Kaffehjälp!

Jahapp, jag visste det.

Det är nog dessvärre faktum nu. Jag kommer bli tvungen att krypa till korset och skaffa mej en kaffebryggare. Eller nån typ av doning som producerar kaffe.

Trots att jag inte dricker denna svarta dryck själv kommer jag bli så illa tvungen att införskaffa nåt så jag kan tillfredsställa mina vänner. Jag hade en kaffebryggare innan. En stor dammig jävel som jag hatade för att den tog så sjukt stor plats och den enda som använde den va Filip. Typ en gång i veckan. Jag slängde ut den, eller ja, jag gav den till Saga, och köpte en snygg liten smidig mokabryggare till Filip istället. Eftersom han ändå dricker så starkt kaffe att det nästan är trögflytande blev det perfekt. Bra på att tänka! Liten och ändamålsenlig på samma gång!

Sen en dag kom hans föräldrar på besök. Och skarpseende gluggar som hans mor har så noterade hennes vässade sinne att vi inte hade nån kaffebryggare. Så vi fick en i julklapp. Såklart.
- ..Tack.
Filip blev glad dock. Jag inte lika entusiastisk. Den såg precis ut som den jag hade slängt ut! Skrymmande. Säkert jättebra, men stor. Däremot blev jag skitglad för filten vi också fick!

Sen flyttade ovan nämnde man, tog med sej båda kaffegörarmaskinerna och jag blev utan. Han tog filten med för övrigt. Dock fick jag mycke plats och inhandlade lyckligt en dyr fin blender istället. Jag använder den oftare än vad jag någonsin skulle göra med en kaffebryggare, men ändå får jag gång på gång det slängt i ansiktet som en sandig manetjävel att jag inte har nån. Att jag är dum i hela huvet som inte kan bjuda på kaffe till våfflorna.

Senast i helgen. Emmeli, Anna och Lukas sov här. Jag vet att Anna inte dricker kaffe och det var ungefär så långt jag hade tänkt och var rätt  nöjd med den vetskapen. Tills Lukas med skräck i rösten frågade:
-…har du ingen kaffebryggare? och jag insåg att han, från sin sovplats i soffan, hade inventerat hela köket med sina ögon och insett att han nog inte skulle få nån morgondryck.
Sen vaknade Emmeli:
-KAAAFFEEE! NUUU!
R.I.P asså… Maneterna ven omkring som frisbeesar i luften.

Så jag vet inte, jag får väl göra nåt åt detta. Det finns olika alternativ. Jag kan, 1: säga upp bekantskapen med alla som dricker kaffe, men det känns lite krystat. Eller jag kan, 2: inhandla en kaffebryggare som kommer användas väldigt sällan. Lutar åt en såndär liten mokabryggare igen.
Okej. Alla som jag känner, eller överhuvudtaget alla som läser detta, är det acceptabelt att ha en sån? Jag kan inget om kaffe! Help me out here. Jag vill inte ha nån skrymmande jävel som tar all min precious hyllplats. Den måste va liten och proffsig och helst snygg med. Tips från alla kaffedrickare mottages tacksammast. Helt seriöst, du som läser och inte brukar kommentera, det är NU du ska göra det. Innan jag går och köper nån onödigt dyr skit som jag kommer bli utskrattad för eftersom jag inte fattade vad det handlade om.

Även om du inte anser dej vara nån proffsig kaffekännare och du, totalt nergrävd och präglad av jantelagen, inte tror att din åsikt säkert är värd nåt så vill jag höra den.

..Jag inser dock nu att detta kommer bli ett såntdär patetiskt inlägg där författaren uppmanar alla att kommentera och inte en käft gör det.. Och läsarna sitter och skrattar hånfullt åt att ingen har kommenterat.

Vintersinnet

Jag hade tänkt skriva en fin och upplyftade text om våren idag.

Redan igårkväll hade jag utkastet i huvet. Om kvittrande fåglar, töbäckar, blöta hundar, par som håller varann i handen,  snödroppar och solglasögon. Men jag vettefan asså. Eller?

Man kan ju knappast säga att det är passande efter idag. Det har blåst hårt och snöat från sidan hela dan. Sjukt lamt. Jag började min morgon med den positiva inställningen att det bara skulle bli kortvarigt, snövädret, att det snart skulle sluta och bli vår igen. Det var ju vår igår och det gjorde inget att ens otäta skor fylldes med smältvatten eftersom solen lyste och människor pussades.

Men det slutade aldrig snöa och blåsa och mitt glada sinne fejdade, precis som den lilla glöden som lämnas kvar i spisen när alla i huset har gått och lagt sej, så småningom ut.. Nu är jag tillbaka i vintertillståndet igen och i behov av öl och gos. Det blir inget inlägg om våren idag.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress