Tagg dramatik

Bildbloggen (eller Jagad av gangsters)

Nedan följer ett litet sammandrag av min, Johannas och Lindas promenad.

Vi avslutade dagen med att bli tagna på bar gärning när vi snodde tre fina stenplattor ur en övergiven förrådscontainer. Två killar i en rostig svart pickup närmade sig, Johanna skrek DOM KOMMER!!! och vi kastade oss in i min lilla bil och körde iväg, killarna i pickupen gensköt oss genom att ta den andra vägen och blockerade vår utfart. Typiskt. Spänning i tillvaron. Vi dog inte.  Nästa gång vi ska sno nåt kommer vi välja att göra det på natten.

Linda meddelade att hon hade massor av chokladcupcakes hemma. Vi åkte inte dit och smällde i oss allihopa, trots att det hade varit trevligt. 

Ät en vinge och sälj en sak!

Inatt drömde jag att jag käkade kycklingvingar.

Jag gick runt på min gamla, nu mera rivna, högstadieskola och letade efter lektionssalen där jag skulle varit för över en halvtimme sen, med en megastor påse med kycklingvingar i högerhanden. Jag åt av dom med jämna mellanrum. Svingoda! Fin konsistens och så.

Vad tror ni det betyder? Man blir ju nyfiken. Jag slog på chickenwings i mitt drömlexikon i morse. Det fanns inget. Jag testade chicken istället. Nada. På wings däremot fanns det en del, men det var mer typ ”om du drömmer att du har vingar och flyger runt/har vingar som blir avklippta/har fjärilsvingar..” och jag kände väl att det inte riktigt var the perfect fit. Jag sket i det.

På söndag är det förresten knytisloppis hemma hos mig! Stenhuggerivägen 85. Baluns. Känner ni för att joina är ni hjärtligt välkomna. Medtages: Prylar som är hela och rena och ett eget bord att sälja dessa vid. Mkt enkelt. Alla fattar.

Detta var reklam. Kommer även finnas i Hallandsposten som en liten notis för påminnelse.

Jag och Freddy gick en lång jävel till promenad för ett tag sen i området där hemma och delade ut inbjudningar till denna. Vi gick på kvällen när det var mörkt, så vi inte syntes. Bäst att vara försiktiga. Trevlig runda i skenet av gatlyktorna. I måndags däremot gick jag samma slinga och delade ut reviderade versioner av samma blad. På dagen. Jag la till alla, i allas lådor. Precis när locket till en vit plåtlåda smällde igen kom en storväxt karl stövlande med sjumilakliv mot mig över gräsmattan. Han såg arg ut. Han hade åskmoln som det slog blixtar ur över huvudet och jag kände att det nog inte var nån bra idé att börja springa så jag stod kvar.
- HALLÅ! DU! TJEJEN! ÄR DU TRÖG!? KAN DU INTE LÄSA ELLER!? brölade han i sin framfart.
- ..Hmjodå, det tycker jag nog allt att jag kan..?
- BRA. Då ser du kanske också denna lappen!? ELLER? Du ser inte den!? Han spände blicken i mig medan han pekade på en ”Ingen reklam!”-lapp på lådans lock som han nu hunnit fram till.
- Jodå, jag ser, men detta är inte reklam. Jag kände mig kortast och lamast i världen där jag stod med armarna hängande utefter sidorna och tittande upp på mannen som var säkert över två meter lång med karisma som Satan själv.
- NAHE?? Och vad skulle du mena att det är då?? Han satte händerna i midjan som en sur tant. Han borde haft en kavel i ena näven och ett förkläde på sig…
- Det är en inbjudan, svarade jag och fiskade upp en lapp ur magsäcken frampå min svarta anorak. Den var snyggt ihopviken, såg trevlig ut ihopfäst med ett klistermärke. Jag gav honom bladet och han granskade det med nitiska ögon. Är det ändå inte reklam? Öppna den du, det är inte reklam. Det är precis som det står på framsidan – en inbjudan.
Mannen med Selmaapproachen sprättade och läste.
- Ja.. Jo okej för denna gången då. Det är ju inte reklam. Det låter trevligt. När är det? Nu på söndag?
- Jepp, du och din familj är hjärtligt välkomna!
- Jaaae.. ja tack då, vi dyker kanske upp! Tack så mycke kära du!

Kära du? Jävla dåre. Slösa energi på att gå runt och vara arg sådär. Och sen bara slå om som om inget hänt? Nåväl, han är välkommen ändå!

Nu ska jag fortsätta att skriva fakturor. Inom en snar framtid följer mer texter här ty jag vet att jag ligger efter. Håll ut.

EARTHQUAKE!

Alltså allvarligt! Var det BARA jag som kände jordskalvet i morse!?

Ingen här verkar tro mej, dom menar att jag har drömt. Jag börjar själv tro att jag har drömt! Mitt vattenglas ramlade av stolen! Stolen som visserligen verkligen inte är utformad för att ställa vattenglas på eftersom den lutar lite, men ändå!

Runt typ.. nångång tidigt i morse. The earth moved. Jag lovar! Kan nån hålla med mej?? Jag hade visserligen förväntat mej mer förödelse när jag kom ut i morse, men inte ens ett snett hus kunde naturen bjucka på.Typiskt. Det hade varit fint att kunna fota nåt som stödde min upptagning.

Jag borde, som Erik sa, sälja min story till Aftonbladet. Eftersom ingen annan verkar ha uppfattat faktum.
Jag ser det framför mej. En bild på mitt utspillda vatten runt sängbenen och min stora laptop som ligger på golvet i vätan, en till bild på mej där jag ser skrämd ut med ett citat med stora bokstäver. ”JAG TRODDE JAG SKULLE DÖ”. Men ingen tror mej. Erik säger att han inte kommer tro mej förrän det har kommit upp på hans bästa jordskalvsida som tydligen loggar allt. Jaja, vi får väl se.

———————————

Tillägg 10:51
Den senaste listan har kommit upp på den där sidan. Halmstad var tydligen inte ens nästan med. Det finns inget som styrker att jag skulle kunna ha känt av en jordbävning. Jag är rökt.

———————————

Tillägg 12:37
Det är ju när det verkligen inte är nån som håller med en, eller man inte kan hitta ett enda bevis som man börjar tvivla på  sej själv. Vafan hände egentligen? Var skakningarna nåt mindre epilepsianfall jag drabbades av? Har jag drömt alltihopa och själv svept ner glaset? Från att ha varit helt säker på min sak har jag nu genomgått en metamorfos och blivit en tvivlare.
Det är ju det jag säger – jag bör inte sova ensam. Då blir det såhär.

———————————

Tillägg 16:30

AHA! Bevis!! (tack Caroline)
http://www.gp.se/nyheter/halland/1.624782-jordbavning-skakade-halland
Nice!

———————————

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress