attitydproblem

Idag har jag haft attitydproblem asså.. Ofrivilliga attitydproblem!

Sånt är spännande. Man menar inget illa men det blir så fel. Fast lite kul ändå. I normala fall är jag ju rätt dryg  också. Men då är det liksom medvetna attitydproblem.

Scen 1.
En lite lessen tjej ringer till jobbet. Hon har en liten liten butik som i mina ögon är totalt jävla överflödig. Helt meningslös verksamhet! Dom säljer scrapbookgrejer. Ni vet.. ”fina” papper, paljetter, glitter, klister, kalligrafipennor, gulliga klistermärken, stämplar osv.. Jag kommer aldrig förstå mej på det där.. Men anyways! Hon har problem med sin kassa.
Hon: -Ja och sen bara stannade den! Och ville inte skriva mer!
Jag: -Jasså? Och du har satt i pappret som det ska vara?
Hon: -Ja! Och den funkade inte i lördags och inte nu heller och jag börjar få lite panik! Och vi har jättemycke folk i butiken!!
Jag: -Eeehh, hehe.. Nej. Det tror jag nog inte va..

Det ver inte meningen att dom där sista orden skulle kommit ut ur mitt huvud. Ett mer passande svar hade varit nåt i stil med
-Ojdå, det var ju inte bra! Då får vi försöka lösa detta såfort vi bara kan!

Scen 2.
Det är två lediga familjeparkeringar vid Maxi. Emma (jag) parkerar på den ena av dom. Det får man inte, jag vet, men ibland skiter jag faktiskt i det.
Precis när jag kliver ur min lilla räserbil går en mamma förbi. Hon har pagefrisyr, en röd skinnhandväska och tre barn, varav det ena sitter i vagnen som är fullpackad med matkassar. Hon är påväg till sin bil som högst sannolikt är nånform av minibuss från -93 eller nåt. Den står nog en bit längre ner eftersom hon är påväg förbi mej bortåt. Hon stannar upp och säger:
-Du vet att det där är en familjeparkering va? ..Jag som faktiskt har min familj med mej fick ställa mej jättelångt borta bara för att folk gör som du.
-Jassådu? Mmokej, men det är ju en ledig här nu.
*pekar på marken på den lediga megaplatsen jämte min bil* Nu kan du ju flytta din bil hit. Bra va?
Sen gick jag in genom entrén och kvinnan med sina kids stod kvar.
Det var inte meningen att det skulle blivit drygning av det där. Det är faktiskt sant! Det var bara min hjärna som bluescreenade lite! Den tänkte att det ju faktiskt var jättebra att det fanns en ledig plats till henne. Sen att hon faktiskt var klar med sitt shoppande och bara skulle lasta in sina tre ton blöjor och frosties i sin Mitsubishi Spacewagon och sen dra hem.. Det är ju en annan sak.

4 kommentarer

  1. dean skriver:

    hahahaha!
    förlåt att jag bara skriver dryga ”hahaha”-kommentarer jämt, men det är ju kul.

  2. emma skriver:

    det gör inget hilda, du får skriva hahahah! om du vill ^^ hellre det än inget ju!

  3. Ann skriver:

    MEN EMMA DÅ!! du vet väl att det är värsta rivet i crapbutiker ….och sen….står man och väntar utan pengar på maxi …och vem räddar det lilla stackars familjeparkerande barnet då då?? ….JO…MAMMMMAA!!! mmooaaahhhhaaaaa=)

  4. emma skriver:

    hehehe =) jaaa, tur att mammas pengar finns när ens egna är förbrukade ^^

Posta en kommentar

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress