Alla Hjärtans Business

valentinHändelse. Kunden A kommer instormande i butiken/på mitt kontor:

- Emmaaa!
- Tjennaa A! ..Jahaadu, hur kan vi hjälpa till idag då? 
- Jag vill inte ha hjälp! Jag vill ha DIG!!
- Jaa, jag vet.. Men det kommer faktiskt aldrig hända för jag tycker du är skitjobbig.
- Men det är ju Alla Hjärtans Dag imorgon! Emma, jag kan göra dig lycklig!
- Det spelar tyvärr ingen roll. Du har inte en chans. Dessutom är du alldeles för gammal.

Det gäller att hålla det kort och konkret med kunderna annars fattar dom inte. ..Näää! ^^ ..Aaaaw! ^^ Fast sanning. Han vet att han inte har minsta chans faktiskt. Så det kom inte direkt som en käftsmäll för honom.

Men ja, det är Alla Hjärtans Dag imorgon, som varje år vid denna tiden. Jag ska fika med Johanna, hon blir min date. Trots att jag har ätit semlor typ varje dag sen nästan en månad tillbaka ska det fikas. Trevligt! Vi har bestämt att man faktiskt kan Alla Hjärtans Dagskompisfika, för det räknas faktiskt också! I mitt fall räknas det dock bara som okej förutsatt att jag går på minst två pass Döddsspinning Från Helvetet som kompensation nån gång i veckan efteråt. Men det är ju egentligen mer av en botgöring för den massiva kvantiteten inmundigade fastlagsbullar, inte för att det är Johanna och jag på Valentindagen. Så klart.

Och aldrig förr har man väl blivit så bombarderad av reklam för Alla Hjärtans Dagssmycken man ska ge, -blommor man ska skicka, -chokladkakor man ska kärleksbaka, -badskum man tillsammans ska frasa runt i, -spetstrosor man sexigt ska klä sin underkropp i, -viner man med ihopkrokade armar ska avnjuta, -massageoljor man ska gosa omkring med, -restauranger man ska mysa på, -doftljus man ska förföra med och -lakan man ska älska passionerat och som aldrig förr i?! Aldrig! Eller det är kanske egentligen såhär varje år? Förmodligen är det såhär varje år. Eller hur?

Okej. Det är såhär varje år. Jag vet. Vissa år märker man det bara tydligare. Men det är ju som mamma säger med: Alla Hjärtans Dag är business! Inte love! …True dat. Det handlar givetvis om pengar. Men ändå. Ni vet. Kärleks-gos-date-ta hand om någontemat ibland asså.

Annat! Patricia har vevat igång en egen blogg! Fedt. Den kan ni kolla på HÄR (Vaniljborgen) eller så finns en länk i listan här i sidan till höger. Den handlar om kakor. Mycket nöje.

Våldgästande enligt Wonderwoman

markus & raviolisarnaIgår hällde jag Ajax i akvariet. Sekunden efter att jag hade gett fiskarna kvällsmat. Dom var uppe och käkade flakes vid ytan.

Det var inte snällt, men å andra sidan var det faktiskt inte meningen heller. Men jag antar att jag inte kommer undan ändå. Dom lever fortfarande. Men det är ju inte ett kryphål det heller, eller hur? Oansvarigt.

I alla fall, när jag stod där och sprayade med min Ajax och torkade med min trasa funderade jag på det där med spontanbesök. Folk, varför hatar ni spontanbesök? Jag vet inte om jag har nån vän som faktiskt har uttalat positiva känslor kring konceptet Oplanerade & Icke Föraviserade Visiter. Eller, har jag? Många av er finner tanken på att själva impulsivt hälsa på någon ganska trevlig och ni känner er charmiga när ni gör det. Att sätta sig i bilen med en medhavd pizza/wienerlängd/MASI Campofiorin och bara dra iväg till valfritt offer. Trevligt. Att chansa på att hen/dom är hemma. Charmigt.
Men det omvända verkar vara så långt ifrån okej det går att komma? Att nån plötsligt dyker upp hos er? INTE trevligt eller charmigt!

Ni får panik på att inte kunna känna er lediga och avslappnade, ni blir stressade av att det är stökigt i ert hem, ni flippar ur av tanken på att ni kanske inte har kaffe/sju sorters kakor/middag så det räcker åt en mun till hemma. Toaletten är sunkig, sängen obäddad, det ligger trosor på golvet, kattlådan stinker, tvätten hänger på en ställning i vardagsrummet, blommorna slokar och dammråttorna härjar omkring fritt. Osv. Eller hur? Och plötsligt måste ni underhålla nån oinbjuden jävel.

Och nu tänker DU ”Omg, jag hatar när hon skriver om mig och hänger ut mig såhär!!” Men då kan jag glädja dig med att det inte är just DIG jag skriver om. Inte idag, hade det varit DU hade jag inte dragit mig en sekund från att faktiskt också namnge dig, det vet du. Detta är en observation i största allmänhet.

Eftersom jag själv är den perfekta människan, drömkvinnan, den perfekta frun, Den Heliga Maria, så gillar jag faktiskt att få spontanbesök. Däremot brukar jag vara för slö för att impulsklä på mig och dra iväg till nån annan. Därför tycker jag det är nice när ni kommer till mig istället. Jag skiter dessutom i vad ni underhåller er med med i mitt hus (som jag har fått höra liknar ett gammalt museum), om ni ser min BH som ligger på sängen som är obäddad. Eftersom jag heller inte dricker kaffe själv kan jag garantera er att jag faktiskt alltid har kaffe hemma, det tar aldrig slut, däremot kan jag inte lämna nåt färskhetsintyg. Jag har så gott som aldrig kakor, det vet ni, men jag kan alltid fixa en chunk ost eller en polkagris. Om ni vill ge er i kast med disken som sannolikt ligger i ett berg i vasken, om ni känner er manade att gå loss med dammsugaren är det också fine, men det kommer sannolikt inte behövas. Och jag kommer inte känna någon som helst plikt att underhålla er, ni får gärna lägga er i soffan hos mig och joina i mitt tv-tittande, hjälpa till att skiva svampen som ska i torken, ta spaden vid knuten och hugga i med jordvändandet. Det är bara att ta för sig! Perfekt.

Sa jag förresten att jag även, i sak av Denna Gästvänliga Wonderwoman, är awesome på att laga stora mängder väldigt god mat också? Och att jag är kung på massage? Och att jag äger väldigt många sällskapsspel som ni kan underhålla er med? Jasså, det visste ni redan alltså? Jaja, ni har varit med förr.

PS. På tal om massage. Om nån känner för att förbarma sig över min rygg och mina feta skinkor så kan jag meddela att dom delarna har träningvärk sen de många timmarna av hysteriskt hybridbuggande på bröllopsfesten i lördags. DS.

PPS. Kom på att det nog inte alls är dansen som är boven. Så klen är jag faktiskt inte. Det är sannolikt mitt och mammas urstädande av förråd och bärande av tunga kartonger igår istället. Och det var förresten inte jag som kom på det, det var hon. DDS.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress