Jag hade tänkt skriva en fin och upplyftade text om våren idag.
Redan igårkväll hade jag utkastet i huvet. Om kvittrande fåglar, töbäckar, blöta hundar, par som håller varann i handen, snödroppar och solglasögon. Men jag vettefan asså. Eller?
Man kan ju knappast säga att det är passande efter idag. Det har blåst hårt och snöat från sidan hela dan. Sjukt lamt. Jag började min morgon med den positiva inställningen att det bara skulle bli kortvarigt, snövädret, att det snart skulle sluta och bli vår igen. Det var ju vår igår och det gjorde inget att ens otäta skor fylldes med smältvatten eftersom solen lyste och människor pussades.
Men det slutade aldrig snöa och blåsa och mitt glada sinne fejdade, precis som den lilla glöden som lämnas kvar i spisen när alla i huset har gått och lagt sej, så småningom ut.. Nu är jag tillbaka i vintertillståndet igen och i behov av öl och gos. Det blir inget inlägg om våren idag.

Fick höra idag av min gamle far, som i sin tur har hört på jobbet av nån annan jävla gubbe (som tycker sig veta), att om all den snö som är i Bergslagen töar bort liiite för snabbt så kommer det att översvämma sjöarna 13 gånger om och därmed lägga halva jävla bebyggelsen under vatten. Precis som -77, som säkert sagts redan 1000 gånger denna vinter.
Toppen, då får man paddla kajak till jobbet!
sweet! skulle ju inte du bli lessen av.