emma

Det här med toalettsistsen alltså. Man kan ju bli trött för mindre.

Detta evinnerliga tjat från folk som irriterar sej på att killar inte fäller ner ringen efter att dom har kissat. Vad ääär det med er??

Det var en tjej som ringde in i radio. Dom skulle berätta om saker som dom störde sej på och hon störde ju sej nåt FRUKTANSVÄRT på sin man som inte fällde ner sitsen alltid när han hade kissat. För det var ju jättejobbigt för henne att fixa det när hon skulle in efter honom. Och dessutom gillade hon inte att ta i den. Helt allvarligt. Jag förstår inte problemet i detta. Det finns väl ungeför hälften män och hälften kvinnor på jorden? VAD exakt är det som säger att männen ska fälla ner ringen för kvinnorna och inte kvinnorna som ska fälla upp ringen för männen? Det är ju dessutom lika äckligt för båda att ta i ringen oavsett om den ska upp eller ner. Och för den delen, om den nu är äcklig att ta i kanske man ska överväga att städa lite oftare också eller?

Men vi kan göra problemet ännu mindre – varför vill man över huvudtaget att toaletten ska stå med locket öppet? Varför kan man inte bara fälla ner locket när man är klart med vad man nu har gjort? Toaletten är ju trots allt ett objekt som man kissar och bajsar i. Varför skulle man vilja låta den stå öppen så det första man se när man kliver in i badrummet är någons eventuella fartränder? Eller det behöver inte ens vara sånna. Det räcker med att den står där och gapar.

Om alla bara fäller ner locket slipper folk lägga energi på att hagga om små skitsaker som huruvida ringen ska vara uppe eller nere OCH det ser mycket frächare ut.

Jag har garanterat skrivit om detta förr, men jag gjorde det igen ändå. Sorry.

Inatt när jag var på väg hem noterade jag efter bara en liten bit av min färd att det låg en polisbil ungefär 200 meter bakom mej.

Klockan var väldigt mycke så det var i princip bara den och jag på vägen. Efter ungefär halva färden låg den fortfarande kvar. Spännande. På ett negativt sätt.

Helvete, tänkte jag och utgick ifrån att den hade sett när jag körde för fort på 50-sträckan en bit tidigare. Jag hade varit hos Freddy och tittat på när han packade. Han ska ju på semester i en månad nu. Framåt natten började jag dock må skitkass, ont i magen, termostatfel och frossa, så jag kom fram till att det var bäst att dra hem. Så jag inte smittade honom med nåt skit. Aldrig kul att sitta på flyget och spy som ett rådjur liksom.

Så där satt jag i krigsgolfen och darrade och svettades och frös och jagades av polisen. Hela vägen hem och in på uppfarten följde dom mej. Och jag var säker på att dom var ute efter att klippa mitt redan flera gånger ihoptejpade körkort. Väl hemma vinglade jag ur bilen och sa hej till de två polismännen som hade klivit ur och var påväg mot mej.

-Hejdu, svarade den ena. Känner du nån här i området?
-Mjaa.. mina grannar lite..?
-Bor du här?
-Jaa?
-Är det din bil?
-Jaa..?
-Är du säker på det?
-Jaa…? Eller nej! Det är pappas! Fast jag har fått låna den nu.. Min står i hans garage.
-Var bor han?
-..Eh.. här i stan. Eller nej, i Fammarp?
-Okej, då får vi titta lite på detta. Den är skriven på en adress som inte är i Halmstad.. Den kortare polisen tar upp sin radio och ropar på nån som ska kolla upp regnumret igen.
-AhA! Träslövsläge eller?
-..Kanskeee? ..Skulle det kunna vara så? Hör den egentligen hemma där?
Aja, för att klippa lite så svamlade jag på en massa skit om varför den kunde va skriven på han i Träslövsläge istället och kanske inte på pappa som jag trodde den var. Tydligen klarade jag mej eftersom jag kunde rabbla namn och släktled och dödsfall och sånt. Tur för mej. Men dom tyckte nog jag var lite för lost. Den långa av de två avbröt mej med att:
-Jaja! Skitsamma, vi fattar att du inte har snott bilen! Men du ska få blåsa i alla fall.
-Okejokej..
Sen blåste jag och klarade mej givetvis fint. Den lite kortare frågade mej var jag hade varit. Och som från ovan hörde jag mej själv ljuga:
-Jag har jobbat.
-Vid denna tiden? Var jobbar du?
Så jag berättade var jag jobbar och svamlade ihop nåt blaj om att jag hade jobbat över. Att jag hade suttit och skrivit fakturor.
Varför i helvete sa jag att jag hade jobbat?? Varför sa jag inte bara som det var? Vad var det för jävla patetisk osannolik lögn? Vad hade varit fel och suspekt i ”har hjälpt kompis att packa”?? Jag fattade ju att om dom skulle rota i varför jag satt kvar så sent och jobbade skulle jag behöva ljuga mer. Merde. Men det gick bra ändå. Dom sa att allt va lugnt, att jag skulle gå in och lägga mej. Jag andades ut, tog min väska och vände. Lättade över att dom BARA trodde jag hade stulit bilen och inte för att jag hade kört för fort. Men så hejdar sej den lite längre av de två, halvvägs påväg in polisbilen stannar han upp och säger:
-Du förresten! Vi såg dej på 50-sträckan därborta vid rondellen. Du höll ju inte direkt hanstigheten om man säger..
-Nää.. Jag gjorde nog inte det.. Förlåt..
-Jaja, det får va lugnt för denna gången. Men tänk på att även om det är mitt i natten så KAN folk va ute. Och ta som tumregel att alltid utgå ifrån att folk är rätt tröga och tror att dom syns trots att dom inte har reflexer. Ha en bra natt!
-Heh.. ja.. det ska jag tänka på. Detsamma! Hejdå..

Sen gick jag in och fortsatte må konstigt. Idag är jag hemma. Men jag tror jag är friskare nu så snart drar jag till jobbet igen.

I söndags retardimpulsåkte jag och Freddy till Helsingborg, köpte varsin panpizza och drog hem direkt igen. Vi käkade till och med i bilen.

Det är väl ungefär 7-8 mil enkel resa. Pizzorna kostade 130 kr stycket. Det blev en billig aftonvard! Egentligen skulle vi bara till Eurostop (i Halmstad) och lämna tillbaka hans rakapparat. Fail. Jag skyller dock på Fredrik. Det va han som snackade om pizzorna först och planterade the seed of evil i mitt huvud.

Jag har förövrigt fått tillbaka varmvattnet! Eller ja.. varmt och varmt.. Ljummet är det åtminstone. Men det duger! Man lär sej uppskatta saker när man inte har dom. Jag har ju rimligtvis inte kunnat duscha hemma under dagarna utan vatten, så det har blivit lite av ett projekt. Inte ett stort, men dock. Ta med grejer, sätta sej i bilen och dra iväg för att sen dra hem igen. Skönt att det är tillbaka! Jag ser det som ett vårtecken! Islossningen i rören.
Det hade släppt en dag medan jag var på jobbet. Stod och forsade som helvete i köket när jag kom hem! Redan utanför ytterdörren, innan jag hade fått upp den, hörde jag hur det mullrade därinne. Bilder av totalt översvämmade kök, vattenskadade golv och förstörda mattor blixtrade förbi. Men det var helt chill. Tur det. Palla bygga fördämningar i köket..

Nåt jag däremot inte alls ser som ett vårtecken är att jag idag ställde av sommarbilen. AV! Och ja  jag vet, jag borde gjort det för typ tre månader sen och inte levt i förnekelse som jag tenderar att göra emellanåt.. Räsergrisen bor för säsongen hemma i pappas garage och jag har inte ens hunnit tvätta den än. Taskigt av mej. Jag skäms när jag tänker på hur försummad den måste känna sej. Det är tur att mammas Auris står jämte så den har nån att prata med. Men nu är den alltså avställd. Det måste ju vara ett av dom fetaste tecknena på den definitiva vintern there is.

Nåt annat som jag dock ser som ett vårtecken är att dom har börjat sälja tulpaner lite överallt nu. 10 st för typ 49 spänn. Trevligt. Men samtidigt inte alls trevligt eftersom jag blir manisk och dum i huvet och måste köpa två buntar varenda jävla gång jag handlar. Till och med när jag har tankat bilen köper jag tulpaner eftersom dom givetvis säljs även inne på mackarna! Oftast dessutom lite dyrare än inne på tex ICA.
- 59 kr bunten istället för 49? Trevligt! Jag tar två!
Har ni förresten läst om tulpanmanin i Holland på 1630-talet? Faktiskt intressant. Folk var helt jävla galna. Bland annat va det en snubbe som käkade en tulpanlök och folket gick helt jävla banans och han fick dödsstraff. Man kan säga att det ballade ur lite. På Wikipedia står det ”Handeln nådde sin zenit vid årsskiftet 1636-1637. Då betalade en köpare en summa som motsvarade priset på 8 grisar, 4 oxar, 12 får, 24 ton vete, 48 ton råg, 4 tunnor öl, 2 ton smör, 79 liter vin, 425 kilo ost, samt en säng, ett knippe kläder och en silverbägare för en enda lök ”Viceroy”.” Liksom hallå? 2 ton smör?

En annan sak jag har tänkt på är sånnadär saker som dom har i en del gamla filmer och slåss med. Blydagg kallar dom det. Vafan är det egentligen?? Och hur smidigt kan det vara att gå runt med en blyklump i fickan? Eller ja en klump är det ju tydligen inte direkt. Det lär ju tydligen vara typ en näve hagel i en liten påse. Men ändå. Inte helt hundra. Vissa kallar sin dagg för ”blackjack”. Det kanske låter lite tuffare.. Jag vet inte.
- Slå han i skallen med blackjacken Bengan!

Nu ska jag sova. I mitt sovrum som fortfarande luktar lite för mycke lacknafta för att det ska vara hälsosamt. Men jag har fina nya lakan så det väger upp. Det är luktärter på dom. Snyggt och passar väldigt bra ihop med mitt nya vita tak. Jag har dessutom två vaser med tulpaner i sovrummet. Det ni.

Aldrig smakar maten så bra som när man precis har tvättat hela ansiktet med lacknafta!

Jag har ju verkligen en förmåga att tajma saker. Ibland tvivlar jag på min egen hjärnas existens. Händelser och beteende i mitt liv uppvisar oroväckande ofta tecken på att den inte skulle finnas..

Jag har precis avslutat dagens sysselsättning. Jag har målat taket i sovrummet. Trevligt, kreativt och nyskapande kan tyckas! Förbannat osmart om man tänker på det i efterhand eftersom det är -12 grader ute och man vet redan innan att det kommer lukta lösningsmedel till förbannelse och att man kommer behöver vädra ordentligt för att kunna sova i rummet senare på kvällen. Osmart också eftersom det första jag noterade i morse när jag vaknade var att varmvattenledningen hade frusit så det enda jag har numera är SVINkallt kallvatten. Lätt att duscha liksom. För det vet man ju redan innan man börjar måla att man kommer vilja göra efteråt.

Grannen Klas kom förbi mina vidöppna sovrumsfönster nyss när jag stod och drog bort maskeringstejpen. Han undrade om jag inte frös. Det gjorde jag inte sa jag och berättade i samma veva om min tröghet. Han var snäll och erbjöd mej att få duscha inne hos honom och Titti:
-Men gud! Kom in till oss! Behöver du duscha eller ha varmvatten över huvudtaget är det bara du kommer över! ..Fast vi har ju ingen lampa i duschen.. Och ingen värme i badrummet heller. Men där är en liten byggfläkt! ..Och själva duschen är inte helt inkopplad heller.. Vi håller ju på och renoverar vettu. Men du är välkommen!
Jag tackade artigt för vänligheten. Han gick och jag dränkte in en trasa i lacknafta och började grundligt rengöra mina nerstänkta armar. Målar man väggar är prickigheten efteråt lindrig, det räcker ofta med att man tvättar händer och en bit av underarmarna. Målar man däremot tak är det mer som nånslags splatterfilm emellanåt. Även om det finns så fiffiga grejer som NonDrop-färg idag.. Jag gick över armar, hals, urringning och ansikte med min starkt luktande trasa. Och nu sitter jag här. Med mina rådjursrevben som inte smakar så mycke rådjursrevben just nu. Konsistensen känns dock rimlig! Alltid nåt.

Hoppas jag inte dör av gasförgiftning i sömnen i natt. Jag känner mej lite yr redan nu..

Jag vet att jag har rätt kass minne, men jag tror mej ändå kunna återkalla en hel del från barndomens snö.

Minnen av desperata försök till snögubbar i svintung blötsnö, plaskvåta pulkabackar och bävernylonoveraller dyker upp. Men vi hade kul har jag för mej! Även om jag inte var det mest entusiastiska utebarnet vintertid.

Vad jag inte minns däremot är vad jag idag har fått uppleva när jag och pappa i ungefär en timme körde snö härutanför med hans röda Honda. Snöslungan. Kallt men ändå acceptabel torr kyla och ingen vind. Helt okej. Fluffig snö som man inte blev blöt av. Effektiv snöröjningsmaskin som glatt åt upp allt den åkte över. ..Med undantag för först i början när den hade frusit ihop och lät som att den va påväg att skära ..och sen när den åt en stor sten och gick lite sönder.. Men dock! Det var ändå vad jag skulle beskriva som relativt trevligt. Men smärtan! Herregud!? Var det så när man var liten också? När man kom in efter att ha härjat runt, kunde man inte gå då? På grund av stela leder? Hade ens fingrar krökts till krumma onaturliga sneda krokar? Knappast.. Man kunde vara ute i flera timmar och komma in helt jävla genomblöt och ändå vara hur fit som helst. Nu har jag så ont i knäna att jag knappt kan gå. Det känns som att jag har åldrats 40 år på bara idag! Min höfter är som ihoprostade gångjärn på en gammal ladugårdsdörr och jag rör mej som en sengångare. Värdelöst. Hade det varit ett annat år hade jag blivit ledd till ättestupan omgående.

Nu ska jag sova, hoppas jag är yngre imorron när jag vaknar.

Fascination [-ʃin el. -sin] s. -en En känsla att något är trevligt, intressant eller spännande.

Det sägs ganska ofta att jag alltid överdriver när jag berättar om nåt.

Speciellt om jag vistas med vissa delar av min familj. Om jag berättar om en händelse kommer det ganska ofta tillbaka ett – A, men nu vet vi ju att allt Emma säger kan MINST halveras, eftersom hon ALLTID överdriver! från nåt håll. Och jag kan ta det, det är helt okej, jag utgår ifrån att det inte är gripet ur luften liksom utan kanske faktiskt grundas på nåt. Även om det kanske stämde mer när jag var ett antal år yngre så finner jag mej i att få höra detta även idag.

MEN. Men, säger jag, även om det låter som att jag överdriver så kan jag berätta att det är massiva mängder snö utanför mitt kök och detta är för mej en väldigt ovan situation. Jag önskar att jag hade min tumstock, men den verkar ha flyttat så jag kan inte hitta den, för då hade jag kunnat mäta och ta en bild. Jag vet att jag har ett såntdär aluminiummåttband i bilen men den har tyvärr frusit igen så jag kommer inte åt detta heller. Men för att relatera till nåt, och utan att nämna siffror som kan vändas emot mej, så kan jag ju säga att snönivån ligger på strax under emmas-knähöjd nu. Detta kunde jag konstatera när jag nyss var ute och fick skorna fyllda med vit kyla medan jag pulsade bort till komposten, brevlådan och soptunnan.

Jag inser också att många av er är vana vid mängder av snö långt över denna och att ni nu sitter och fnyser över min excitement, men det kan jag också leva med eftersom jag faktiskt är från Halmstad och inte ens kommer ihåg när det var såhär mycke snö direkt utanför en ytterdörr sist. Och än mindre när det var pudersnö sist. Som man kan gå genom utan att bli dyngblöt.

Igår skrattade jag åt pappa som travade omkring på firman som en stressad och rastlös hund. Han vankade fram och tillbaka framför fönsterna i butiken och var orolig för att snöslungan inte skulle fungera när han kom hem. Eftersom det snöade som fan. Och eftersom det är röd dag idag skulle han kanske inte få tag på de delar som eventuellt fattades för att få igång den. Han sa att han nog tyvärr faktiskt skulle bli tvungen att åka hem och kolla upp det där. Jag skrattade och sa: - Hehe, jaaa, gööör du det. Och tänkte på hur komiskt, nästan bisarrt, det var att han faktiskt ens ägde en snöslunga i dessa delar av landet. Men det tar jag tillbaka nu. Jag hade verkligen behövt nåt sånt här nu! Och om det tänker fortsätta snöa ännu mer hela dan idag som det verkar tänka göra så kommer det ju bli jäääääävligt intressant att se hur jag ska få ut min bil imorron kan jag ju tala om.

Och jag undrar hur det går för mina stackars stockrosfrön som jag satte. Nu när dom ligger där i jorden under all snö och försöker hålla sej vid liv.

Men! Nu ska jag tina upp en chunk av mitt rådjur och se om jag kan åstadkomma nåt käk! Den som vill ha och tror att den kan ta sej hit är välkommen att vara med!

Ps. Ska vädret fortsätta på detta viset lär ni nog får läsa en del om det här med.. Bara så ni vet. Ds.

Jag är så sjukt blödig! Eller jag har rättare sagt blivit det.

Ju äldre jag blir desto mer lipar jag till filmer. Väldigt jobbigt. Kombinerar man det dessutom med pms är det fan förödande.

Såg precis  En sång för Martin med Sven Wollter och Viveca Seldahl. Handlar om Martin och Barbara som har varit gifta i många år när Martin drabbas av Alzheimers. Bra film men inte alls bra för mej att kolla på. Där satt jag, ensam, inbäddad i hörnet av min nya stora soffa med tårarna rinnande till scenen där Sven spöar på en förtvivlad Viveca på restaurangen. Alltså, det är ju inte så att jag sitter och bölar som en idiot och snörvlar och låter och håller på. Jag får bara mer eller mindre översvämning i ögonen. Störande om inte annat eftersom man inte ser nåt.

Antar att det är sånt man får ta. Åldrandets oundvikliga konsekvenser. Nästa gång blir det nåt ytligt och dåligt spelat istället.

Idag har det verkligen snöat hela dan.

Jag säger inte att jag lider, bara lite. Men när det börjar bli mycke mängd snö som inte är dyngblöt och väger ett ton per 10 liter, då börjar det gå över mot det mer fascinerande hållet.

Här i Halmstad är vi, som jag har pratat om innan, inte så väldigt vana vid snö. Så nu när det kommer mängder blir det lite kaosartat. Bilar kanar rakt ut i korsningar likt blöta tvålar på kakel och cyklister försvinner som Jaques Cousteau ner i dikena. Att vara vaktmästare på vintern och ha snöjour är i vanliga fall ett riktigt glassigt jobb fram till den veckan i februari som det kommer lite. Man kan se det som semester och dra på små resor och känna sej helt safe, för man vet att det  ändå bara kommer regna och frysa på framåt kvällarna. Om det mot förmodan skulle komma snö smälter den ju av sej själv inom en timme och är inget som behöver flyttas med stora skopor.

Tills idag. Alla med snöjour fick idag för första gången i sitt arbetsliv starta plogen och bege sej ut! Och man kan misstänka att Halmstad är en stad med inte alltför många plogbilar heller. Dom körde runt som tokar utanför mitt kontor runt fyratiden. Snön gick i tjocka tsunamilika vågor när han i bilen härjade runt. När jag åkte hem förde jag fram pansargolfen i sniglig takt på helt oplogade vägar med djupa fluffiga uppkörda spår och ingen som helst tillstymmelse till ledtrådar kring var diken eller vägbana egentligen var. Spänning. Tur att man är ledig (nåja) imorron för jag betraktar mej tillsvidare som insnöad.

För övrigt tyckte jag att det var riktigt fint med allt det vita när jag kom hem! Det ni! Jag blev sugen på grädde..