OrbiDeath

Min OrbiTrek har varit trasig i nästan en månad nu.

Men nu är den lagad. Pappa och Benga har idkat manlighet och mekat. Det var en mutter som hade ramlat av. Jag har alltså, som ni förstår, under några som helst omständigheter inte kunnat motionera på en ganska lång tid. Tungt. Jag har haft en svår tid.

Men nu är den alltså fixad och tipptopp och hemma igen. Vetskapen om att min motionshäst av plast och metall väntade på mej resulterade i att jag stannade längre på jobbet i eftermiddags än jag har gjort på länge. När folk började droppa av fick jag bita i det sura äpplet och inse att jag kanske skulle bli så illa tvungen att ge min allt mer feta kropp lite exercis i kväll. Uppmuntrande tänkte jag för mej själv i bilen på väg hem att jag ju trots allt har nio säsonger av Family Guy i en trevlig DVDbox att titta på under tiden. Planen blev att orba två avsnitt och sen få vila.

Jag körde ett avsnitt och höll fantamme på att stryka med. Firade mitt uppenbart massiva förfall liggande i soffan med ett glas vatten och en skål chokladpudding medan jag eftersvettades och varvade ner i tre avsnitt till. God stämning.

En ensam kommentar

  1. Anonym skriver:

    bra jobbat! några pass till så är du på topp igen. Ska ta å släpa hit vår orbi i veckan, så vi kan råträna under vintern när man inte kan gå utanför dörren utan att frysa ihjäl

Posta en kommentar

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress