Meddelande

till dej, osympatiska kvinna i rosa tights på yogan,

som högt och skränigt berättade för din väninna om din 15-åriga dotters mensproblem, hur du rekommenderade henne att föra vad du valde att kalla Blödningsprotokoll och hur hon misslyckades med att hålla detta vid liv endast på grund av vad du ansåg vara lathet och nonchalans.

Hur du även delgav oss av detaljerna kring ditt egna underliv och hur detta luktar och känns om du inte duschar varje dag och hur din fotsvamp på sistone har utvecklats och numera även kliar.

Detta är inte okej. Det är helt naturliga saker, jag vet, men det är inte okej att prata om högt och bredkäftigt bland andra människor i en i övrigt totalt tyst lokal. Jag förstår att detta kommer som en stor chock för dej, men det måste trots allt sägas: Ingen bryr sej, ingen tycker du är härligt frisläppt och naturlig. Inte ens din vän, som du, om du öppnade dina självupptagna små råttögon, skulle se bara ler artigt och mycket mycket besvärat när du pratar, tycker det är kul att lyssna på. Din dotter skulle totalt tappa förtroendet för dej om hon visste vad du säger om hennes mest privata saker när hon inte är med, när du sitter där och babblar som en annan jävla respektlös kärring utan nån som helst taktkänsla och integritetsfeeling. Om hon visste skulle hon aldrig ALDRIG någonsin mer berätta NÅNTING för dej. Hon skulle inte ens anförtro dej vad hon hade köpt i mataffären! Du blir inte mer intressant att lyssna på för att du slänger fram denna typen av topics. Och hon snett bakom som bad dej att dämpa kacklet lite, hon gjorde det inte för att hon, som du valde att uttrycka det, var en överkänslig liten dam. Hon försökte bara rädda dej från dej själv.

Sådärja, det var den träningsomgången sammanfattad. När passet började och vi andra i lokalen hade suttit och lyssnat på denna vidriga kvinna var hela atmosfären svartfärgad. Fin harmoni. Bra start. Bra träning dock. Jag var så darrig i benen efteråt att jag knappt klarade av att trycka ner kopplingen med vänsterfoten i bilen.

Nåväl! Dax att göra god smoothie och kolla på Halv 8! Och snart kommer Filip. Ajöken.

Onsdagsedge

Mitt visum har kommit. Jag är ett steg närmre kan man säga.

Till vår allas stora förvåning tyckte tydligen kineserna att det kändes helt okej att låta mej äntra landet.

Nyss var det en gubbe som lyckades kapsejsa sin truck utanför. Såg otroligt komiskt ut! En såndär liten babytruck. Han satt där inne i sin lilla hytt när ena hjulet hamnade i ett fett hål i marken och hela maskinen välte. Långsamt långsamt tippade den över för att slutligen ligga helt på sidan. Det gick så sakta och smooth att gubben lugnt hann ta sej ut, ställa sej i vältriktningen och med sina armar försöka mota det hela. Men det gick inte bra, den var nog för tung. Eller så sket han bara i det. Han lät den ligga. Efter ett jävla tag var han tillbaka med backup. Förmodligen hade dom passat på att ta sig en kaffepaus, kanske för att samla styrka, för män som kör arbetsfordon har ofta kaffepauser, gärna med en korvmacka till! Prickigkorv.

Tre karlar lyckades till slut med starka armar baxa den lilla trucken på rätt köl igen och den kördes tillbaka in på området. In i hagen till dom andra små babytruckarna. Man vet aldrig vad som kan hända här. Sist traktorkaravanen och nu detta! Lite edge sådär va.

Och jag inser givetvis att jag borde tagit en bild på spektaklet, men jag är ju inte direkt känd för min hjärna så här kommer istället en bild på den nya sidan i mitt pass.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress