Tagg förändring

Fredagsnyheten

Kära Dagbok och älskade Läsare,

Dagens nyhet: Det är nu konstaterbar fakta – Jag har nyckelben!

Det ser jag ju nu. Såhär drygt 15 kilo lättare börjar det visa sig att jag faktiskt har ben i min kropp. Jag vet ännu inte om det är nåt positivt. Jag är givetvis långt ifrån knotig, knotighet är inget jag strävar efter, men att tydligt kunna känna sitt hårda kalk- och kiselbaserade stödstruktursinnanmäte är lite för nära associerat med en obduktion i anatomiskt studiesyfte för mig som inte direkt har nåt intresse av osteologi. Men vem vet, nu kanske jag får upp ögonen! Jag får återkomma i ärendet när jag har vant mig. Dessutom har jag ju drygt 5 kilo kvar att plocka av innan vi är någorlunda hemma. Spännande. Varje dag är en liten Julafton med utdelning av hårda läskiga paket..

Vidare är det som bekant fredag idag. Det snöar igen och/eller fortfarande. Jag lyssnar på barnkören som sjunger soundtracket till Ensam Hemma och vi här på firman ska snart på lyxigt lunchjulbord med våra vänner Per Ö och Peter R, det ska bli trevligt. Jag är otroligt sugen på risgrynsgröt! När jag kommer hem sen i eftermiddag ska jag bygga bo i sängen, alternativt soffan och öva på att inte tänka. Film eller korsord brukar funka. Korsord är lite mer effektivit men man blir sjukt stel i axlarna efter ett par timmar. Fast man blir ju smart vilket jag har hört är en attraktiv egenskap, dock i en måttlig och kontrollerad men samtidigt lättsam skala. Man vill sträva efter nåtslags intelligenshumorequilibrium.
Smarthet i kombination med nyckelben? Vad säger ni om den? Är det en vinnande kombo tro? Vi får väl se.

 

Längsta fredagen

Långfredag idag. Med besked.

Jag har städat ur garderoben. Jag har sorterat och kastat och vikit i en skrämmande fart. Bra för ny luft, bra för utrymme, bra för förnyelse och framförallt bra för att hålla tankarna borta.

Inte bra för dammallergin. Jag är inte speciellt söt nu om man säger. Antar att jag får styra upp det, annars kan man ju plötsligt förstå ett och annat. Glada och icke snoriga flickor är söta flickor!

Bifogar bilder. Kaoshögen är sånt som ska kastas. Jag inser ju nu att det inte ser speciellt mycket ut på bilden, men det fyllde faktiskt en hel sopsäck. Jag var till och med tvungen att pressa ner grejerna ordentligt för att kunna knyta. Den andra bilden med dom ihopvikta plaggen är till klädinsamling. En stor ICA-papperskasse blev det. Duktig faktiskt tycker jag nog själv ändå.

Dagens tips: Våga kasta och göra er av med grejer. Gammal luft ut för att ge plats åt ny. Förändring och framåttänkande.
Klamra inte er fast vid en passerad tid genom grejer som bara ligger. Minnen sitter inte i prylar, minnen sitter i ert huvud, ni behöver inte samla huset fullt av skit för att komma ihåg saker. Få bort det gamla och släpp in det som betyder något just NU i ert liv. Ta hand om, uppskatta och vårda det som är aktuellt. Det du inte har använt/tittat på/bläddrat i på över ett år kommer du inte använda/titta på/bläddra i i framtiden heller.

Detta kan appliceras på nästan vad som helst. Exempel till dig som inte kommer på nåt själv: Städning av kylskåpet, gallring av bilder i datorn, utrensning av böcker i hyllan, urstädning av skåpen i köket.

Dallrig & tunnhårig men hjälpsam & inte lat!

- Åh! KOLLA vad ditt armfett dallrar om man vickar såhär på din arm!!

- ..Har ditt hår blivit tunnare? Din fläta ser tunnare ut idag än sist..

Två peppiga inputs jag fick tilldelat mig igår. Igår var sannerligen en dag som gick i uppmuntrans tecken. Jag firade med att köpa mig en blommig vårklänning som jag ser inte bara fet utan även gravid ut i. Jag övar just nu på att bära den med självdistans och quinnoaccept. Det är en hård skola. Ett dallrigt och tunnhårig helvete.

Men! Glada flickor är söta flickor! Det vet vi, så det är bara att köra vidare och snabbt som fanken försöka få ihop en såndär Topp-5 lista med bra grejer om sig själv! Så man inte totalt dukar under. Så here goes:

 Topp-5 Emmas bästa Fredag 30/3 (utan inbördes ordning)
– Jag doftar gott och lagom mycket. Jag går inte runt och stinker alldeles för mycket parfym som en gammal dam.
– Jag har passerat Silkesvante-, Dåligt samvete- och Tycka synd omstadiet. Jag slösar inte mitt liv och framför allt inte mina pengar på sånt som inte ger mig nåt tillbaka.
– Jag förnyar och förbättrar. Gammal luft ut. Ny luft in. Jag är bra på att riva bort dom kassa sidorna i boken.
– Jag har en söt, snäll och omtänksam pojkvän som tycker om maten jag lagar.
– Jag är hjälpsam och inte lat.
– I morse kunde jag fylla i min prick ett halvt kilo under den förra. Linjen går, om än sakta, fortfarande neråt.

Sådääärja. Där fick ni! Nu får ni göra likadana och visa för mig, så blir det rättvist.

Vidare kan jag meddela att till vår stora förvåning tog vi hem andraplatsen i quizet igår. Vi har under en tid legat fastlåsta under en förbannelses svarta täcke. Envist har vi kraftsat på tyget med våra naglar och nu, nu äntligen! Nu anade vi en ljusglimt mellan fibertrådarna. Det finns hopp för oss! Nästa vecka, dåjävlar.

Vidare 2 kan jag även tala om att jag har kastat min crosstrainer. Alltså bokstavligen. Jag åkte till soptippen och slängde ner den i metallskrotcontainern. Därmed absolut inte sagt att den inte var nåt jag egentligen behöver, för det ska gudarna veta – att om nån behöver motion är det jag. Jag ska inte tro att jag löser nåt med att gå och få hybris bara för min Libra-linje går neråt. Jag kommer sannolikt ångra mig och så småningom kommer jag även minnas hur dyr min OrbiTrek var. Till mitt försvar i saken griper jag - Jag använde ju ändå inte den! och -Där var ändå nåt trasigt i den! och -Den bara stod ju där och var asdammig! Än så länge är jag nöjd.
Och nej, INGEN av er kunde ha FÅTT den istället.

Detta får räcka för nu. Jag hittade ett paket choklad här.. Måste kolla lite på den. Hejdå.

Emmas Drivhus

Idag är det dagen efter Vårdagjämningen, dagen efter Nouroz – Det persiska nyåret.

Vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med det, ingen av dagarna är för mig direkt överdrivet speciell, det var väl kanske mest bara för allmän info.

Igår påbörjade jag driftsättningen av mina nya trevliga trädgårdslandsfållor. Jag har fått finfina pallkragar av kusinJohan som det ska odlas i. Och det kommer bli AWESOME! Inledningsvis infann sig grova beslutsproblem kring vart dessa skulle placeras, mycket karaktäristiskt för Vågen. Ett enda långt tidsslöseri i patetiskt velande. Så äkta. Det hann bli kväll och kass väder innan jag hade bestämt och stegat ut och friräfsat platsen. Men det blev bra!

I projektet ingick delmomentet Kompostjord. Det var då jag fann mig själv. Hängande över, med min grävgrep djupt begraven ner i komposttunnan förundrades jag över hur fantastiskt fin jord det hade producerats över vintern där i. Det  var ju ett mirakel! Jag kände mig rik och speciellt utvald som tilldelats denna underbara gåva. Exalterat och nästan maniskt skyfflade jag hink efter hink full med mull genombruten av kräftklor, äggskal och avokadoskinn. När jag plötsligt fick distans och såg mig själv som från ovan, där jag likt en fet grävling i extas hängde över kanten. Jag tänkte melankoliskt men samtidigt lite nöjt:
- Hus, barn, Volvo och livförsäkringar är ingenting. Det är när man kommer på sig själv med att vara såhär överdrivet jävla lycklig över kompostjord som man faktiskt kan förklara sig vuxen.
Episkt. Jag skyfflade vidare.

I mina små drivbänkar ska det, om det är av herrskapets intresse, odlas squash (bifogar bild på försådden som igår skickade upp sitt första lilla bladpar ur jorden i mitt somrumsfönster), avlånga rädisor, storbladig ruccola, blandad plocksallat och sockerärtor. Kanske en och annan rödbeta. Får se om det får plats. Eventuellt välsignar jag er med fler bilder från projektet en annan dag.

Tillbakablick från lövhögen

Jajjemen, jag hade bestämt att jag inte skulle skriva mer om våren, men det fattar vi ju alla att det var en lögn! Mer vårrelaterat kommer det bli. Sen sommar. Då får ni exakt likadana inlägg fast ny säsong.

Igår inledde jag Operation Uppsnyggning runt huset. Jag klippte bort gammalt visset och gjorde plats för nytt. Räfsade ihop löv i stora högar och gav tulpaner, påskliljor och kärleksört plats och ny luft att andas. Jag skrapade mossa, sorterade stenar, knipsade grenar sopade grus och bar bort skrot. Tomas hjälpe mig att spika fast min förrymda spaljé.

All dandy! Kan man ju tycka. Och efter ett tag blev det riktigt trevligt och bra med. Men inte till en början. Jag gick ut med stort räfsarsug och en ofantlig entusiasm. Det var sol och fåglarna kvittrade men när jag satt på huk och repade visset gräs längs rabattkanten överväldigades jag av en helt otrolig mörkerkänsla. Jag blev, trots att jag var glad, nedstämd. Mkt märkligt!
Men eftersom jag är känd för mitt stora intellekt och enorma slutledningsförmåga kopplade jag ju ganska fort och fattade att jag hade restfragment av gammalt program kvar. Att det var såhär och hundra gånger värre jag mådde förra året ungefär vid denna tiden. Då jävlar var det dunkelt.

Ganska intressant det där, hur ens hjärna kan, bara genom att man gör nånting som man inte gjort på ett tag, gräva fram en massa skit och slänga i ansiktet på en. Som att ligga där bland löven och plötsligt böka fram ett färgglatt påskägg som visar sig innehålla mögliga ostskalkar, jordiga glasskärvor, en död mus och en urlagd snus. Surprise!
Note to self: Kör en extra defrag av hjärnan.

Ibland är det bra att ha bloggen också! För jag är en tvivlare och jag har verkligen ingen som helst koll på tid. Jag kan säga att det nog har gått 5 veckor när det egentligen är ett och ett halvt år som har passerat. Så för att bekräfta min teori om mitt sinnestillstånd bläddrades det bakåt i datumen. Och mycket riktigt. I krokarna fanns ett typiskt inlägg, ett av den typen som mamma brukar säga att jag inte skulle skriva. Och kort där efter ännu ett, visserligen med ordentlig vårkänsla i, men ändå med samma underliggande ton. Intressant! Sherlockhatten satt som en smäck!

Om ni är intresserade kan ni ju läsa själva. Det är enligt min mening ganska trevliga texter! Man har ju skill.
Bland Prästkragarna
Vårkärlek & Traktorkaravaner

Nu ska jag och mamma iväg och köpa täckbark! Sen jävlar. Sen ska det styras upp där hemma. Jag återkommer med bilder från projektet senare, tills vidare får ni hålla till godo med en påsklilja från här jämte mitt kontor.

Jag tror förresten jag lite tar tillbaka det där om att jag är en tvivlare, för det är jag inte alls. Jag tror oftast på vilken skit som helst bara det presenteras bra för mig. Jag är alldels för blåägd och kan övertalas till det mesta, så det där med tvivlandet vet jag inte riktigt varifrån jag fick. Det var nog bara bristande ordförråd.. Kanske? Eller jag kan åtminstone revidera och istället lägga in att jag är en tvivlare när det kommer till min egna förmåga. There!

Kylskåpsfällan

Jag och Emmeli jämför våra kylskåp per mms.

Plötsligt känner jag att mitt gnäll på att jag är fattig och mitt gnäll på att jag är tjock är lite ihopkopplade och inte längre riktigt lika okej. Tänkte först skylla på min inneboende, men inser ju att han nog faktiskt inte äter speciellt mycke alls av det jag proppar in där.

Jag som helt (nästan) seriöst funderade på att anmäla mig till det där programmet Lyxfällan.. Jag tror inte jag behöver det längre, jag anar att jag eventuellt kan ha hittat min Lyxfälla precis här. I kylskåpet. Mindre mathandlande för min del!


Det är alltså Emmelis kyl till vänster och min till höger om ni inte fattade det. Emmeli inflikar att hon faktiskt har några grejer i dörren också. Då får väl jag kontra med att min dörr är så fullproppad att det rasar saker ur den när jag öppnar. Vet inte om det är speciellt fördelaktigt för mig att ta med denna delen av texten, men det får jag väl försöka bjuda på.

Tillägg i ett precis mottaget sms nu: ”Fast det är ju uppenbarligen JAG som är den fattiga (& tjocka) hehe”. Kanske ska vi slå våra fläskpåsar ihop och försöka styra upp detta på nåt sätt. Hm.

Igår spådde förresten Johanna mig med sina tarotkort. Det var spännande! Först gjorde hon en variant som ungefär uppmanade mig att Get my shit together. Jag blev inte helt nöjd, eftersom jag ju såklart redan visste att det var vad som krävdes. Då gjorde hon en annan modell. Då blev jag tillsagd att ta tag i saker som jag visste behövde göras, börja om, hitta saker som är bra för mig och se till att utföra dem. Alltså en mer utförlig version av den första kan man säga. De båda sa egentligen exakt samma sak. Trots att jag drog olika kort. Typiskt. ..Misstänker att det var riggat. ..Så äkta Johanna.

I eftermiddag ska jag simma. Imorgon också. Kanske i övermorgon också. 

Emmakossan kliver in igen

Idag fick jag förresten en fin start.

Inte. Verkligen inte. Okej, det kunde väl sannolikt varit värre, men det var inte bra.

Vaknade av, eller nej förresten! Det började redan innan det! Jag DRÖMDE, precis innan jag skulle vakna att jag åkte till FinMaxi för att handla. En vanlig dag liksom. När jag kom dit gjordes den hemska upptäckten att jag hade glömt mitt ICA-kort. Horror!
Sen vaknade jag och gjorde den vidrig upptäckt nummer 2 att min underläpp hade odlat ett fult munsår. Hatar verkligen den känslan. Speciellt på morgonen när man är plufsig och osöt redan som det är. Hur mycke man än piffar och fixar kan man aldrig känna sej hyfsat fresh så länge man har den där skiten.

Åkte till Maxi för att inhandla frukost åt männen på jobbet. Nästan direkt jag kommit in i butiken drog jag näven i en jävla metallkant nånstans och slitsade upp höger pekfingers knoge. Ett riktigt läskigt hack. Jag visste inte att man hade ordentliga pulsådror där, på knogarna, men uppenbarligen. Så där gick jag, ful som stryk med munsår och blodet rinnande över högerhanden som en annan pundig jävla snedseglare. Jag kände mig attraktiv. Ung, fräsch och underbar likt en nyutsprungen ros!

Morgonen blev till förmiddag. Jag och Peter satte oss i räsercaddyn och åkte iväg för att hämta våra nybroderade profilkläder. Efter en lång otålig väntar var de äntligen klara. Vi återvände med en stor kartong och excitementen var stor. Peter, Erik och Benga skuttade lyckligt omkring i sina nya skjortor och pikéer. Jag tog på mig en av mina blusar. Benga stirrade och sa:
- Vafan? Ska du ha den där? ..Nää? Det måste ju vara fel? Du kan ju förfan inte knäppa den?? Har brösten blivit större eller??
Tragik. Jag får skärpa mej nu.

I eftermiddag ska jag simma igen. Det är obligatorisk närvaro. För bidragande till min fulhet just nu är faktumet att jag har gått och blivit tjock(are). Tydligen. Jag upptäckte det härom dagen när jag kliade mej på magen. Hade ådragit mig att fruktansvärt störande insektsbett av nåt slag! Det kliade som fan! När jag drog upp linnet och kollade insåg jag att det inte alls var nåt bett… Det var en bristning. En helt ny. Uppenbarligen hade jag gått och blivit en smällfet ko. En som inte ens kan ha sina beställda profilkläder nu. Tragik och horror i en osnygg symbios. Jag dog lite inomhus, gick och köpte en ny seriös simbaddräkt samt ett nytt simkort.

Nu är klockan 11:11. Man kan ju lugnt säga att jag vet vad jag önskar mig.

Gamlingen

God förmiddag läserz!

Hur har ni det? Är det höst hos er också? Regnar det på era huvuden och på era bilar och på era hus? Blåser det som fan? Här också.

Eftersom ni redan har konstaterat att jag uppenbarligen inte skriver allt för ofta just nu, jag kan se tydligt att ni tycker jag är lam, jag har fina statistikwidgets för denhär sidan vettni.. Men eftersom ni redan vet är det ju ingen idé att jag tjatar om det.  Jag tänkte skriva lite nu, om det är okej? Köra en typ av resumé av den senaste tiden.

Hela sommaren har Patricia bott i mitt tvättrum. Trefligt! Sen flyttade hon det blev tomt. Mitt sjukt stora mansion ekade öde när inte Freddy gästade och jag kände mig som ..a jag vet inte, nån ensam på nåt stort ställe. Så illa kvickt såg jag till att skaffa en ny inneboende! Tomas blev inproppad i tvättrummet med en sänghimmel av trosor och badlakan. Mysigt för honom! Igår när jag kom hem var diskmaskinen urplockad. Loco! Det blev obalans och min hjärna som var inställd på att ta tag i det där fick svårt att processa, men det ordnade sig!  Nu funderar jag på att öppna nåtform av vandrarhem. Hade det inte varit trevligt så säg?  Scones och marmeladfrukostar var och varannan dag. Hade kunnat varva med bacon och ägg och sånt lite emellanåt för att gästerna inte skulle tröttna och bli tjuriga. Anordnande av tipsrundor, bingokvällar och botaniska promenader i det närliggande grönområdet. Ni hör ju själva, det hade blivit success! Jag hade ägt som värdshusvärd.

(Men egentligen är sanningen att Tomas bor hos mej för han har blivit utkastad från sin egna lägenhet.. Hehe. Tragik!)

En annan grej jag förresten också hade ägt på är om jag hade varit med i programmet på fyran. Halv 8 Hos Mig. Hade kammat hem hela skiten. Men det är ju en annan sak..

Bingokvällkonceptet är för övrigt redan lite påbörjat. I söndags spelade jag, Johanna, Freddy och han i tvättrummet! Med lotter och mat och vin satt vi med dollartecken i ögonen på helspänn framför TV4+ och Bingolotto med han den blonda snubben som håller i det nu för tiden. Vi vann inte storkovan men det var en trevlig tillställning enligt mig i alla fall. Ska vi köra igen eller?
Men visst. Lite gammalt kan tyckas, men hela min söndag gick i pensionärstecknet så det var okej. Först uppe i ottan för att baka åt männen och servera dom frukost när det behagades vaknas, sen ut och luka hela rabatten på framsidan inklusive beskärning av rosenkvittenbusken (vemfan under 65 bast har en sån liksom?). In igen när Linda kom på besök för kaffe och söndagstårtfika. Som man bör när man nått en aktningsvärd ålder. Vidare med förberedande av aftonvarden framför Bingolotto. ..Funderar på att införskaffa sånadär duttpennor till nästa gång!

Anyways! För er som har missat det så har jag facebookat bilderna från både Extrema Outdoor och Sweden Rock Festivalen nu! Efter mycket om och men, kraschade hårddiskar, tandagnisslan och muppiga cd-läsare är dom nu ute. Håll till godo. Slänger in en här också som smakprov, en på mig, Anna och mat, men dom andra får ni allt bege er för. Hejdå.

Arbetsfördelning (fin måndagsstart!)

Man kan ju inte annat än verkligen älska dagarna som börjar som en fet jävla käftsmäll!

Att kliva upp på morgonen och som första rörelse utanför madrassen sparka tårna skithårt i sängbenet, att följa upp med att tappa tandborsten in bakom toaletten, att backa in med bilen i sin egen rabatt och att sen hamna bakom Agda (102) på vägen in till kontoret och få krypköra i 32 km/h hela sträckan. Krupp.

Det hela blir långt ifrån bättre när man omkringvandrande på Maxi inser att man har fått den sämsta kombinationen kläder på sej. Plagg med total och nästan fascinerande inkompatibilitet! Att känna hur tröjan sakta skruvar sej runt buken eftersom den inte gillar materialet i linnet under, hur trosorna korvar sej åt alla håll och hur man får stanna var tionde meter för att dra upp dom vita byxorna som nog egentligen skulle behövt tvättats innan dom krängdes på för att faktiskt göra ordet Vit rättvisa. Väl ute på parkeringen ångrar man att taket på bilen är nedfällbart ty en mås eller annan fågel av gissningsvis snarlik storlek har lagt en megablaja rätt i passagerarsätet. Tack Gud.

Jag tappade förresten dessutom en fullsmetad smörkniv på foten och en gurkskiva på låret. Men det är ju lite sådär det ska vara va? Utgår man från ett skitläge är det ju lite som giganterna D:Ream sa - Things can only get better. Startar man däremot uppe på smaragdgröna berg kan ju liksom inte en enda väg leda nån annanstans än neråt. Logik. Egentligen inte min starka sida.

Vidare är jag i stort behov av regelbundna skogspromenader för att mina feta innanlår ska fatta att det är dax att retirera, detta är ett projekt som jag och min inneboende sidekick har påbörjat lite. Det går sådär. Jag behöver även gos, strandtid till att fixa en snygg solbränna och ett trevligt sidobord till min grill. Ni kan ta hand om olika delar, allt behöver inte göras på en och samma gång heller. Skönt va? Vissa delar kan dock med fördel kombineras. Patricia smygstartade igårkväll genom att maniskt och minutiöst vaxa hela mina ben medan jag käkade en macka och drack saft. Mkt bra! MVG. Det är den typen av assistans jag behöver! Tradiga sysslor utförda av nån annan. Muy bien. Vem tar nästa punkt? Jag kan i utbyte laga mat åt dej, tvätta dina kläder och gosa tillbaka. Bra eller hur? Känner själv att det är en skälig deal.

Tyvärr har jag inga bilder som dokumenterar Patricias salongsbehandling av mina feta korvben så ni får helt enkelt bara tro på mej. Mitt nya schampo doftar förresten sjukt gott. Jag har fått det av Lina. Bra gåva. Nu luktar jag som dom Tre Vise Männen dvs. myrra, guld och rökelse eller vad det nu var dom hade med sej. Eller kanske lite mer som en indisk kvinna.. Fast utan curryn då. Hm, det är nog dax för lite Tikka Masala när jag kommer hem tror jag!

Emmakossan säljes

Gomorron o digra skara av läsare.

Idag är det torsdag fast fredag eftersom jag och resten av halmstads Brunsåsar åker till Oslo imorron. Vet inte om jag ser fram emot det riktigt än, eller… givetvis gör jag ju det egentligen, men min telefon säger att det kommer bli kass väder, därav min skepsis till hela projektet.

Igår okynneshandlade jag en BluRayspelare. En söt platt svart som likt en elithöjdhoppare lätt seglade över ribban som utgör gränsen för vad saker jag impulsköper får kosta. Det gjorde inte så mycke, nu kan jag kasta ut min VHS/DVD och dennes tillhörande maskeringstejptejpade kontroll. Nackdelen dock är att jag 1) inte äger en enda BluRayfilm och 2) tvivlar på att min gamla TV faktiskt besitter förmågan att återge bildkvaliteten som lite är hela grejen med den nya enheten. Vi får se… Jag får köpa en ny TV.

Vidare kan jag informera att min lilla räserbil, jag själv med tillbehör, mina fiskar och mitt liv generellt är till salu. Kan köpas som ett kit eller i delar var för sej. Köper man hela kan det dock bli ett bättre pris. Lite som på en såndär auktion där kossor säljs…
Presentation. Min bil är söt med avtagbart tak men har inte världens bästa lastutrymme. Jag är förhållandevis trevlig, kan laga ganska god mat, har en hyfsad massageutbildning, är händig för att vara tjej och har fast arbete. Dock tenderar jag att trassla till saker emellanåt, förstöra prylar och stöka till folks liv. Jag har även ett minst sagt bristfälligt bollsinne. Mina fiskar är snälla och kommer med ett akvariehem som är lättskött och av angenäm storlek. Mitt liv är lite stökigt just nu men i grunden harmoniskt och tryggt med fina förutsättningar såsom en trevlig och relativt smutsfri bakgrund, en gemytlig familj och inte alltför dåligt med pengar, men som sagt lite trasigt här och där. Perfekt för hemmafixaren skulle man kunna säga.
Priser enligt budgivning eller överenskommelse.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress