Ondskan

Emma och Anna har kommit hem efter en kväll hemma hos Freddy. Dom ligger i sängen.

Anna fiser som en ko hela tiden. Dialogen kring det hela kan på ett bra och rättvist sätt sammanfatta den totala substansen i deras weekend.

- Men sluta fisa!!
- Du! Jag har inte fått fisa nånting på hela kvällen!! ..Eller okej jag fes en liten. Men bara en liten. …Ding!
- …”Ding”?
- Ja?
- Det är väl kanske inte ordet gemene man skulle använda för att beskriva ljudet av e fis, men visst..
- Jo?
- ”Bokstavera ljudet av din fis! Okej! D-I-N-G!”
- Jaa okej. ..Men den luktade fan ond bråd död!

Nu är det måndag igen. Förutsättningarna hittills för att det ska bli en bra vecka är verkligen inte de bästa, varken för mej eller för Anna. Jag slår mej på allt och kommer vara fullpackad av skitfula blåmärken innan dan är över, allt verkar strula med allt tekniskt, Anna tog fel buss och när hon kom hem inatt var hennes bil stulen.. till exempel. Listan på denna måndags utgångsläges minusposition kan bli lång. Men vi får väl se vad det kan bli av det hela.

dapussylovah_69@tele2.com

Ååh, jag älskar folks mejladresser!

Efter att ha suttit i 20 minuter och pratat med en potentiell kund om ett system för 20 000 kr och uppåt och ska det mejlas över en offert.

Utan att skämmas säger han/hon:
- Ja, jag kanske får bokstavera..
Och sen lastas det fram nåt i stil med glitterflikkan_sexy_87@hotmail.com eller hotgymguy@gmail.com eller darkangel89@spray.se eller summerflirt_puma88@yahoo.com. Jag blir så lycklig! Det gör min dag när ni har seriösa företag OCH ett sånt jävla missfoster till mejladress! ..eller okej, kanske inte hela min dag, men åtminstone några timmar framåt.

Fler idiotadresser åt företagarna!

Djur som man FÅR mata

Idag, på väg hem från jobbet, köpte jag räkor.

En mängd alldeles för stor för en person. Från en fiskvagn. Det kostade över 150 kr.

Medan den väderbitne mannen skopade ihop smådjuren med sin röda plastskyffel sa han:
- Så ni ska ha lite myskväll ikväll? Lite gott bröd.. Ett friskt vitt vin och nån god ost?
Avisst. Jag och mina fiskar och tvn..
- .. Hmm.. Naae.. svarade jag och han tittade på mej frågande och med lite av den där osäkra i blicken som man kan få när man anar att man kanske har gjort bort sej lite. Det blir nog pasta istället, fyllde jag på för att rädda honom och såg att han blev lättad.
- Ah! Gott! Jamen ha så trevligt nudå! log han mot mej och räckte fram papperspåsen som han upptill hade vikt fint och låst med streckkodsklisterlappen.
Tack.  Hej tragik, välkommen! Tacktack.

I vilket fall som helst var det egentligen för den andra mannens skull som jag köpte räkor. Den andre i fiskvagnen. Han såg snygg och trevlig ut. Sånt får man ju sponsra. Lite som knattelagen i fotboll. När han väl började prata insåg jag att han inte alls var så snygg. Han var arrogant och dryg mot kunden före mej. En kille på kanske 17 år som skulle köpa plattfisk. Han visste inte vilken sort, bara att den var platt. Mannen som på håll och innan han hade börjat tala var snygg var väldigt dryg mot killen. Jag tyckte inte om honom längre. Jag hade inte heller vetat vilken sorts plattfisk jag skulle välja om jag skulle köpt nån sån. Det var bra att hans arbetskamrat, den lite äldre och väderbitne mannen, hjälpte mej med mina räkor istället. Över 150 kr för att konstatera att snyggingen bara var nånslags kuliss. Man blir fan blåst varje dag.

Räkorna var goda dock. Jag bestämde att jag inte skulle äta alla, det var väldigt många. Men jag skulle få äta så många som jag hann skala på den tiden det tog för spagettin att koka. ..Vilket resulterade i att den blev lite överkokt. Jag gillar att skala räkor. Det är en fin känsla när man drar bort hela dens lilla rustning från svansen. Det är givetvis ännu trevligare att skala kräftor, eftersom dom är större, men räkor duger i krig.
Medan jag stod där med massa känslespröt klistrade på händerna tänkte jag att om jag hade haft en katt hade jag kunnat ge var femte räka jag skalade till den. Katten skulle sitta sådär hemtrevligt som en grillad kyckling på golvet och äta mina nyskalade räkor och spinna och tycka om mej. Hade jag haft en sambo hade jag kunnat göra ungefär samma sak, fast han hade fått äta ur handen eller från en tallrik, annars hade han säkert sagt att jag borde dammsuga. Fast han hade ju såklart tyckt om mej för att jag skalade hans räkor! Såklart.

Nu är klockan över nio! Läggdax!

Bra på att ha barn!

Ibland undrar man verkligen hur vissa föräldrar tänker. OM dom ens tänker.

Såklart överhörde jag ett samtal inne på Maxi imorse. Det är alltid där jag absorberar sånthär. Denna gången vid köttavdelningen.

Mamman är kort och överviktig med mjukisbyxor och keps med håret ut i en tofs därbak vid bandet. Det står Granngården på keppan. Pappan är väldigt lång och stor. Biffig och tränad samtidigt som han kanske egentligen borde satsat lite mer på bränna-fett- istället för bara bygga-musklerträning. Han har snaggat hår, också mjukisbyxor och en hockeytröja som det står MoDo på. Deras dotter är gissningsvis runt 6 år och sitter i vagnen. I själva vagnen, inte i barnstolen, den är hon ju för stor för. Mamma och pappa diskuterar kvällens matlagning.

Mamma: – Men vafaan, vi hade ju lövbiff igår..
Pappa: - Jamen det är ju så enkelt. Vi steker några sånnahär [greppar ett paket lövbiff] och kör en påse pommes i ugnen.
Mamma: – Men jag är så jävla trött på pommes. Kan vi inte laga nåt nyttigare idag? Sånnahär! [tar upp ett stort paket fläskkotletter med ben] Och nån såndär god jävla potatisgratäng eller nåt! [Obs - det nyttigare alternativet]
Pappa: - Fan! Potatisgratäng är sjukt gott!
Mamma: - Jag veeet! Fast det tar jääävligt lång tid i ugnen. Jag gillar mer när det går fort… Men det är ju söndag.
Pappa: - Ja nu får det bli det! Fan va sugen jag blev nu!

Dottern som sitter i vagnen har trasslat in sej i sin vante [Obs - Mitten av april och 13 grader varmt ute, trots att det är skitväder] som är fastsatt med ett snöre i hennes jackärm. Hon utbrister irriterat:
- Men!! Jävla vante!!
Mamma och pappa avbryter abrupt sin matdiskussion, vänder sej snabbt mot henne och ryter väldigt argt EXAKT samtidigt:
- JOSEFIN!! SVÄR INTE!!!

Bra tänkt. Next stop: VM i uppfostran.

Tungviktarn

Fredagar är lätt bästa simdagen.

Inte en käft i hela hallen. Kanske förståeligt dock eftersom många har liv och familj.

Idag var det jag och mamma där. Och en snubbe till, men han var harmlös och på helt andra sidan så han räknas inte. Dessvärre hade jag dragit i mej en stor påse minimorötter innan påkrängningen av suiten så jag var slow. Mamma ville rejsa och battla hela tiden. Jobbiga jävel. Jag förlorade varje gång. Hon hävdade att hon va snabb bara för att hon fick simma i tävlingssimmarnas fålla.. Och jag förklarade att jag var långsam för att jag var så tung. Eftersom mitt skelett är gjort av Adamantium. Bådas motiveringar hade väl kanske sina hål, men skitsamma.

Minimorötter är för övrigt gott. Det ska jag kanske börja okynnesköpa istället för Oreos? Drog förresten inom Maxi på vägen hem. För att köpa Oreos. Mötte Matts och Angelica och deras bäbis. Jag beklagade mej över att min telefon hade ballat ur och att alla Oreos va slut. Vad är oddsen!? Hur många är det som egentligen köper dom!? Svartfärgade kakor, i en förpacknings om ligger i en förpackning som ligger i en förpackning. Till överpris dessutom liksom.. Inget som borde locka varje Tom, Dick och Harry. Men Matts hade förklaringen. Han menade på att eftersom typ ingen mer än jag köper dom tar inte Maxi hem så många paket och eftersom det var fredag idag hade jag redan hunnit handla upp alla under veckan.. Logiskt. Typiskt. Jag köpte inte morötter istället.

Ode

Hade egentligen tänkt skriva ett inlägg idag om att inte känna sej speciellt behövd.

Men hell, vem vill läsa om sånt? Så jag tänkte istället behandla tidningen Buffé och min Orbi. Så får folk en lite mer glad syn på min tillvaro! Bra visst?

Tidningen Buffé alltså. ICAs tidning. Jag blir alltid lika förvånad över hur glad jag faktiskt blir när jag får den! Kanske för att jag vet att jag alltid får feta bonuscheckar, visserligen till följd av att jag varje månad har handlat för massiva summor pengar, men det kan man ju bortse ifrån den dan bonuschecken kommer! Jag tycker även att det är en till utseendet trevlig och inspirerande tidning. Varje gång den kommer lusläser jag allt. Allt! Och tänker minst en gång på varje sida att -Åååh.. Det DÄR ska jag laga/baka! men vet innerst inne att jag aldrig kommer göra nåt. Ytterst ute låter jag mej själv hoppas och planera och gotta mej i tanken på hur uppskattat det kommer bli när jag bjuder på mina fantastiska kulinariska upplevelser.

En gång har jag lagat nåt från Buffé. Och då visste jag inte ens att det var därifrån. Jag fick ett recept av Filips mamma Anki. Receptsamlarn. Henne har jag förresten skrivit om innan! En underhållande text. En jämförelse mellan min mamma och Filips mamma. Läses -Här- om man vill. Anyways. Det kom fram först efteråt att det var ett rippat recept. Blandade känslor.

Och till Orbin. Den måste vara ett av mina bättre köp faktiskt. Jag är relativt duktig på att använda den. Synd bara att den tar så stor plats. I framtiden köper jag inga TVShopgrejer som inte går att platta ihop och lägga under sängen.
Min nya grej är i alla fall att jag kör ett Simpsonsavsnitt varje kväll. Det är bra! Igår blev det dock ett Seinfeld och ett halvt Simpsons. Jag var lite tidig. Nu undrar ni, som hänger med i min lifestory, givetvis vad som hände med min väldigt ambitiösa rutin med att Orba på morronen innan jobbet. Och det gör jag med. Om nån undrar är det jag! Min hjärna utvecklade en ny skill kan man säga. När klockan ringde vid kvart i sex varje morron började den sannolikt lägga ihop 1 och 1. Den fattade till slut att den där timmen tidigare innebar träning. Totally not okay! Så jag dresserande omedvetet min vänsterhand till att, när det pep, flytta fram larmet en timme och en kvart. Vilket innebar att jag givetvis inte hann med min exercis. There. Därav mitt nya försök till rutin. Får se hur länge detta håller.

Jag kom precis på mej själv med att tänka att jag kanske skulle baka en kladdkaka och smälla i mej den till kvällsmat istället för att träna. Det ballar ur.

Insikter

Idag har det varit en transportdag. Det blir såna ibland.

Dagar när man inte gör nånting mer än att gå och vänta på att det ska bli nästa dag. Söndagar speciellt brukar vara såna. Söndagar brukar vara extra långa dagar.

Men! Jag har trots denna transportsträcka varit förhållandevis duktig idag. Jag har bränt 600 kr på Maxi, kollat på 4 filmer och druckit 3 stycken Cherry Cola. En bedrift kan tyckas, jag vet! Men jag har dessutom diskat all disk, tvättat all tvätt, orbat två gånger och stretchat noga.

Dethär med att stretcha är ju ett skrämmande wake up call asså. När man sitter där på golvet och stretar med benen helt okontrollerat åt alla håll som amatörmässigt fällda Red Woods och tänker tillbaka på ens glansdagar då man faktiskt var rätt smidig. Helt utan att överdriva kunde man säga att man var vig. Okej, nu snackar vi ju inte nån rysk RSG-vighet, bara normal ostelhet. Inte som idag – smidig som en jävla Mashallförstärkare..

Jag kommer ihåg en gång på lekis när jag lastade upp båda benen bakom nacken och fastnade. (Har jag berättat detta innan?) Jag fick inte över benen över huvet igen sen när jag skulle loss, greps väl av lite panik och började fajtas med mina lemmar. Vilket resulterade i att jag ramlade rakt fram, fortfarande med vristerna i kors bakom nacken, och drämde ansiktet ashårt rakt ner i linoleumgolvet. Jag fick näsblod och Fröken skrattade åt mej. Sen hjälpte hon mej loss. Glory days.

På den tiden hade man inte så mycke nytta av den typen av smidighet såvida man inte var med i Frigymnasterna eller liknande. Nu däremot kan jag peka på en hel del situationer då jag och inte bara jagsjälv heller för den delen, skulle uppskatta om jag var lite mer bendy. Antar att jag får jobba på det där.

Tvättarn

Jag skulle har åkt och handlat innan jag la alla kläder i tvättmaskinen.

Var extra duktig och började min stora tvättdag ganska tidigt i morse. Först allt rött och rosa, sen allt vitt när den första var klar, sen allt mörkt när den andra var klar och nu går en med handdukar.

Och nu inser jag att jag är svinhungrig och inte har nån mat hemma. Ingen frukostig i alla fall. Bara en massa olika sylt-, oliv-, gelé- och andra olika såna burkar och att min långa handlingslista ligger här jämte mej. Och att jag sitter här iförd endast trosor och min oversizeade fleecetröja och har inte ett plagg att ta på mej ungefär.. Så det blir nog att vänta tills nåt är torrt. Annars får det bli en kort alldeles för somrig kjol och jacka utan nåt under. Inget jag är sugen på. Möjligtvis om jag hade hunnit sola lite mer. Exponering av mina blekfeta korvben är inget jag vill utsätta en trevlig butik som Maxi för.

Däremot är jag väldigt sugen på mannagrysngröt. Men det får nog bli spagetti och kyckling till frukost idag. Det får duga i krig.

För övrigt var det en trevlig kväll igår med god mat, för dyr öl, gott godis och bra film!

Moderatjävlar!

Precis utanför kassorna, vid cafeet på Maxi håller dom på att bygga ett apotek. Apoteket Cura.

Skitbra tycker jag! Inte lika skitbra tycker många andra. Till exempel damen som igår högljutt för sej själv spydde galla över spektaklet. Ni vet på det där sättet när man propagerar för nåt i förbifarten lite för högt, medvetet, för att andra ska höra bra.

Hon gick förbi de provisoriska plywoodväggarna med en kasse i varje näve. Jag gick jämte med min kasse och blev jätterädd när hon plötsligt gapade:
- Åh denna förbannade skiten!! Förbannade jävla moderatjävlar! Nu har de tagit över apoteken med. Det är ju FÖRJÄVLIGT! Jafyfaan, jag säger då det. Det är väl bara en tidsfråga innan dom giriga gubbarna har köpt upp Brogatan och Storgatan och torgen också! Som nåt slags jävla Monopolspel man lekte när man var liten! Det blir fan bara lekstuga av allt nuförtiden!

Vi omkring tittar på damen som övergår i muttrande medan hon stegar vidare:
- Apoteket Cura.. Herregud.. Patetiskt. Apoteket Vakteln ska det heta. Eller Ugglan.. Eller nån annan fågel! Inte nåt jävla hittepåmoderatord!

En som ser fram emot valet iaf! Härligt.

Top-5-spring-10

Top 5 just nu, utan ordning och utan större eftertanke.

Ananas/kokossylten från Lilla Kvarn, Hallands Fruktidustri på Nygatan. Förbannat god! Kan även slänga in dom skitsnygga burkarna och salladsbesticken jag köpte på samma ställe. ..Inhandlade även en mintstång till mamma som arbetspicknick, men den räknas inte riktigt.

Våren. Nujävlar i min låda! Mina tulpaner blommar snart, varje morron vid typ halv fem vaknar jag av hysteriska småfåglar, sommarhjulen är på, folk håller varann i handen, alla glassbarer öppnar, arrangemang med fina blommor ställs ut överallt i stan och man behöver inte ha tjock jacka längre.

Utgallringen. Nu är det mesta som jag har slösat tid och energi och inte minst pengar på snart borta. Skönt! Det värsta är att man märker inte hur befriande det faktiskt är förrän skiten är borta så det krävs ofta en insats från andra för att få en att fatta att man inte behöver dom där stenarna man har kört runt med i sin bil alldeles för länge.

Gos. Gärna på ryggen, i håret eller på benen. Men det mesta går bra faktiskt, jag är inte den som är den! =)

Saker att se fram emot. Till exempel att kunna sola ute igen, till exempel den ännu löst planerade resan med Anna och kanske även Freddy, till exempel att bada i havet igen (även om jag inser att det egentligen har funkat hela vintern), till exempel våffelpicknick i trädgården, till exempel att plocka jordgubbar, till exempel att kolla på fladdermössen som flyger omkring på kvällarna och till exempel grill på altanen.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress