The killer

Man får fanimej skärpa sej.
Ta chanserna.
Dom verkliga chanserna.
Inte småskiten som alla andra ändå också håvar in.
Dom som inte bara handlar om att boka en biljett och att ha tillräckligt med pengar under en period.
Dom verkliga chanserna.
Dom som man vet kan bli ett helvete men som ångras om dom inte tas.
För det är alltid ångern som är the killer.
Och försiktighet är ganska lätt att förväxla med feghet.

Vi ska vara fria, men varför och från vem?
Vi ska spela svåra och aldrig längta hem.
Det där var ett citat. Men det gör inget.
Och man får fanimej skärpa sej.
För man kanske vill ha nåt att längta hem till egentligen.
Man får se till att ta chanserna.
Dom verkliga.
För en dag sitter man där ensam i sin bur och undrar vad som egentligen hände.

Man vill gärna leva i den ljusa delen.
Men den mörkare delen är oftast den sanningsenliga.
Så man får fanimej skärpa sej.
För det är inte förrän man har testat att slänga sej genom mörkret som man verkligen fattar att man är på den ljusa sidan.
Och hur lampan än riktas finns det ju alltid skugga på nån sida.
Men vågar man testa att vinkla om kanske dom kan bli nästan obefintliga.
Så det gäller att ta chanserna.
Dom verkliga chanserna.
För det är alltid ångern som är the killer.
Alltid.

Posta en kommentar

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress