Kategori mixed brew

Nypassad

Sådärja, jag kan lugna er alla genom att tala om att det har kommit. Mitt nya pass.

Ingen anledning till panikattacker eller stressinfarkter. Vi är safe och poliskvinnan som lämnade ut handlingen till mig tipsade om att jag skulle vara ute i lite mer god tid nästa gång. Jag ska försöka ta detta råd åt mig även om det såklart inte finns några garantier, det är ju trots allt fem år till nästa gång om inget oförutsett händer.

Sååå.. passen idag alltså! Har ni sett dom nya? I film, när folk (amerikaner) ska skaffa sig nya liv och fly till andra länder (Mexiko) verkar det vara så himla enkelt, det där med falska handlingar alltså. Pappan i familjen åker iväg på kvällen och träffar en bekant, några dagar senare träffar han bekanten igen i dennes bil och tar emot en papperspåse med hela familjens nya identiteter. Ofta lämnar han även över en diger bunt sedlar, familjens alla besparingar. Och så det klart! Men passen idag!? Nu vet ju inte jag hur amerikanska och mexikanska ser ut, men man kan ju gissa att dom bara är en liten anteckningsbok från ClasOhlson med ett foto limstiftat i eller liknande, för skulle dom vara ens det minsta liknande svenska pass hade ju åtminstone inte jag kunnat peka på nån i min bekantskapskrets som känner nån som kan förfalska ett sånt. Massa olika bilder och fönster och luckor och hologram och perforeringar och signaturer och mönster och stadsbilder.  Vidare undrar jag var Halmstad var när det röstades om vilka stadsbilder som skulle vara med? Liksom.. Västerås är med! Really?

Sen kan man ju alltid i evigheten diskutera sin porträttbild. Jag vill till mitt försvar säga att jag normalt sett INTE har feta mörka ringar under ögonen samt trött och uppgiven blick. Men jag inser ju att det inte direkt är läge för mig att gå in och gnälla nu heller. Förra gången, när jag även då var ute alldeles för sent med projektet, fick jag ta om bilden hundra gånger för att poliskvinnan tyckte jag såg för glad ut (fast det tog bara TVÅ dagar att få passet!), nu tog vi en enda och jag tycker hon kunde tipsat mig om att bättra på med lite concealer innan. Men jag inser även att det kunde varit värre. Såklart.

Nu har det kommit i alla fall och jag slipper köpa ett tillfälligt för hutlösa summor. Känns okej. Jag firade med en bulle, vi har jättegod saffranskaka här idag. Jag har köpt den. Dock insåg jag vid första tuggan att min matlust, trots glimrande nytt rött fint pass osv, inte är på topp riktigt ännu. Men jag tror det var en god bulle, egentligen! Alltid nåt.

Början på tillbakablicken

Kära Dagbok, vad säger du? Ska vi ge oss på den här grejen igen?

Det är kanske lite dax, vi får se hur det går, jag kanske inte kommer ihåg hur man gör. Just denna gången skulle jag dock sätta mina pengar på att datorn packar ihop, den är inte riktigt frisk.

Var ska vi börja? Jag inser ju att jag inte har skrivit nåt sen i mitten av juni och att det är ett ordentligt lågvattenmärke. Jag inser ju även att jag inte kan börja rabbla allt jag har gjort, sett, känt och upplevt ända från då till nu, jag kommer bli tvungen att ta det lite i smådoser, så ni inte stryker med. Jag föreslår att jag börjar med nåt från slutet.

Exempelvis att jag igår impulshandlade en resa. En liten diskret tur till Egypten. Visserligen bara en vecka, men dock. Jag åker på måndag och jag har så gott som tömt mitt sparkonto. Jag känner spontant att mina oplanerade inköp, min spontanshopping börjar ta sig former av monster. Nåväl, jag valde att skippa avbokningsskyddet så nu är jag ju stuck. Precis efter att jag hade betalt alltihop upptäckte jag dessutom att jag inte har nåt pass. Har såklart varit hos polisen idag. Gott om tid! Jag är inte orolig! I värsta fall får jag väl köpa ett tillfälligt pass för hutlösa 1000 spänn på Landvetter på måndag samtidigt som jag dör inombords och ringer mamma och ber om pengar till basföda.

Vaccineras skulle man ju tydligen också. Jag mejlade Gunnar, ätten Brunnfors’s husläkare, som sa åt mig att rappa på. Jag blev väl omhändertagen av en sköterska som lät meddela att det var alldeles för sent för mig att få ”hela skyddet” men att jag dock, mot en avgift på 350 kr, kunde åka iväg och känna mig förhållandevis säker ändå. Jag betalade och satte mig i stolen och medan hon sprutade in vätskan i min arm förklarade hon nöjt att detta var ett bra vaccin, speciellt om jag skulle pierca mig, göra nån tatuering och/eller ligga med massa okända egyptiska män. Vid det sistnämnda var det dock såklart bra om jag även kompletterade med kondom. Jag tittade trött på henne, tänkte för mig själv att jag fan borde sparat mina 350 kronor istället. Jag blev vaccinerad mot, för mig, tre totalt avlägsna riskmoment. Dom borde haft nåt kryssformulär. Jag har ont i armen dessutom. En foliehatt eller liknande hade räckt för mig.

Egentligen hade jag tänkt åka ensam, nåtslags panikartat miljöombyte i ren patetisk (och dyr) desperation, men när jag berättade det för pappa blev jag orolig att han skulle dö i en infarkt. Så jag bokade in Patricia också, samt informerade henne om att möjligheten till att ångra sig inte fanns, samt att jag skulle behöva pengarna för hennes resedel asfort för att slippa börja sälja av mina fonder. Alla nöjda.

Nåväl, detta får räcka för nu, om min flåsande och emellanåt icke svarande dator får välja. Vi får se när jag dyker upp nästa gång. Kanske imorron, det vet man inte än.
PS. Ni får klara er utan nån bild idag, hela skiten hängde sig när jag öppnade uppladdningen. DS. 

Fläderblomssaftreceptet

Okej, efter massor av tjat blir jag väl så illa tvungen att dela med mig av mina saftrecept nu då.

Eftersom det exakt NU är läge att plocka fläderblommorna, åtminstone här i Halmstad, så börjar jag med den. Rabarbern växer ett tag till så den kommer en annan dag.

** Den Simplaste Av Fläderblomssaft **
_______________________________
Kräng på dig gummistövlarna/kängorna och dina grövsta byxor och ge dig ut i skog och mark. Skörda omkring 80 rätt stora klasar blommor. Hellre lite fler än lite färre. Använd din känsla, den säger när det räcker!
Tänk på att blommorna ska vara perfekt lagom utslagna! Inte för knoppiga, då blir saften för ”grön” i smaken och absolut inte för överblommade, då smakar saften unken häst. Precis utslagna ska dom vara! Gå på din känsla, den säger när dom är perfekta.

Klipp bort dom grövsta stammarna från klasarna och lägg blommorna i den fetaste gryta du äger. Den bör rymma runt 15 liter.
Ta INTE med några löv. Dom är äckliga.
Skiva upp 4-5 snygga citroner (antal beroende på storlek) och 2-3 tilltalande lime (antal beroende på storlek.
Placera kärleksfullt frukterna ovanpå högen av flowers.

Ta fram ännu en megagryta och koka upp 5 liter vatten.
Häll i drygt 4 kg socker, chockas över hur mycket det faktiskt är och tillsätt 100 g citronsyra i ditt vatten.
Låt koka upp igen. Låt det inte skvätta för mkt eftersom det blir typ klister.
Häll ditt sockervattenskok över blommor och citrusskivor. Rör omkring med en trä eller plastslev.
Lägg på ett lock med en sten ovanpå. Myror kommer ta sig in i grytan ändå, var så säker. Ingen vet hur dom gör, men dom kommer vara där när du lyfter på locket.
Låt stå svalt och mörkt i 2-3 lagom långa dygn, inte för länge för då blir den sunkig. Rör runt lite då och då medan du sjunger en saftuppmuntrande sång.
När korrekt antat dag- och nattimmar har passerat (använd känslan, den talar om när saften är klar!) sila genom old lakan eller sleten kökshandduk.

Tappa upp saften på gamla petflaskor och dela ut till alla du känner. Går även utmärkt att frysa! Det är bra eftersom den inte håller sig fresh allt för överdrivet jättelänge. Men tänk på att inte fylla flaskorna ända upp om dom ska frysas.. Spara typ 7 cm tomt isf.

Done!
Säg tack. Gör god saft. Gonatt.

Efter Spahelgen (eller The Look)

Imorse, runt 05:20, vaknade jag av att grannen piskade mattor. Högt, hårt och länge. Man slutar aldrig förvånas.

Lite senare, runt 07:10, vaknade jag igen av Freddy som smsade för att meddela att hans flyg hade åkt iväg utan honom. Jag upptäckte även att min överläpp under natten förbannats med Satans Munsår. Vidare kan även meddelas att jag har gått upp drygt 1,5 kg. Så jag är inte bara snygg nu, jag är även smal och slank!

I söndags, framåt kvällen, kom vi tillbaka från vår spaweekend i Göteborg. Det har varit väldigt trevligt! Värsta superlyxiga spaet dessutom! Selekterat med stor omsorg av min man, han som jag är så stolt över. Vi har badat i varma utomhuskällor, fått iskallt vatten kastat över oss, bastat i olika bastusar som har doftat kanel, lavendel, citron och koalabjörnsmat! Vi har nosat på pelargoner, gungat hängmatta, tvagat oss sittande nakna på små träpallar på japanskt vis, varit med på meditering (mest jag dock eftersom Freddy blev uttråkad och valde att sova bort passet från halvlek), legat i vattensängar och på stenar och vadat hand i hand genom isbäckar. Det fanns massor att göra.
Till allt hör även en massa god mat med vin till. Där av mina extra pålagda kilon. Jag har käkat bröd som en hungrig get utan botten! Tyvärr. Inte bra alls för min lågkolhydratstil.. Straffad omedelbart. Svart på vitt. Jag väljer att tro att munsåret också är en följd och en del i straffet. Även facebook verkar ha uppfattat mitt förfall och anpassat sina reklambanners väldigt väl. Se bild. Verkligen kul.

Vidare. Nu har Patricia flyttat ner till Halmstad igen för idogt arbete i Tylösand. Vill ni kolla på henne är det bara att åka dit! Hon jobbar i det svarta caféhuset i Tjuvahålan. Åk och besök! Dock bor hon inte hos mig i år. Jag har nu mera satt upp stränga regler för vad som krävs för att få vara inneboende över mer än tre nätter hos mig. Det är enormt hårda krav för att kvala in. Vid mina dörrar står vakter med automatvapen och det krävs ett uppvisande av en skriftlig inbjudan för att som utomstående ta sig in. Ungefär.

Som avslut tänkte jag klaga lite på vädret. Varför är det inte sommar? Varför är det storm och regn och typ 12 grader ute? Är det växthuseffekten? Lär ju vara.. Så äkta. Nu ska jag ut och försäljningsfotografera firmabilen på nån ödslig nationalromantisk gårdsväg. Ösregn undanbedes.

Hemmabloggen! En comeback?

God eftermiddag läserz!

Idag är det torsdag och jag är hemma med Förkylningen från Helvetet. Försökte mig på en produktiv arbetsdag på kontoret men kastade in handduken vid lunch efter fyra timmars aktiv smittospridning bland mina medarbetare. Dom kommer tacka mig om ett par dagar.

Syftet var i alla fall att jag skulle sova. Alternativt sitta i soffan och dricka te. Men ni vet ju hur det är, när man plötsligt får tid. Så nu har jag hunnit med en hel del!
Jag har: Tvättat två maskiner tvätt, sorterat igenom och vikt alla handdukar och lakan, diskat, bakat en femdubbel sats nötbollar, kokat av rabarbersaften som jag satte igårkväll (se bild), dammsugit hela huset, bäddat, planterat om 4 av habanerosarna, coachat Patricia genom ett beställande av en gräddsifon, rensat ogräs i jordgubbslandet, vänt komposten, strajpat brevlådan, plockat i och ur diskmaskinen två ggr, torkat ur alla kökshyllorna och packat för kommande spaweekend med Freddy (jag vet inget om den men är helt säker på att det kommer bli wonderful och jag ser fram emot det jättemycket! =)).
En hel del om jag får säga det själv! Speciellt med tanke på att jag bara har varit hemma i knappt 5 timmar. Kan dock tillägga att jag HAR druckit te parallellt.  Te inhandlat i Shanghai med honung och Strepsils osv i. Lite duktig. Cirka en liter har jag hinkat i mig. Vilket har resulterat i en brännskadad sträv tunga och ett ymnigt svettande inte bara från de klassiska regionerna utan även på mer desperata ytor så som smalben, handryggar och kinder. Loco. Jag ser det som nån form av excorsism!

Nu ska jag fortsätta mitt kurerande genom att sortera alla småprylarna i mina byråer. Och jag tänker INTE fortsätta lyssna på skitbandet Broder Daniel som jag av oförklarliga anledningar gör nu. Och ja, saften ÄR precis så magisk som den ser ut att vara på bilden – för så skillad är jag.

Mitt i Naturen, prolog

Ikväll ska vi iväg och fiska! Vi ska fiska laxar i Lagan!

Och jag är så excited! Mina förväntningar är extremt höga och jag utgår ifrån att vi kommer gå därifrån med kassar fulla av vattendjursskörd.

Det var Emelie som breakade att hon hade utflyktsmöjligheter, sen bröt helvetet ut. Jag nappade (höhö) ju omedelbart och i samma sekund jag fick Ok på att jag fick följa med drogs det iväg till affären. Jag shoppade loss för  drygt 1100 kr. Kanske inte mycket om man ska go pro, men det kändes tillräckligt för att vara en noob som jag! Nu har jag ett fantastiskt fint spö, en stor håv, en drös drag, tafsar i olika längder, en kniv och en tång. Ett set för en vinnare! ..Förmodligen inte, men jag är förväntansfull ändå!

Bifogar bild på pappa när han precis hjälpt mig att, som jag uttryckte det ”trä tråden” i mitt nya spö. Jag har förutsättningarna och kunskaperna! Mamma blev nervös och förutspådde katastrofen. Jag får återkomma med uppföljning och lite after sales.

Min stora oro är hur jag ska lyckas ta död på alla fiskar jag drar upp. Antar att man måste ha lite känsla för det där, slå på rätt ställe, inte skära sönder vissa organ och så.. Men pappa ska följa med så jag antar att både jag och Emelie kan överlåta slaktandet åt honom, det ingår ju liksom lite i hans manliga åtaganden. Jag har packat ner en stor plastkasse att lägga alla mina laxar i. Det känns tryggt.

 

Dallrig & tunnhårig men hjälpsam & inte lat!

- Åh! KOLLA vad ditt armfett dallrar om man vickar såhär på din arm!!

- ..Har ditt hår blivit tunnare? Din fläta ser tunnare ut idag än sist..

Två peppiga inputs jag fick tilldelat mig igår. Igår var sannerligen en dag som gick i uppmuntrans tecken. Jag firade med att köpa mig en blommig vårklänning som jag ser inte bara fet utan även gravid ut i. Jag övar just nu på att bära den med självdistans och quinnoaccept. Det är en hård skola. Ett dallrigt och tunnhårig helvete.

Men! Glada flickor är söta flickor! Det vet vi, så det är bara att köra vidare och snabbt som fanken försöka få ihop en såndär Topp-5 lista med bra grejer om sig själv! Så man inte totalt dukar under. Så here goes:

 Topp-5 Emmas bästa Fredag 30/3 (utan inbördes ordning)
– Jag doftar gott och lagom mycket. Jag går inte runt och stinker alldeles för mycket parfym som en gammal dam.
– Jag har passerat Silkesvante-, Dåligt samvete- och Tycka synd omstadiet. Jag slösar inte mitt liv och framför allt inte mina pengar på sånt som inte ger mig nåt tillbaka.
– Jag förnyar och förbättrar. Gammal luft ut. Ny luft in. Jag är bra på att riva bort dom kassa sidorna i boken.
– Jag har en söt, snäll och omtänksam pojkvän som tycker om maten jag lagar.
– Jag är hjälpsam och inte lat.
– I morse kunde jag fylla i min prick ett halvt kilo under den förra. Linjen går, om än sakta, fortfarande neråt.

Sådääärja. Där fick ni! Nu får ni göra likadana och visa för mig, så blir det rättvist.

Vidare kan jag meddela att till vår stora förvåning tog vi hem andraplatsen i quizet igår. Vi har under en tid legat fastlåsta under en förbannelses svarta täcke. Envist har vi kraftsat på tyget med våra naglar och nu, nu äntligen! Nu anade vi en ljusglimt mellan fibertrådarna. Det finns hopp för oss! Nästa vecka, dåjävlar.

Vidare 2 kan jag även tala om att jag har kastat min crosstrainer. Alltså bokstavligen. Jag åkte till soptippen och slängde ner den i metallskrotcontainern. Därmed absolut inte sagt att den inte var nåt jag egentligen behöver, för det ska gudarna veta – att om nån behöver motion är det jag. Jag ska inte tro att jag löser nåt med att gå och få hybris bara för min Libra-linje går neråt. Jag kommer sannolikt ångra mig och så småningom kommer jag även minnas hur dyr min OrbiTrek var. Till mitt försvar i saken griper jag - Jag använde ju ändå inte den! och -Där var ändå nåt trasigt i den! och -Den bara stod ju där och var asdammig! Än så länge är jag nöjd.
Och nej, INGEN av er kunde ha FÅTT den istället.

Detta får räcka för nu. Jag hittade ett paket choklad här.. Måste kolla lite på den. Hejdå.

Emmas Drivhus

Idag är det dagen efter Vårdagjämningen, dagen efter Nouroz – Det persiska nyåret.

Vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med det, ingen av dagarna är för mig direkt överdrivet speciell, det var väl kanske mest bara för allmän info.

Igår påbörjade jag driftsättningen av mina nya trevliga trädgårdslandsfållor. Jag har fått finfina pallkragar av kusinJohan som det ska odlas i. Och det kommer bli AWESOME! Inledningsvis infann sig grova beslutsproblem kring vart dessa skulle placeras, mycket karaktäristiskt för Vågen. Ett enda långt tidsslöseri i patetiskt velande. Så äkta. Det hann bli kväll och kass väder innan jag hade bestämt och stegat ut och friräfsat platsen. Men det blev bra!

I projektet ingick delmomentet Kompostjord. Det var då jag fann mig själv. Hängande över, med min grävgrep djupt begraven ner i komposttunnan förundrades jag över hur fantastiskt fin jord det hade producerats över vintern där i. Det  var ju ett mirakel! Jag kände mig rik och speciellt utvald som tilldelats denna underbara gåva. Exalterat och nästan maniskt skyfflade jag hink efter hink full med mull genombruten av kräftklor, äggskal och avokadoskinn. När jag plötsligt fick distans och såg mig själv som från ovan, där jag likt en fet grävling i extas hängde över kanten. Jag tänkte melankoliskt men samtidigt lite nöjt:
- Hus, barn, Volvo och livförsäkringar är ingenting. Det är när man kommer på sig själv med att vara såhär överdrivet jävla lycklig över kompostjord som man faktiskt kan förklara sig vuxen.
Episkt. Jag skyfflade vidare.

I mina små drivbänkar ska det, om det är av herrskapets intresse, odlas squash (bifogar bild på försådden som igår skickade upp sitt första lilla bladpar ur jorden i mitt somrumsfönster), avlånga rädisor, storbladig ruccola, blandad plocksallat och sockerärtor. Kanske en och annan rödbeta. Får se om det får plats. Eventuellt välsignar jag er med fler bilder från projektet en annan dag.

Bildbloggen (eller Jagad av gangsters)

Nedan följer ett litet sammandrag av min, Johannas och Lindas promenad.

Vi avslutade dagen med att bli tagna på bar gärning när vi snodde tre fina stenplattor ur en övergiven förrådscontainer. Två killar i en rostig svart pickup närmade sig, Johanna skrek DOM KOMMER!!! och vi kastade oss in i min lilla bil och körde iväg, killarna i pickupen gensköt oss genom att ta den andra vägen och blockerade vår utfart. Typiskt. Spänning i tillvaron. Vi dog inte.  Nästa gång vi ska sno nåt kommer vi välja att göra det på natten.

Linda meddelade att hon hade massor av chokladcupcakes hemma. Vi åkte inte dit och smällde i oss allihopa, trots att det hade varit trevligt. 

Trevligt! Men kallt. Men trevligt! Och köttbullar.

Sen jag skrev nånting här senast har det hunnit bli vår, bli vinter igen och nu är det vår. Igen.

Påskliljorna är uppe och redo att go nuts runt huset vilken dag som helst. Knopparna på rosenkvittenbusken är fruktansvärt många och hundbajset ligger i blottade bajsgrusdrivor längs alla vägar och trottoarkanter och min bil ska snart in på helrekond. Vår per definition. Trevligt.

Jag har egentligen inte så väldigt mycket att rapportera, kände väl mig mer förpliktigad att meddela att jag faktiskt lever. Kan i alla fall göra det hela lite mer färgglatt med att bifoga några mediokra bilder från en av helgens promenader! Ni får kartan också. Bonus. Vi tog den spännande rundan ner till oljehamnen och kollade på stora läskiga byggnader, taggtråd, larmskyltar, rostiga lastfartyg från Panama fulla med metallskrot, rykande skorstenar och ihopknövlade bilar. Trefligt! Men halvstorm och kallt. Men trefligt. Men kallt. Och blåsigt.

Inser nu när jag ser bilderna att dom inte alls rimmar bra med min vårinledning, att jag borde kanske haft nån bild på nån krokus eller liknande för att bygga vidare på mysighetsstämningen. Något som prunkar hade ju onekligen varit på sin plats. Men det får kanske bli nästa gång. Snart kommer ju trädgårdsarbetet igång i lite högre växlar, då lär ni få så ni tiger i vilket fall som helst.

Vidare. Igår var vi på köttbullsfrossa hos Elisabet och Thomas! Det är alltså Freddys kära mor och hennes käre man. Vi var hurtiga och gick dit! Försk till promenad är det nya temat. Sen käkade vi så vi höll på att stryka med och det tillmötesgående värdparet fick snällt skjutsa oss hem eftersom vi hade förlorat förmågan att gå. Typiskt. Men goda köttbullar var det! Jag har även spelat bort knappa 400 kr på trav. Men nästa gång! Nästa gång, dåjävlar tar vi hem storkovan!

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress