Tagg festival

Gamlingen

God förmiddag läserz!

Hur har ni det? Är det höst hos er också? Regnar det på era huvuden och på era bilar och på era hus? Blåser det som fan? Här också.

Eftersom ni redan har konstaterat att jag uppenbarligen inte skriver allt för ofta just nu, jag kan se tydligt att ni tycker jag är lam, jag har fina statistikwidgets för denhär sidan vettni.. Men eftersom ni redan vet är det ju ingen idé att jag tjatar om det.  Jag tänkte skriva lite nu, om det är okej? Köra en typ av resumé av den senaste tiden.

Hela sommaren har Patricia bott i mitt tvättrum. Trefligt! Sen flyttade hon det blev tomt. Mitt sjukt stora mansion ekade öde när inte Freddy gästade och jag kände mig som ..a jag vet inte, nån ensam på nåt stort ställe. Så illa kvickt såg jag till att skaffa en ny inneboende! Tomas blev inproppad i tvättrummet med en sänghimmel av trosor och badlakan. Mysigt för honom! Igår när jag kom hem var diskmaskinen urplockad. Loco! Det blev obalans och min hjärna som var inställd på att ta tag i det där fick svårt att processa, men det ordnade sig!  Nu funderar jag på att öppna nåtform av vandrarhem. Hade det inte varit trevligt så säg?  Scones och marmeladfrukostar var och varannan dag. Hade kunnat varva med bacon och ägg och sånt lite emellanåt för att gästerna inte skulle tröttna och bli tjuriga. Anordnande av tipsrundor, bingokvällar och botaniska promenader i det närliggande grönområdet. Ni hör ju själva, det hade blivit success! Jag hade ägt som värdshusvärd.

(Men egentligen är sanningen att Tomas bor hos mej för han har blivit utkastad från sin egna lägenhet.. Hehe. Tragik!)

En annan grej jag förresten också hade ägt på är om jag hade varit med i programmet på fyran. Halv 8 Hos Mig. Hade kammat hem hela skiten. Men det är ju en annan sak..

Bingokvällkonceptet är för övrigt redan lite påbörjat. I söndags spelade jag, Johanna, Freddy och han i tvättrummet! Med lotter och mat och vin satt vi med dollartecken i ögonen på helspänn framför TV4+ och Bingolotto med han den blonda snubben som håller i det nu för tiden. Vi vann inte storkovan men det var en trevlig tillställning enligt mig i alla fall. Ska vi köra igen eller?
Men visst. Lite gammalt kan tyckas, men hela min söndag gick i pensionärstecknet så det var okej. Först uppe i ottan för att baka åt männen och servera dom frukost när det behagades vaknas, sen ut och luka hela rabatten på framsidan inklusive beskärning av rosenkvittenbusken (vemfan under 65 bast har en sån liksom?). In igen när Linda kom på besök för kaffe och söndagstårtfika. Som man bör när man nått en aktningsvärd ålder. Vidare med förberedande av aftonvarden framför Bingolotto. ..Funderar på att införskaffa sånadär duttpennor till nästa gång!

Anyways! För er som har missat det så har jag facebookat bilderna från både Extrema Outdoor och Sweden Rock Festivalen nu! Efter mycket om och men, kraschade hårddiskar, tandagnisslan och muppiga cd-läsare är dom nu ute. Håll till godo. Slänger in en här också som smakprov, en på mig, Anna och mat, men dom andra får ni allt bege er för. Hejdå.

Back in Black II

Käka sex stycken chokladgodisar fyllda med valfri flytande starksprit precis innan kundbesöket kommer. Presentera dej för intressenterna, berätta att du har varit på Sweden Rockfestivalen när dom undrar om du haft en fin semester. Skratta lite och säg nåt skämtsamt om att man ju skulle behöva några lediga dagar nu för att vila upp sej efter semestern, eftersom det ju tenderar att bli ganska hårt på den där typen av ställen. Prata glatt och välartikulerat riktigt nära deras ansikten så dom verkligen kan känna hur mycke sprit du stinker. Växla till att le osäkert när kunderna skrattar tillbaka och säger att dom nog allt redan hade förstått att det förekom en del alkohol. Le ännu mer osäkert, flacka med blicken och se ut som en vilsen idiot när dom undrar om du verkligen bör köra bil idag.
Upptäck när besöket har åkt vidare att du har en bit ost på höger bröst och att håret har slitit sej ur uppsättningen på vänster sida så du lite påminner om Einstein.

Hjärtligt välkommen hem till verkligheten kära Emma, vi har saknat dej. Tack, det var snällt.

Om kräk på Sweden Rock

Det har alltså varit festival.

I år igen, som varje år dom typ senaste tio åren, åkte jag och mamma på Sweden Rock. Anna, Bagge, Kim och Lukas hängde också med. Trefligt.

Vädret kunde dock varit bättre. Jag vet inte riktigt vad man ska tro..? Är det växhuseffekten eller? Förra året var det kass med, men typ ALLA andra år har det varit helt perfekt. Det barkar åt helvete..

Anyways – jag tänkte inte berätta speciellt mycke egentligen. Mest bara visa att jag lever. För er som hade börjat tvivla. Kan dock dela med mig av Annas matförgiftning, för den var underhållande på riktigt.

*****
Det började bli sent.
Dagen hade varit relativt bra trots vädret. Anna hade på nåder fått vår tillåtelse att dela tält med oss, då hennes medhavda hem var av tveksam kvalitét och tog in stora mängder vatten. Jag och mamma har ju trots allt en hangar att bo i så vi kände att det var okej – för denna gången. Vi byggde bon och gick och la oss. Mamma till höger, Anna i mitten på den obekväma skarven och jag till vänster.

Genast börjar hon krångla. Hon i mitten. Det gnälls över ont i magen. En halv påse morötter, en banan och en dunk vatten intas eftersom det sannolikt är hunger som är boven i dramat. Det blir värre. Mamma ger henne en näve koltabletter och 4 Novalucol och säger åt henne att hålla käften och sova. Vi somnar. Till slut Anna också.

Gissningsvis en timme senare vaknar hon av att hon kräks, rakt in i luvan i sin sovsäck, mot sitt eget ansikte. I panik och med nästa spya på väg famlar hon i mörkret efter dragkedjan. Får darrande upp den. Freedom!! tänker dåren medan hon kräkandes möts av andra dörren till tältsovrummet. Myggnätet. ..tur  för övrigt att det var ett nät så det inte stänkte tillbaka på oss andra där inne.

Anna är ingen frusen individ vilket innebär att hon helst sover iklädd endast sitt skandinaviska läder. Hon är dessutom pryd som fan så att kasta sig ut utanför tältet topless var inte ens ett alternativ. Ett plagg famlas fram. Medan t-shirten sitter halvkrängd över huvudet spyr hon igen. Rätt in i tröjan, som förvandlas till en påse full av nachos- och morotskräk omslutande hela hennes lilla flickansikte. Hon snubblar. Fortfarande inne i tältet. Fortsatt kräkande och med tröjan som en säck spya hängande runt huvet krälar hon ut, med sina stora bröst släpande i marken. Mayhem!
Hennes spree har nu tagit sig så långt som från innertältet till förtältet. Det är inte långt. Hon möts av dragkedja nummer tre. Den sista. Med maginnehållet lindat runt ansiktet tar hon sig som ett förgiftat djur ut ur sin håla. Kräker sig runt hela vårt mobila hem, blir frisk och kommer tillslut in igen.

Jag vaknar när det börjar röjas runt bland sängarna. Av att någon bygger ett fort av täcken och kuddar och saker ovanpå mig. Det är Anna som försöker rädda saker. Jag lyfter slött på huvet, öppnar ena ögat och frågar vafan hon håller på med. Jag informeras. Fortfarande mer sovande än vaket svarar jag ointresserat: ”Aha.. aja… säg till om du behöver hjälp. ..Du kan ta mammas handdukar.” sen somnar jag igen. Det var en fin natt. Likt en äkta skald berättade jag om den för alla vi träffade hela resten av veckan. Alla skrattade och pekade på Anna.

När vi kom hem hittade jag 9 dagar gamla räkor i min mikro. Det luktade som att en större katt hade dött i mitt hem. Det gör det lite fortfarande.
Godafton.

Bildtext: Mamma och Anna - Om dom visste vad som skulle komma att hända hade dom nog inte varit lika lyckliga.

Veggie

Ibland säger Filip att han nästan blir rädd för mej när jag glömmer saker så fort.

Jag vänjer mej av med saker som jag har kunnat eller gjort i flera år på fem minuter och sen är det som att det aldrig ens har existerat.

Ungefär som nu när jag bytte bil och en dag senare skulle köra Filips. Och min hjärna redan hade hunnit bygga bo  kalibrera sej efter de nya förutsättningarna. När jag drog iväg och skulle lägga i sexans växel och höll på att göra ren skit av den lilla Clions låda som skrek och inte alls tyckte det kändes logiskt att plötsligt slänga i backen på en raka i 120 km/h..

Jag har tidigare inte sett denna räsersnabba omprogrammering som nåt konstigt och inte alls förstått Filips oroliga blickar när jag plötsligt en dag typ inte kommer ihåg hur man kokar makaroner. Förrän idag. Idag när jag satte mej vid mitt skrivbord på mitt kontor igen efter 8 dagars SwedenrockFestivalande. För att kunna intaga diverse musikupplevelser under den gångna veckan måste min hjärna ha städat lite. För att göra plats liksom.. Helt utan nåt som helst prioriteringstänkande! (Det hör till att veta att jag i stort sett varit nykter hela festivalveckan!)

Jag tycker väl kanske att den kunde valt att sopa nåt lite mindre viktigt. Exempel: Istället för min förmåga att hantera telefonväxeln kunde den plockat nån mindre värdefull låttext. Den makalösa manicken med Michael B Tretow, eller Caroline med Kenneth & The Knutters för att nämna några! Istället för min ability att skapa fakturaunderlag, lägga in kundinbetalningar och leta efter hyresavtal kunde det plockats skills som att med munnen kunna göra ett blåsa-i-flaskaljud, bindande av klöverkransar och mitt perfekta sinne för navigering inne på Maxi! Men nejdå, hellre raderas viktiga saker så  jag blir sittande framför datorerna som en annan grönsak.

Tack.

My love

Var inte lessna gott folk! En dag kommer jag skriva. Jag har inte glömt bort er!

Men nu får ni vänta ett tag till för på lördag drar jag på festival i typ nio dar!

Produkt

Härmed delger jag er 50% av bilderna från festivalen. Mer än såhär blev det fasen inte. Riktigt illa.

Eller jo, det finns nårra bilder till i min mobil, men dom lämpar sej inte för sånthär uthängande.

Så håll till godo. I give thee 4 bilds.
(om man klickar på dom, så växer dom)

Detta är Lars-Manne och hans bästis Timmy. Alla kan se den varma gemytliga stämningen i vårat hemtrevliga camp som var smyckat med såväl trasmattor som fina bord och vilstolar med polstrade armstöd.

Ja, jag ska försöka fixa fler bilder..

fröken sverige

Förresten. Jag missade nationaldagen. Eller.. givetvis inte hela nationaldagendagen.. Men själva firandet på festivalen. Insjungandet av Svea Rikes högtidsdag liksom.

Visserligen var det ju dom där Team Cans från urfjantiga Körslaget som skulle sjunga. Men ändå. Jag är ju lite sensitiv för såntdär. Vill gärna vara med när det vankas storskalig nationalsång liksom..

Jag hade planerat att se den. Stå där bland alla, rak i ryggen och sjunga högt med min djupa stämma. Men icke. Det gick inte. Tyvärr. För jag och Anna somnade i backen under hennes blåvitrandiga parasoll och missade hela partyt. ..Skit ock!

Meeen det kanske var lika bra det. Mamma sa att det var asbra och hade jag vatt med då hade ja bara stått å bölat som en fjant ändå. För sån är jag.. Sentimentalpatriotisk.

Jag hälsar dig, vänaste laa-aand uppå jord,
Din sol, din himmel, dina ängder gröööna!
DIN SOL, DIN HIMMEL, DINA ÄNGDER GRÖÖNAA!

zu hause

Jajjemen. Då var man hemma igen då. Hemma och obligatoriskt dyngförkyld som efter varje års Sweden Rock Festival.

Det har varit en fin vecka. Varm som satan och dammigare än det dammigaste dammoln som ligger tjockt och tätt i luften, kvar över prärien efter att bisonhjorden har rusat förbi. Inte ett moln. Eller jo! En morgon såg vi ett. ..Men det försvann. Veckan har varit fördelaktig för arbetet med solbrännan.

Bandtoppen.
Saxon såklart, Avantasia som jag inte hade nårra tankar om alls, Bonafide som gjorde en asbra spelning, Poison som var över alla mina förväntningar, Omar & hans bluesgäng som Anna drog med mej på, Mustasch som verkar sjukt schyssta och trevliga och så Rob med sitt Judas Priest. Många sa att han va tråkig, Rob asså, men det tyckte inte jag. Jag tyckte han va frän. Såg precis ut som Whitney Huston i Bodyguard när han kom ut i den där silvermanteln med luva.
Saxon var dock bäst. Lätt. Kändes ungefär som att man kunde åka hem efter dom va klara. Jag och Anna stod längst fram. Blev nästan krossade och fick både håret och kläderna halvt avslitna. Men trots en glad mans stora stånd tajt tryckt ryggen, vassa armbågar svingandes med full kraft i vår ansikten och starka kroppsdofter från alla håll så dansade vi och sjöng och var lyckliga!
Tack och kram till den trevliga säkerhetsvakten precis på andra sidan stängslet som gav mej vatten emellanåt så jag inte dog. Tacktack =)

Annat.
Vm i sork. Det var sorkhål över hela campingen och vi hade två som bodde under våran hangar till megatält. Man kunde känna dom buffa och puffa under en på natten och morronen. Trevligt. Lite sorkar har ju ingen dött av! ..Eller jo, juste. Det har nog visst hänt en och annan gång.

Upptagning.
Tjejerna på toan har det fördelaktig när dom ska tagga på väggen. Om dom inte har nån penna med sej när det ska skrivas ”jozzan was here!” så kan dom ta sin använda tampong och skriva med! Top of the line! Killarna har det värre. Dom måste ta bajset. Långt ifrån lika metal som riktigt blod.

Vidare.
Jag har varit sjuuuuukt kass på att fota i år, så ni som hoppas på bilder kan glömma det. Totalt osugen. Skördade ungefär 6 bilder med mobilen, 4 med kameran + en askass film på Cia när hon dansar. ..So much for megaminneskortet som jag laddade den kameran med.

-Förkylningen och min dammöverdos som höll på att ta knäcken på mej och gjorde att jag fick avnjuta Poison från min säng i tältet.
-Runkhitsen som pajade samma dag som de skulle premiärspelas. Kändes tomt och ledsamt.
-Dom andra bra skivorna som senare också pajade i Lasses och Tims mördarmaskin till stereo.
-Polare som smygtafsar. Fyfan vad trött man blir. Det är en sak att kramas, det tycker jag om. Men händer överallt på ens kropp trots att det uppenbart inte uppskattas är väldigt provocerande.
-IDIOTER! Sånna som man bara vill hugga ihjäl med en gaffel! Till exempel: RÅIDIOTEN tvärs över gången som, totalt talanglöst, låssaspratade danska och kom och tiggde cigg hela jävla tiden. Och inte gjorde han saken bättre när han hällde ut nästan en halv öl på min Barbiekudde heller. DIE!!!

-Nya kontakter. Om någon av er, givetvis mot förmodan, läser detta så hojta. Jag vill gärna fortsätta prata med er och eftersom jag bara vet era för-/smeknamn så är det svårt att hitta.. =)
-Duscharna som räddar livet på en och som håller ens doft god.
-Annas GIN-burkar innehållandes god gin-grapetonic.
-Kompisar som har flaggor, så man hittar dom lätt i publikhavet. Nästa år blir det lång flaggstång till våran också så vi kan ta den med oss ner!
-Vinglasen med kallt vitt vin i. Mkt bra att ha med. Thats a keeper.

Kommer säkert tillägg.. Hej.

Mobile home

Vi testade förresten att sätta upp vårat nyinhandlade tält med. I min trädgård. Ganska stort blev det. Man kan vara typ två meter lång och gå omkring helt rak i det ^^

Culinaria

Det är jobbigt när man ska resa iväg. Man kan inte handla grejer som kommer ligga i kylen och bli för gamla. Så dagarna precis innan man ska åka har man typ INGET i kylen.

Jag är lite i den situationen nu kan man säga. Vi åker imorron. Jag och mamma. Till Sweden Rock Festivalen. Nu handlar detta ju inte om typ 3 veckors vistelse, men dock 8 dagar. Inget man köper nya räkor dan innan liksom..

Så i mitt kylskåp finns det nu fem burkar med olika sorters oliver, senap, lök, ketchup, såndär stark söt chilisås, lammkorvar, lite mjök, smörgåsgurka samt en sjukt konstig färdig pekinganka som Yvonne köpte i Kina när hon va där typ för ett år sen. Den har bra hållbarhet den där ducken. Ligger inpackad i nånslags igensvetsad foliepåse. Man fattar ingenting av det som står på baksidan. Lär ju bestå av typ 98% konserveringsmedel. Ska bli spännande att testa den en dag. Har inte vågat än.

Min frukost idag var intressant. Den bestod av Oboj och ett paket sånnadär surimi. Crabsticks alltså. Kan vid första anblicken tyckas vara en vidrig kombination, visst, fullt förståligt, jag tänkte samma sak. Men det var faktiskt riktigt bra ihop! ..Till allas stora förvåning.

Ska bli spännande att se vad middan har att erbjuda.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress