emma

Jag vet att jag skriver jättemycke om min bil. Och upptagningar i trafiken i största allmänhet. Och jag vet att ni tröttnar lite på det emellanåt, men ändå. Jag måste faktiskt.

Jag tror det får bli så att ni faktiskt får stå ut för ibland finns det fan ingen hejd på idiotin och jag kommer nog aldrig sluta förvånas över människors beteende i trafikrelaterade scenarion.

I vilket fall som helst har min lilla bil blivit misshandlad. Lars tycker att den förtjänar det. Jag tycker det inte. Åtminstone inte på det ovärdiga och oförtjänta sätt som den nu fick stryk. Till storyn:

Jag kommer körande in mot centrum. Det är mycke bilar och trots att man inte får stanna på ett övergångsställe blir man ibland så illa tvungen när det är bilköer och dåligt flyt. Speciellt runt större rondeller som det var i detta fallet. Jag blev stående med nosen ut över övergångsstället och bilen framför hade väl bakänden en liten bit in över också. Det var alltså en ganska smal gång mellan våra fordon. En kvinna på runt de 40 och hennes fula hund kom traskande. Hon hade mord i blicken när hon klev ut i vägbanan och insåg att vi blockade hennes passerande.
Hunden gick okopplad och verkade lydig iaf. Sånt är bra, väldresserade dogs. Kvinnan gick med bestämdsa kliv in emellan min och framförvarandes bil och jag tänkte att det var tur att det inte var tajtare för då skulle det blivit lite pinsamt. Men så stannar hon! Och vänder sej rakt mot mej med ”dö-din-jävel!blicken”, hon knyter båda sina händer, höjer dem och BANKAR allt hon kan på huven på min bil!

BANG!-BANG!-BANG!-BANG!

Hårt som fan och snabbt! Och jag blev svart i själen och så jävla förbannad att jag inte visste vad jag skulle ta mej till! Helst ville jag klivit ur och bankat ner subban med ett basebollträ tills hennes hjärnsubstans hade bildat pölar på de vita strecken på marken, men jag valde att kontrollera mej. Så jag slängde mej på tutan istället. Och nu är det ju så att min lilla bil kan tyckas liten och klen, men den har en tuta som en lastbil. Så fittan med attitydproblem blev sketrädd och ramlade baklänges in i bakänden på bilen framför och hennes hund blev också sketrädd och sprang iväg, över vägen och upp i parken på andra sidan. Kärringen vaknade till liv och sprang efter hundjäveln som väntade snällt på andra sidan, på gräset. Hon vände sej hastigt mot mej och slängde ilsket fram båda sina fula långfingrar. Jag skrattade åt henne inombords eftersom hon var så patetisk.

Inga märken på bilen iaf. Tur det. Jag FATTAR på fullaste allvar inte vad det är för råidioter som jag drar till mej i trafiken. Och jag fattar VERKLIGEN inte vad det är för RIKTIGA RÅidioter som slår med all sin styrka på nån annans bil!? Och det är ju ändå en rätt vanlig grej. Muppar som cyklar förbi och sparkar på bilar när man blockar övergångsstället lite osv. En sån människa kan ju omöjligt äga en bil själv? Eller?? Då skulle dom aldrig ens tänkt tanken. Man slår inte på folks bilar.. Inte utan att hamna i helvetet iaf.