emma

Läst i vanlig svensk damtidning under personligtsidorna:

”Hej. Jag är 27 år och har varit tillsammans med min sambo i 3 år nu. Vad han inte vet är att jag faktiskt aldrig har älskat honom. Jag vet inte vad jag ska göra så nu ber jag er om hjälp. Och säg inte att jag ska prata med honom! För det vågar jag inte! Han kommer bli så lessen. Jag har funderat på att skriva ett brev. Jag började på ett i förra veckan, men det blir aldrig av att jag tar tag i det. Så nu undrar jag om ni har några tips på låtar jag kan spela när vi är hemma. Så han förstår. Låtar med ett budskap alltså.
Tack på förhand! Ni är bäst! Jag läser alla nummer!
//Hon som inte är kär i han som är kär.”

…Jag vågar inte göra slut för han skulle bli så lessen, så nu vill jag spela lite musik så han fattar istället? Good thinkin! Jag är lite lessen inomhus över att svaret var bortrivet. Det verkade ha varit ett recept på nåt filmjölksbröd precis på baksidan. Bra prioriterat.

Då var det dan före dan då. Som man säger.

Deadline för alla förberedelser och alla inköp som ska vara klara närmar sej med stormsteg.

Jag tycker det har gått skitfort. Påpekade detta under ett, till en början, lättsamt telefonsamtal med en dam som ringde till mej på jobbet idag. Hon blev irriterad och talade om för mej att hon tyckte det var skitlöjligt när man säger att ”det har gått fort”. Eftersom tid ALLTID går lika fort. Jag skrattade och sa att det ju bara känns så. Hon höll inte alls med. Tid är tid. En timme är alltid en timme och en dag är ALLTID en dag. ÄVEN om det känns mer eller mindre. Det var uppenbart på att hon hade funderat över detta innan och retat upp sej på de i hennes omgivning som hade sagt som jag. ..Hon köpte inget av mej heller. Fail.

I vilket fall som helst har jag ikväll gjort en jättegryta risgrynsgröt. Den ska bli ris ala malta imorron. Knäck har jag också lyckats åstadkomma. Eller ja, nån form av knäckaktig karamelliknande sak iaf.. Jag tror inte jag har lyckats med det där en enda gång faktiskt. Dom blir alltid hårda som fan och ja, jag veeet att det är för att jag låter det koka för länge. Anyways. Igår och i förrgår tillverkades, med Evas och Filips hjälp, tre olika sorters chokladtryffel. Turskisk Peppar, Kanel/kardemumma/nejlika ”aka Julbollar” och en ganska mörk med pekannötter. Mkt gott. Det blev också praliner. Mörka, formade som hjärtan och med en god fyllning. Filip döpte smaken till ”Tropic Thunder” ..Vet inte om det är jättepassande egentligen, men det får väl gå. Tyvärr är jag inte lika duktig som Linda och fotar mina alster så ni kan få se. Det får ni leva med. Imorron gör jag det sista innan allt skeppas hem till Fammarp och tuggas upp av pöbeln. Saffranskanelmandelmassebullar och sånnadär små matsnurrbullar med fetaost och persilja i. Sen jävlar! Sen är det över.

Men nu är det kvällen till dan före dan och Freddy kommer säkert hit snart. Då ska vi dega och sen sova och sen vakna och sen baka! ..Jag åtminstone.

Det är sällan jag har ont i huvet, med idag! Det var nog det värsta på länge. Hell!

Kom hem och försökte mej desperat på nånslags kur. Det är inte lätt det där. När man inte är riktigt van. Jag brukar vara den som tröstar och hjälper andra i nöd.. Men idag hade jag inte ens energi att ta hand om mitt eget case.

Insåg dock att om jag skulle fått nåt gjort skulle jag bli tvungen att göra nåt åt saken. Så i samma sekund jag kom hem körde jag hela kitet. Som man bör om det är riktigt illa. No mercy. Började med att duscha och skrubba hela min hydda med en kanel/randomfrön-skrubb som allas hudar tycker är god och harmoniframkallande. La mej sen 20 minuter på spikmattan i sängen. Stekte tre lammkotletter med timjan på och åt dessa med ett stort glas vatten till. Sög i mej en Turkisk Peppar, käkade en marshmallow och avslutade med 3 Panodil Zapp. Sen blev jag frisk! Man kan ju inte säga exakt vilket av momenten som gjorde susen, men jag vill nog tro att det var hela combon!

Nu ska jag fortsätta med julmaten. Innan skiten kommer tillbaka.

Idag har jag jävlarimej varit effektiv! Det är inte ofta, men ibland så!

Tidigt som fanken vaknade jag! Och halv åtta stod jag inne på toan och borstade tänderna, påklädd och klar för att åka. Det är inte varje söndag det inträffar kan jag tala om.

Satte mej i megagolfen och drog iväg till kontoret. Käkade frukost vid datorn medan jag jobbade undan en hel hög som hade legat och väntat alldeles för länge! Klockan elva kom mamma och pappa förbi och hämtade mej. ..Pappa påpekade dock att det ju faktiskt var minst lika mycke jobb till kvar med allt det där. Allt som jag hade suttit med på lördan från ett till halv nio och idag från åtta till elva. Sweet. Men men! Antar att det är bra att bli lite nerplockad ibland så man inte drar på sej nånslags hybris.

Därefter inhandlades i princip alla julklappar. På mindre än tre timmar och på under 4 000 kr tror jag! Dessutom spenderade jag ju lite quality time med mina kära föräldrar. Nu är det bara två paket kvar att fixa, det får jag ta hand om kanske imorron på lunchen.. Jag spanade förresten på en soffa som eventuellt kunde passa i mitt lilla hem. Mamma gillade den med! Under 10 000 kr dessutom! Lite senare visade vi den även för Les Dadio. Ödmjukt lade han fram sin mening kring mitt fantastiska fynd:
-Den är ju sketful! Dendär köper du INTE. Ful färg med. ..Ja, jag kommer inte sitta i den i alla fall!
Lika bra det! Var nog tur att han sa det. Annars hade jag väl köpt den i ren impulsnöjdhet. Bra med nån som plockar ner en på jorden lite. Så man inte går där och tror nåt! ^^

Väl hemma. Två maskiner tvätt tvättad, all disk diskad. Alla paket inslagna, akvariet nystädat och nyinrett med fantastiskt vackert ankare och nya växter. Mina gamla platysar fick dessutom nya vänner i form av 6 st attraktiva guldbarber! Sweet! Gardiner uppsatta, blommor vattnade och ansade, golv dammsugna, ben rakade, hår tvättat och utväxt blekt! Nu borde jag baka bullar och testa min nya formplåt och rensa avloppet i duschen och inte minst städa själva duschkabinen.. Får se om jag pallar. Kanske kollar på en film och käkar tryffel istället ^^

I övrigt har jag ett svinfult munsår och behöver verkligen klippa mej.

***

Jag HOPPAS att alla har skänkt pengar till Musikhjälpen.
ALLA har råd att ge åtminstone 50 kr. Om inte så gör.
Smsa: 50, 100 eller 200 följt av valfri låtönskning till 72999

***

Förresten! Jag har ju vinterbilen nu.

Glömde utveckla det som jag tänkte igår, för i vanliga fall kör jag en liten platt sak där man sitter nästan på marken och växlarna ligger tätt som sillar.

Nu kör jag en Golf och den är så JÄVLA STOR!! Jag blir lika förvånad varje gång jag kommer in i den! Liksom, det är ingen X5:a, det är en GOLF?! En Golf är en liten bil! Även om en Golf har 4 dörrar och baksäte är det en liten bil. Men jag tycker den känns som en buss! Och växelspaken känns så lång! (dock inte lika lång som den i Evas bil) och när man hämtar den i femmans läge får man sträcka ut armen så den blir rak för att nå!

Dock är inget av detta jag skriver nu negativa saker. Jag klagar absolut inte! Jag är bara amazed!

Och den är väldigt stabil och bra och har stolsvärme och bra stereo =) OCH man får in folk i den! Det är bra med vinterfordon, men jag hade verkligen glömt hur liten och låg min ordinarie faktiskt är. Istället för att kliva ner i nånting när man sätter sej i bilen är det som att gå rakt in i ett rum. När man kliver ur tar man ett steg ner! Tänk om jag blir klaustrofobisk och får panik sen till våren när den ska ut ur garaget igen? ..Hoppas inte.

Dock har jag inte vant mej vid att ha lastutrymme ännu så innan när jag kom från Maxi proppade jag in allt som ett berg i framsätet. Två fulla kassar, en stor väska, en kupévärmare, ett par skor och en annan kasse med random grejer. Allt i passargerarsätet och på golvet. Inte en enda grej i hela baksätet eller framförallt i bagaget! ..Men jag vänjer mej nog snart! Jag har inte heller riktigt vant mej vid att inte ha sånnadär pluppar som ger rågrepp på pedalerna heller, så vid minsta väta så glider mina fötter omkring som blöta tvålar på kakel. Meeeeen det vänjer jag mej nog vid också! =)

Åherregud! Jag skulle haft kameran hemma!

I fredags var jag och mamma i Förslöv. Jag köpte ett gäng småpåsar med frön till stockrosor. Många tycker det är ogräs, men jag gillar dom.

När jag kom hem glömde jag bort dom. Men på söndagförmiddan! Dåså! Då gick jag ut och satte en del av plantembryona på väl selekterade områden längs med husväggen. Eftersom det är kallt och jävligt ute tänkte jag säkra lite genom att förså en del inne med, så inte allt frös bort över vintern. Så jag satte två av påsarna i varsin kruka inne. Placerade de väl i sovrumsfönstret och glömde bort dom. Igen.

Och nu har dom kommit upp! Insane! Det är fan inte ens fem dagar sen jag strösslade jord över dom! Herregud! Nu är det snart vår! Jag tar med kameran hem imorron och kompletterar med dokumentation.

För övrigt tror jag att jag håller på att bli förkyld. Det är säkert bara för att AC:n på mitt kontor ballar ur med jämna mellanrum..

—————————————————————

Komplettering Fredag 18-12  19:45

Här kommer bild! Kolla så stora dom är! På så kort tid! Det kommer bli monster av detta.. Fuckin Jack och Bönstjälken..

Imorse när jag skulle iväg till jobbet hade låset på bilen frusit.

Jag blev en halvtimme försenad eftersom jag inte kom in i bilen. Ganska frustrerande faktiskt, men det är sånt man får ta på vintern.

När jag kom fram till firman hade låset frusit och hängt sej igen. Jag fick ringa till pappa som va där inne på sitt kontor.
-Hej.. Jag kommer inte ut ur bilen. Du fick kanske rädda mej.. Så han kom ut och öppnade åt mej.

Vi åkte samma bil till lunchrestaurangen. Då körde pappa. Och lagom till vi kom fram hade det frusit och hängt sej igen. Jag, Hans och Freddy stod utanför och försökte få upp dörren medan pappa satt inlåst. Men vi räddade honom. Även han fick lunch!
När jag kom hem nyss hade låset i ytterdörren frusit. När jag med handkraft och konstgjord andning hade värmt upp det till vridbarhet insåg jag att även dörren hade frusit fast. Jag drog i handtaget men inte ett skit hände. Tog tag med båda mina ömmande halvt förfrusna händer i handtaget och ryckte med hjälp av ett stadigt bestämt och kraftfullt kast av hela min kroppshydda bakåt. Givetvis öppnade sej dörren då hur lätt som helst och jag tappade greppet och ramlade rakt bak som en skalbagge på sitt skal. Kravlade mej upp igen och borstade bort snön, svor, tog väskan, slog av larmet och gick in.

Stängde dörren efter mej, men märkte att den inte klickade igen så som den gör när den stängs ordentligt. Handtaget hade hängt sej i nerläget.. Garanterat också nånform av fastfrysning. Jag vickade och lirkade och svor över jävulskapen. Sen släppte det och återgick till normalläge.

Alltså! Det är bara – 6 grader ute, men det är fullt tillräckligt för att käpparna ska ha nånslags direktinsprutning i mina hjul. Man blir ju trött, men men, det är snart över!