Jul, Nyår, Våfflor & Fredag den 13:e

Kära Dagbok,

Det har löpt en låg tid sedan vi senast sågs. För detta är jag givet en aning skamsen.

Jaja, jag vet att det var sjukt längesedan jag skrev nånting här. Jag har fått protester per sms, vänner har anmält mig som försvunnen hos Polisen och skallgångskedjor har sänts ut i skog och mark med män iklädda blåa HellyHansentröjor, med lampor i bältena och vissepipor i munnarna. Förmodligen.

Nåväl. Julen har passerat. Den var fin. Höjdpunkter, utan större eftertanke, bara från the top of my head: 1. Kusinemeli har ett kid i sin mage, den ska heta Jöns-Carl Jönsson Carlsson. 2. Jag kremerade revbenen, dom blev svarta och crunchy. 3. Ingen snö. Awesome!
I övrigt kan man säga att julen har gått i tjockhetens tecken. Freddy fick hela två personvågar i julklapp. Två stycken, från två olika familjer, oberoende av varandra. Han blev glad men inombords bara ”I die now, javisst hejdå”. Jag i min tur fick det lite mer direkt. Där vi stod i kön till buffén med tallrikarna i nävarna kastade Kristina det likt en sandig manet i ansiktet på mig:
-Emma, har inte du blivit ganska.. Eller.. Hm hur ska jag säga..? ..Har du blivit lite ..kraftigare sen sist vi sågs?
Läs: -Emma, du har blivt SÅ fet! OMG! 
Julafton följdes av Juldagen och Annandagen hemma hos Freddys släkt i djupaste Småland. En tvådygnsorgie i friterade kakor och must. Det blev lite som vår finalhållplats på death row. Den sista måltiden.
Vi skaffade avancerade appar till våra Androids som visar viktkurvor. Hejdå.

Nyår var trevlig även. Jag var förkyldast (är det den rätta böjningen verkligen?) i universum men anser trots detta att jag lyckades åstadkomma en någorlunda gemytlig tillställning i mitt lilla hem. Med en förbannat fin trerätters, dyra fyrverkerier, öl och remarkabla mängder White Russian och goda vänner fick vi allt till det!

Jag har även hunnit med att hålla årets första våffling. Det ni! Jag brände mej på armen på järnet. Stort äckligt sår som klistrar fast sig i skrivbordet när jag sitter vid min dator. Bifogar bild på våffelhög.

NU är det mitten av januari och så mycket som till och med Fredagen den 13:e. Sannolikt inte den bästa dagen att göra egentligen nånting alls på. Men jag vet inte.. Läser man om dagen känns ju egentligen hela konceptet en aning löst grundat och långsökt. Men ändå, allt som ger en anledning att hålla sig borta från allt! Hejdå.

Posta en kommentar

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress