Kategori utan kläder

Duschkisserskan

En gång för ganska länge sedan skrev jag en text om hur det var när kvinnor på film duschar sexigare än vad vi gör i verkligheten. För er stackare som missat detta: Våt & Het.

Fick då en önskan om att jag skulle kliva ännu ett steg och spåna ihop nåt om kvinnor som inte bara filar fötterna och skrubbar sej, utan även kissar i duschen. Givetvis hade jag ju kunnat få ihop nåt fictionaktigt baserat på teorier och nånform av fantasier, men det är inte riktigt så jag jobbar i alla lägen.

Nu där emot – nu kan jag med stolt förskräckelse meddela att jag har sett en livs levande medelålders kvinna kissa i duschen. I en offentlig dusch dessutom. När jag berättade om hon som avlägsnade sin tampong (The Pull-out) inför allmänheten var det inte nån höjdare direkt, men jag vetefan om inte detta tar priset. Eller nej, kanske inte, men denna gången var det en mer påtaglig vidrighet som var svårare att undvika kontakt med.

Vi stod fyra kvinnor på rad. Jag som nummer tre från vänster. Bredvid mej, till vänster, stod hon som var nödig. Lång och slank och med snyggt tjockt brunt hår. Jag sköljde ur mitt balsam och såg hur det som en skumbäck ringlade sej längs mina ben, över fötterna och vidare ner i avloppet med allt det övriga vattnet. Likadana vita strömmar från dom andra kvinnorna joinade min. Från alla utom en. Från hon som stod jämte mej och drog schampot ur  det tjocka bruna håret kom det inte bara en vit, utan även en annan typ av bäck. Den var mörkgul och inte det minsta skummig. Det var dessutom inte någon liten klen nil hon bidrog med och det var uppenbart kaffekiss. Jag dricker själv inte kaffe, men lukten är inte svåridentifierad. Och hon som stod på vänstersidan om Nödiga Damen kände det också och tittade ner. Då hade vattnet på golvet stigit, virvlandet fått sej ett sömnpiller och den gulare strömmen drev likt en stillsam bayou kring de bådas tår. Påväg mot mina.

- Meh! Allvarligt asså!! utbrast den ofrivilligt goldenbadade grannkvinnan surt och klev kvickt undan. Hon blängde på kisserskan, tog sina flaskor och ställde sej i en annan dusch på andra sidan.

Urinladyn låssades som att det regnade och tittade oförstående sej omkring som för att ta reda på vad det plötsligt var som hade hänt. Jag förklarade min duschtid utgången, svepte in mej i min räkosthandduk och knallade iväg. Hon till höger blev också färdig fort. Kvar stod fru Knipövningsbehov och rodnade fläckigt på halsen och bröstet.

Kanske blev hennes vatten extra varmt när vi andra försvann. Så varmt att hon blev lite röd. Kanske. God stämning. Nu ska jag äta spagetti.

Fingrarna i duschen

Man vet att det är dax att tvätta när ens kläder är så inkompatibla med varann att det inte ens funkar när man sitter stilla.

Idag har jag fått på mej ett par trosor i nåt sliddrigt spetstyg som ihop med byxorna totalt repellerar. Trots att jag sitter på min stol och inte springer omkring alls, kan jag känna hur det kanar och glider. Nåväl, det kanske bli en bra dag ändå. Snön smälter. Det är ju alltid nåt positivt!

Gymstory igen!
Igår i duschen efter träningen fick jag sällskap av en kvinna. Hon hade så att säga inte riktigt alla indianerna i kanoten och pratade med allt och alla om att tvätta håret. Absolut inte otrevlig, men lite påträngande kanske. Mej pratade hon med först, såfort hon joinade i duschen.
- Hej! Vad heter du? [lutar sej framåt mot mej och spänner blicken i min]
- Eh. Emma. Hejhej.
- Duschar du? Jag ska duscha va! Tvättar du håret? ..Jag ska tvätta håret va!
- Jodå, jag duschar och jag tvättar håret, men nu är jag snart klar. [sköljer ur balsamet]
- ÅååÅÅÅÅH! Jag tycker det är så HÄRLIGT att tvätta håret va! [sträcker armarna upp mot taket och ser lycklig ut]
- Jamen så bra då. [fortsätter med en omgång balsam till]
- ÅååÅÅH! Du har långt hår! Det önskar jag att jag också hade! Fast kanske inte riktigt lika långt som ditt. Men kanske till åtminstone …HIT! [petar hårt med sitt pekfinger mellan mina skulderblad]
- Eh.. Oj! Ja okej. Ja det kanske räcker. [överrumplad av den plötsliga fysiska kontakten]
- Ja! För ditt är ju ända hit [petar en bit längre ner på ryggen, precis ovanför rumpan, medan jag sköljer ur balsam 2] Fast nu är ditt ju utsträckt, och du böjer dej lite bakåt, så det kanske egentligen bara är hit [petar typ en decimeter högre upp] egentligen va!
- Heh.. jaa kanske det. Men nu är jag klar du! Hejdå!
Jag tog mitt badlakan och gick och sällskapet fortsatte samtalet om hår och hårtvätt med den äldre damen snett bakom istället.

Alltså, jag är ingen sån som har problem med att folk tar på mej, jag är liksom inte den som är den. Jag ser mej själv som relativt tolerant och tålmodig. Men när man står i duschen och det är totalt okända människor, en annan kvinna dessutom för att ytterligare spä på hur kinkig jag låter, som börjar köra med fingrarna över ens rygg? Jag vet inte asså.. Kanske är jag bara gnällig. Jag får jobba på det där, hon var ju trots allt bara trevlig. Jag får försöka vara mer öppensinnad nästa gång. Men jag va ju å andra sidan inte heller direkt otrevlig. Det var ju inte så att jag slog ner henne. ..Fast jag glömde fråga vad hon hette, efter att hon hade frågat mej, det var ju oartigt. Nästa gång!

Berättelsen om kvinnan med trosorna

Gym är bra! Bra för mig som skriver och bra för er som läser.

Det finns många fina ställen, men få har så välfungerande bloggmaterialsdirektinsprutning som gym. Det är där det händer! Förra gången var det den mystiska kvinnan som hjälpte mig med BH:n. Det var intressant. Dock var det ganska ickedramatiskt. Inte som idag. No sir!

Vi var många i omklädningsrummet. Jackor, träningsväskor, avsparkade gympadojor och ihoprullade yogamattor trängdes med svettiga kvinnor i blandade åldrar, storlekar och pälsighetsgrader. Jag stod i det bortre hörnet och var i färd med att torka håret. Bredvid mig till vänster snodde en kvinna omkring med alla sina saker. Hon var runt 30, fräsch med långt blont hår och fit. Naken och nytränad rotade hon omkring i sin bag och fick upp ett Dove schampo. Kvickt slet hon även upp balakanet ur väskan och trippade bort, in i duschrummet.

Vad hon inte såg, vad vi som stod runt henne däremot såg, var alla andra grejer som flög med upp ur väskan i handduksrycket. Allt som hamnade på golvet. Bredvid hennes svarta skor landade två ouppackade bindor av modell Goodnight (extra stora), ett väldigt brunt bananskal draperade sig över hennes yogamatta och jämte denna, en bra bit ut på den fria golvytan mitt i passagen, bredde hennes använda, genomsvettiga till transparens, trosor ut sig.
Trist för henne, kan tyckas, men inte så farligt. Och nej, det hade varit sant. OM..! Om det inte hade varit de facto att mitt i skrevet på dom utfläkta underbyxorna, med uppsidan uppåt, satt ett milt sagt begagnat trosskydd. Det var ..ja, begagnat. Låt oss inte utveckla det.
- Jamenooojdå.. Fick min högra bänkgranne, som var en äldre dam, medlidande ur sig medan vi andra tittade och kvickt vände bort blicken igen när vi insåg vad vi eyeballade.

Tiden som trosorna med den påklistrade och väldigt förbrukade hygienprodukten låg på golvet var oändlig. Kvinnor rörde sig på ett behörigt avstånd. Men så kom hon tillbaka. Och när hon såg förödelsen med gav hon i panikreflex ifrån sig ett tjut:
- OOOOHERREGUUUD!! sen kastade hon sig fram för att sno åt sig sina underbyxor, men i böjet neråt råkade hon istället sparka till dom. Detta resulterade i att de for som en curligsten över en blank is och in mellan en annan kvinnas väska och skor. God stämning.

Lite samma stämning som när jag råkade slita upp dörren för den lilla tjejen som var i färd med att byta binda. Inte heller den dagen var den bästa för vissa av oss.

————————————–
Tillägg 20:30:

Herregud! Jag glömde ju det viktigaste!! Avslutet! Damen utan hämningar som böjde sig framåt mot trosskyddskvinnan och försökte rädda situationen genom att uppmuntrande säga:
- Du, oroa dig inte. Alla har flytningar. Det är iiiiiiinget att skämmas för. Och sen klappade hon henne på axeln.

Nu! Avslut! ..Bra. Christ. Nu förstörde jag hela  storyn. Helvete. Jag går och lägger mig. Fail.

 

Is & Petting

Herregud. Den är så tjock och grov och blank och hal! Mot handflatan känns den som huden på en nordhavsvåt späckhuggare och man har svårt att förstå vilken extremt liten mängd friktion det faktiskt handlar om vid varje rörelse. Allt glider så lätt.

På isen som täcker hela min lilla gårdsplan och infart här. Den är stenhård, polerad till halkperfektion och slöjad av ett välbalanserat lager med extremt lubricerande vatten. Totalt jävla omöjlig att gå på! Obs: ingen överdrift. Sitter man inte i en bil med dubbar på hjulen är det lögn att försöka ta sej över till andra sidan. Kan möjligtvis funka om man lägger sej ner och hasar fram på buken som en säl. Det är nog bara en tidsfråga innan jag kör den varianten faktiskt.

Förresten. Jag är kanske känslig, men är det nån mer än jag som tycker att bilden i artikeln om petting är lite väl grov för att vara Wikipedia?
Rickard tyckte att jag var kinkig. Han sa att det ju trots allt är 2011. Sant.

Rakning & förenkling

Som sagt – jag har alltså vatten hemma nu igen. Det är nice.

Lyxen att, i sitt hem, kunna tvätta sina kläder, diska sin disk, tvaga sin lekamen och bruka klosetten är privilegier inte alla är välsignade med. Det är ju trots allt bara år 2011.

Jag har firat återuppståndelsen med att noga raka benen, skrubba hela mej till maximal lenhet, bruka den fantastiska uppfinningen hårborttagningsmedel samt packa in min yviga lejonman i en god och näringsgivande smet. Luxus och väldoft! Det är förresten få grejer som går upp mot känslan av nyrakade ben mot lakanen i sängen. Man sover som en sten och vaknar inte på morgonen.
Det är i alla fall nice med vatten! Vem vet, jag kanske slår på stora trumman ikväll och laddar en maskin med smutsiga kläder!

Och annat. För er som har efterfrågat bättre tillgång till mina äldre inlägg, utan att behöva anstränga er genom att exempelvis använda det pedagogiska etikettmolnet, dom överskådliga kategorierna eller den simpla sökfunktionen. För er som tycker att dessa tre alternativ är för invecklade, så kan jag till er stora och genuina lycka nu meddela att Webmasterfilip har fixat ännu en ny grej. Syns här jämte. Ett fält som visar random andra inlägg. Dom blandas varje gång sidan uppdateras. Lite som att skaka om en godispåse, man vet aldrig vad som kan hamna överst och kommer det inget man tycker ser gott ut är det bara att ruska om igen! Så enjoy, bara att plocka. Smash n’ grab ftw.

Episkt onanidrama

Typisk söndag. Städdag. Jag städade inne på badrummet.

Eller det är kanske orättvist mot andra, riktiga badrum, att kalla den lilla cell jag har för badrum, men anyways. Jag städade därinne. Och hittade hittade bland annat detdär lilla instruktionsbladet som medföljer i tampongpaket.

Detta drog mej osökt till minnes en rast i nian! Ah dessa minnen från Hallägraskolan.
Story: Jag och tre killar sitter vid ett av dom runda borden i uppehållsrummet. Det är rast och vi spelar krona. En av högstadietidens mer intelligenta lekar. För er som inte är familjärna med denna form av förströelse så går det ut på att man lägger sin knutna näve med knogarna hårt ner mot bordsytan, därefter ska var och en av medspelarna skjuta iväg en krona, eller ännu hellre en femma eftersom den har skarpare kant, så hårt det går mot ens hand. Den som har minst blodiga knogar när rasten är slut vinner.

Samtalet under lekens gång handlar om onani på skämtnivå. Det skojas om hur killarna brukar tillfredsställa sejsjälva medan de tittar på hästporr eller tysk fisting. Vi har egentligen inte en aning om vad vi snackar om, men det är ordväxlingar av högsta klass och ytterst underhållande. Plötsligt avbryter ena killen vårt skratt och låter coolt meddela:
-Amen här då! Alltså Jag brukar runka till mammas tampongbroschyr när jag sitter på toa! Hähähä!
Tystnad.
- Alltså dendär instruktionen som finns med i paketet! Där det är bilder på hur man för in den! Hähähä!
Fortsatt tystnad. Kronspelandet har stannat av. Vi ser på vår klasskamrat som inte alls verkar känna av stämningen.
- Alltså! Kan ni tänka er! Alltså! Hur hon står som på bilden och trycker in den!? Hähähä!
Killen till höger om mej försöker förstå det hela:
- ..Du runkar medan du tänker på din mamma? ..Som har mens?
- ..Medan du sitter och skiter? Fyller killen till vänster om mej på med.
Ytterligare en lite för lång tystnad, följd av att Tampongrunkarn, som han från den dagen kallas, reser sej häftigt upp, vrålar MEN HÅLL KÄFTEN DÅ!! och tjurigt går därifrån.

Drama. Good times! God stämning.

BH-knäpparn

Förresten! En omklädningsrumsrelaterad grej till.

Innan idag, när jag höll på att byta om, fick jag hjälp av en annan kvinna. Inget som händer varje dag minsann!

Jag hade fått av mej det mesta och stod där i bara trosor. Var i färd med att kränga på mej BHn, varpå en medelålders kvinna dyker upp bakom mej på en nanosekund. Hon säger glatt:
- Här! Jag kan hjälpa. Och så knäpper hon i ryggen.
Jag hade, vad jag tror i alla fall, inte påvisat några som helst tecken på hjälpbehov. Jag har inga problem med rörlighet eller finmotorik heller vilket skulle göra det krångligt att knäppa själv. Dessutom stod hon på helt andra sidan av rummet innan hon dök upp som en jävla vålnad bakom mej!

Hon ville ju säkert bara vara snäll och jag är inte den som är varken pryd eller den, men det var ändå en lite awkward känsla. Inser dock nu, när jag skriver om det, att det inte låter alls lika besvärat som det kändes, att jag istället bara framstår som fjantig, så jag lämnar det nog.
Never mind!

Örongodis

Jag visste att det var dålig karma över mitt motionerande idag asså.

Efter nästan en timme på bandet kom jag lite för långt ifrån instrumentpanelen och sladden till min darling telefon räckte inte till. Så den slets ur sin sköna säng, ner på bandet och åkte vidare ut på stengolvet bakom mej.
Hörlurarna rycktes ur mina öron, sånär som på gummiplopparna längst ut. Dom blev kvar inne i. Bra. Den ena fick jag ut, thank god. Men den andra lyckades jag bara proppa in längre, not thank god.

Så nu sitter jag här, iförd endast mitt skandinaviska läder, på min handduk i omklädningsrummet och skriver på telefonen. Med en liten gummiplopp intryckt så långt det går i hörselgången. Är det farligt? Bör jag gripas av panik? Bad karma.
Ska fan köpa en Harry Boy på vägen hem, för nu kan ju saker bara bli bättre. Och sen ikväll får jag sätta mamma på att operera ut gummifanskapet ur mitt huvud.
Lycka till. Tackar.

Örongodis förresten, som jag så vitsigt döpte inlägget till, är titeln på ett gäng skitskivor med Lars Roos. Vidrig titel. Den har dom verkligen tänkt igenom. Örongodis. Godis producerat i öronen. Nasty.

Utan byxor, med männen & bilarna

När jag kommer hem har jag ett ofta ganska likadant förfarande.

Såfort jag har lyckats vålda upp ytterdörren och slängt jackan på en stol i köket klampar jag omkring lite överallt med mina snöiga boots. Hallen – köket – vardagsrumsmattan – toan – och tillbaka till hallen där jag kränger av mej dom. Nu har jag lyckats åstadkomma små vattenpölar med oregelbundna mellanrum här och där. Dessa kommer jag trampa i senare.

Jag lägger nycklarna, posten, telefonen, vantarna och halsduken på en av köksbänkarna. Dessa kommer jag senare svära över när de ligger i vägen för min matlagning. Därefter tar jag av mej byxorna. Även om jag precis har konstaterat att det är skitkallt åker byxorna av. Dom hamnar på jackan på stolen. Jag väcker datorn, väljer nån cheesy musik att zappa omkring bland som jag inom 5 minuter har stängt av igen.

Jag sätter på TVn. Oftast utan ljud och oftast på en kanal som bara står på i bakgrunden. Kanske nån Discovery eller kanske en av dom där jag pratade om på julbordet, som känns som att dom typ baaara visar NASCAR, som jag egentligen inte fattar nånting av. Tuffa bilar som åker fort, intervjuer med män med mycke sponsormärken på sina jackor och hårda snubbar med sydstatsflaggor på sina kepsar. Dessa blir mitt sällskap under matlagningen som givetvis är skillat utförd och resulterar i nåt fantastiskt. Jag kommer alltid på att sätta på fläkten när det redan är för sent. Jag har av denna anledning monterat ner mitt brandlarm.

Vid dethär laget är undersidan av mina strumpor blöta av alla snöpölar. Jag svär, tar av mej strumporna och konstaterar att jag faktiskt dessutom fryser om benen. Tar på ett par byxor. Alltid samma sak! Varför lär jag mej inte? Varför lär jag mej inte att det blir småsjöar överallt på golvet, att jag kommer, utan undantag, spilla nån jävla honungsmarinad på min halsduk, att kläderna som hänger på stolen i köket kommer absorbera all os ifrån köttet, att jag alltid fryser när jag tar av mej byxorna om jag är ensam hemma.

Dessutom vränger jag alltid strumporna ut och in när jag tar dom av mej, alternativt blir dom som små ihopknövlade bollar som hamnar i tvättkorgen. Detta är en grej som mamma har tjatat på mej om sen jag var liten!
- Slänger du dom som små jävla bollar i tvätten får du dom tvättade så också! Jag tänker fan inte sitta och vända och trassla ut alla dina sura strumpor!

Jag får gifta mej med nån som kan dressera mej till en bättre och trevligare människa. I framtiden. Eventuellt. Annars får jag anställa nån. Men sannolikt hade jag bara smittat av mej av allt istället ^^

Klädernas magnetfält

Jag har fått på mej inkompatibla kläder idag.

Kan man bli irriterad på sånt eller? Kläder som inte funkar med varandra. Som ser bra ut ihop men i material skär sej som apelsinjos med mjölk.

Mina byxor gör att tröjan drar sej runt ett halv varv åt vänster och tyget i mina trosor är för halt för att sitta på plats när byxorna ligger emot. Det är dessutom nån söm inne i byxorna som häktar fast i spetsen i trosorna så dessa dras med åt sidan när jag går. Den nya fina BHns yta får mitt linne att kana upp och strumporna lägger sej som små knövlig rullar under fötterna när friktion mot skornas innersulor uppstår.

Alla mina plagg repellerar. Det är som ett praktiskt diskbänksexempel på allt det där man läste om i fysiken i högstadiet. När man med magneter, järnfilspån och småspik fick experimentera under övervakning av Rolf. Jag får dra och vrida och korva loss och fiska runt. Men det är väl lika bra, då har jag ju nånting att sysselsätta mej med i alla fall.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress