för att betala hade jag en oldie bakom med. Med vagn såklart. En vagn som hon hela tiden pressade framåt. Mot mitt lår. Förbannat irriterande när dom håller på sådär. Redan innan jag hade hunnit lägga upp hälften  av mina varor stod hon med en limpa och en korvjävel i nävarna och var beredd. Hon hängde över sin vagn och tryckte den mot mej. Jag kände hur mitt tålamod började rinna iväg och vände mej mot henne, tog tag i gallerfronten, såg med svart blick på henne medan jag hårt knuffade tillbaka vagnen typ 20 cm. Rätt in i magen på henne. Hon såg förvånad ut.

Jag insåg att jag kanske hade överreagerat lite, men ändå, hon var ju trots allt sjukt irriterande och efter det movet räknade jag med att hon skulle back off lite, men icke. Såfort jag hade fått upp den där kundavdelarpinnen på banden hängde hon återigen över sin vagn och hivade upp sina varor. Vagnen pressades och stötte mot mitt lår. Och det var inte ens min tur ännu! Han framför mej hade inte ens betalat!

Hon pressade och tryckte och bökade. Det snapade för mej. Jag vände mej om. Högg tag i fronten på hennes vagn igen, såg på henne som om jag vore Satan som hade kommit för att hämta henne och sa, med stora vassa istappar på pratbubblan och på det där aggressiva sättet när man liksom automatiskt drar upp överläppen lite så det typ ser ut som man har en snus inne:
- Duue, nu kan du nog inte komma så jävla mycke närmre va? Ska du ta och backa lite nu kanske?
Och så tryckte jag hårt tillbaka vagnen en bit igen. Jag såg att hon blev rädd. Och jag blev rädd också. För mej själv. Jag var fruktansvärt otrevlig och mitt annars så långa tålamod hade totalt försvunnit. Läskigt. Det jag sa var kanske inte så farligt egentligen, det var mer sättet jag sa det på som var riktigt illa. Inte så bra. Jag ångrade mej lite. Hoppas jag inte är så otrevlig för många gånger mer.

Smaka på min vaniljkräm!

Jag brukar gnälla över att det inte finns tillräckligt med Maxistories att dela med sej av.

Men på bara två dagar har jag nu samlat ihop tre stycken. When it rains it pours.. Minsann. Dock är den ena inte från Maxi. Den är från Lill-ICA. Men hey, Ica som Ica! ..NOT! Men den kan ändå få va med tycker jag..

Nu är ni nyfikna va? Jag förstår att ni väldigt gärna vill veta, men tyvärr måste jag låta meddela att jag är väldigt trött, klockan är 21:20 och min läggdagstid är passerad. Men okejdå. En.

Igår var jag på Maxi och handlade lite grejer till firman. Toapapper, godis, korv och ozd. Det väsentligaste. Passade även på att införskaffa mej lunch i form av en grillad salami/briemacka. Medan jag väntade på min macka åt jag ett vaniljhjärta. Jag vet, fel ordning med kakan före maten, men vi ska alla dö en dag.

Där stod jag och stillsamt avnjöt mitt hjärta när en man i övre medelåldern sneakar upp snett bakifrån, lägger handen på min axel, böjer sej fram och väser i mitt öra:
- Jag skulle vilja smaka på ditt vaniljhjärta jag! ..Slicka runt lite!

Hans assistent halvt kastar sej fram, hugger tag i mannens arm och släpar bort honom. Jag står gapande med en bit kaka i handen och ser efter de båda. Sen piper det och min macka är klar att hämtas. Jag skriver varsitt sms i ämnet till Anna och Freddy såfort jag kommer ut i bilen. En fin lunchrast igår.

Nu måste jag sova.

Gubbkrock

Idag hände det! Idag, första lördagen i mars, gick det lite uppåt igen!

Anna har länge tjatat på mej att styra upp detta. Att det var alldeles för längesen nu och nästintill fått mej att åka rundor bara för att försöka forcera fram nåt. Men idag så!

Givetvis handlar det om en Maxiupptagning. Det var faktiskt längesen nu, men det är ju tyvärr inte nåt som går att krysta fram utan vidare. Även om jag besöker affären typ 4 ggr i veckan och man tycker att det bör vara goda odds så kommer det inte på beställning.

Jag hade varit inne en sväng och impulshandlat. Tulpaner, bröd, maizenamjöl, en fin rosa tandborste och lösviktssallad. Det var hysteriskt mycke folk. Man tycker ju att när det är fint väder och lördag runt lunch borde folk vara hemma och gå en promenad före middagen, men tydligen tänkte alla som jag och drog iväg för att handla. Det var fuckin mayhem på parkeringen. Fullt överallt, man kom varken ut eller in och när jag stod där och väntade på att bilar skulle flytta mej så jag kunde förpassa stridsgolfen till utfarten och vidare hem kom det som en skänk ifrån ovan!

Jag väntade på att få komma ut, med minst en bil bakom mej. En annan bil, en grön Passat, stod från andra hållet och väntade på att få komma in. Vi stod stilla för att en gubbe på gissningsvis 80 bast var påväg i sin bruna bil att backa ut. Rakt bak. Samtidigt som en annan oldie i samma ålder sätter sej i sin också bruna bil på precis motsatta sida och börjar backa rakt bak. De båda backar som sniglar helt rakt bakåt, mot varann. Jag och mannen i den gröna Passaten väntar snällt. Ganska länge. Kön växer bakom mej. Jag skriver ett sms till Freddy. Jag kollar på mannen i Passaten. Han grejar med sin mobil också. Jag tittar på bilarna som backar. Det går sakta som fan. Jag fipplar lite med radion. Bilarna fortsätter att backa motvarandra och i ungefär samma ögonblick inser jag och mannen i den gröna Passaten att det kommer gå åt helvete. Han stirrar på gamlingarna. Jag stirrar också. Och i EXAKT samma sekund tutar vi för att varna gubbarna i deras bruna bilar. TUUUUT!! Ingen av dom reagerar, de backar på. På varandra. I en otroligt låg hastighet men med en tillräcklig kraft för att trycka in bakändarna på deras bruna bilar precis lika mycke.

Mannen i den gröna passaten slår upp med händerna från ratten och gör hela ”Åherreguuuud! Här har jag väntat i ett år för ingentiiiing! Christ!”-gesten. Sen backar han bort och kör andra hållet in. Jag får snällt sitta och vänta, ty kön bakom mej är nu diger. De båda gubbarna kliver ut sina bilar. De går runt och synar skadan. Båda har gubbkeps, bruna byxor med pressveck och träkäpp med en såndär gummigrej från en krycka nertill för bättre väghållning. Och båda ser precis lika jävla lost ut. Totalt förvånade! HUUR kunde detta hända?? Vi backade ju så försiktigt! Det är VERKLIGEN konstigt dethär! De pekar och gestikulerar lite, skriver på lappar och pekar lite till. Sen tar de i hand och den vänstre kör in i sin ruta igen medan den högre segar på och tar sej bort från the crime scene. Bilar kör förbi och ut och allt är över. Det blev ett fint avslut på min förmiddag!

Har gjort en liten skiss över the damage för er som inte fattade hur det gick till. Jag vet att den inte är vacker och jag kan ibland själv ifrågasätta mina år av konstutbildning, men jag hoppas ni ska få ett hum om det hela. Det är jag i den gråa bilen.

Gamla män i gamla bilar

Jag mottar ibland en del synpunkter, det är bra, så länge som ni inte haggar om allt.

En sak jag har fått höra, utöver dethär med mina undersökningar i högerkanten som jag tydligen inte byter ut tillräckligt ofta, är saknaden av storyn med han som blev påkörd av gubben.

Jag trodde faktiskt jag hade skrivit och berättat om den händelsen, ty den ju var ganska anmärkningsvärd och många har fått höra, men tydligen inte. Så nu har kravet om återberättande ställts. Det var ju ganska längesen, nånstans i höstas, men jag kan nog allt minnas ändå! När idioter är inblandade kommer man ofta ihåg.

Jag kom körande i min lilla söta bil. Framför mej låg en annan bil. En stor fin, jag minns inte vad för nån exakt, men den va stor och mörk och såg ny ut. Ungefär 100 meter framför. Den stora mörka bilen glider i max 50 km/h förbi utfarten till parkeringen till ett bostadsområde inne till höger. En gammal jävel till Volvo kastar sej ut från utfarten och rätt in i sidan på den mörka bilen som blir stående på snedden med nosen in mot gräskanten. Volvon står kvar halvvägs påväg ut från utfarten. Jag blir stående typ 30 meter bakom. Inget händer. Det var en ordentlig smäll som lämnade en fet jävel till buckla i sidan på den mörka bilen och jag kände att det kanske var bäst att inte rymma.. Men inget hände. Så jag klev ut och gick bort till den tillknycklade bilen.. Tänkte att han därinne kanske var skadad. Det var han inte. När jag kom fram satt han och såg helt förvånad ut. Det var en medelålders man i röd tröja. Han hade öppnat bildörren lite och mummelskrattade:
- Det är fantamme inte sant..!
Jag frågade om han va okej. Det var han sa han men att det var helt otroligt det som hade hänt. Jag höll med. Mannen reste sej och klev ur sin bil. När vi tittade bort mot Volvon stod föraren som var en fruktansvärt gammal man, säkert 90 år, och lutade sej med armen mot sitt fordons tak.
- Det är faktiskt högerregel här! ropar han med ett självsäkert lugn.
- DU MÅSTE FAN SKÄMTA?! svarar den lite yngre mannen.
- Det har alltid varit högerregel här! fortsätter dinon högt men sansat.
Jag och mannen vid den mörka bilen tittar på varandra med blickar som frågar om han faktiskt kanske ändå skämtar med oss lite. För det hör till storyn att Ötzi vid Volvon står med båda fötterna på den taggiga linjen på marken, hans bil står precis jämte väjningspliktsskylten och den stora mörka bilen står med nosen snett in mot huvudledsskylten. Den yngre mannen stegar bort mot gamlingen, han pekar på de tre trafikmärkena:
- Så även om du står jämte denna skylten *pekar*, PÅ denna linjen *pekar* och jag jämte dendär skylten *pekar* så hävdar du att det faktiskt är högerregel här? Och alltid har varit det dessutom?
Skeletor ser sej omkring och svarar lugnt:
- Det har alltid varit det. Såvitt jag vet.
- Jadu, det är det verkligen inte nu i alla fall och jag tror vi ska fylla i lite papper du och jag, suckar den den påkörde mannen.

Jag åkte vidare och var väldigt tacksam över att det inte var min lilla bil som russinet brötade in i sidan på för det hade bara varit skit kvar av den efter en sån smäll. Synd om han i den stora bilen dock. Resten av dagen flöt på fint såvitt jag kan minnas.

Sådärja.

Auto

Helgens citat:

- Vadå? Hade hon dött hemma i sin lägenhet? ..Och dom hittade inte henne inte förrän efter två år??
- Jepp! Men det va lugnt. Allt va på autogiro!

Emma the man

Igår var jag och simmade igen.

Det kanske kan bli en riktigt bra vana av det där! Nu har jag ju tid liksom. Sjukt bra! Relief!

När jag stod i duschen kom lite fler minnen tillbaka från min simmartid i Tidaholm. Jag mindes att en av dom bästa grejerna med det hela var alla roliga upptagningar man kunde göra. Framförallt i duschrummet, det är ett fantastiskt forum! Igår, när jag stod och schamponerade utbrast den äldre kvinnan bredvid mej:

- Är det du som luktar karl?? och innan jag hann svara fortsatte hon. Tänk! När jag var i din ålder hade jag också fina bröst! Kanske lite större än dina visserligen.. Men fasta i alla fall!
Ibland träffar man på denna typen av damer. Jag är inte pryd, men jag kan väl kanske känna att det är lite generande att stå med en helt okänd kvinna och diskutera mina egna bröst. Jag svarade med ett lamt:
- Ehehe.. jasså?
- Inte som nu! NUU hänger dom ju som två kassar! Hohoho!
högljutt och fryntligt fortsatte hon. Var GLAD för dina! Dom kommer inte bli hängiga! Har man MINSTA tillstymmelse till hängighet när man är ung är det kört sen! Det säger jag dej! …Känner du till penntricket?
Och även om det är mej hon pratar med så blir ju alla runtomkring också delaktiga. Det är bra akustik, allt man säger hörs. Man är naken och alla kan se vad man pratar om och hänga med i samtalet även om dom inte pratar.
- Jaa.. jo det gör jag.
- Nå!? Du kan inte klämma en penna under bröstet va?? Eller, det ser jag ju att du inte kan!
- Heheh, nej, verkligen inte..
- BRAAAA! det finns hopp för dej! Hahahah!
- Haha! Vilken tur! ^^
- …Det är du som luktar karl va? Det doftar gott!

Jag hade råkat få med mej Freddys kombinerade schampoduschprodukt och det luktade väldigt mycke man om mej. Damen gillade uppenbarligen både mina knappt befintliga bröst och min manliga doft. Nice. Får se vad nästa simdag har att servera.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress