Örongodis

Jag visste att det var dålig karma över mitt motionerande idag asså.

Efter nästan en timme på bandet kom jag lite för långt ifrån instrumentpanelen och sladden till min darling telefon räckte inte till. Så den slets ur sin sköna säng, ner på bandet och åkte vidare ut på stengolvet bakom mej.
Hörlurarna rycktes ur mina öron, sånär som på gummiplopparna längst ut. Dom blev kvar inne i. Bra. Den ena fick jag ut, thank god. Men den andra lyckades jag bara proppa in längre, not thank god.

Så nu sitter jag här, iförd endast mitt skandinaviska läder, på min handduk i omklädningsrummet och skriver på telefonen. Med en liten gummiplopp intryckt så långt det går i hörselgången. Är det farligt? Bör jag gripas av panik? Bad karma.
Ska fan köpa en Harry Boy på vägen hem, för nu kan ju saker bara bli bättre. Och sen ikväll får jag sätta mamma på att operera ut gummifanskapet ur mitt huvud.
Lycka till. Tackar.

Örongodis förresten, som jag så vitsigt döpte inlägget till, är titeln på ett gäng skitskivor med Lars Roos. Vidrig titel. Den har dom verkligen tänkt igenom. Örongodis. Godis producerat i öronen. Nasty.

Posta en kommentar

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress