Mamma kommer lyckligt skuttande med en öl i varje näve:
-Emma! Emmaa! Jag gav Lasse våra nycklar! Han skulle plocka säkringar ur våran bil!
Good thinkin.
Festivalens citat
Veggie
Ibland säger Filip att han nästan blir rädd för mej när jag glömmer saker så fort.
Jag vänjer mej av med saker som jag har kunnat eller gjort i flera år på fem minuter och sen är det som att det aldrig ens har existerat.
Ungefär som nu när jag bytte bil och en dag senare skulle köra Filips. Och min hjärna redan hade hunnit bygga bo kalibrera sej efter de nya förutsättningarna. När jag drog iväg och skulle lägga i sexans växel och höll på att göra ren skit av den lilla Clions låda som skrek och inte alls tyckte det kändes logiskt att plötsligt slänga i backen på en raka i 120 km/h..
Jag har tidigare inte sett denna räsersnabba omprogrammering som nåt konstigt och inte alls förstått Filips oroliga blickar när jag plötsligt en dag typ inte kommer ihåg hur man kokar makaroner. Förrän idag. Idag när jag satte mej vid mitt skrivbord på mitt kontor igen efter 8 dagars SwedenrockFestivalande. För att kunna intaga diverse musikupplevelser under den gångna veckan måste min hjärna ha städat lite. För att göra plats liksom.. Helt utan nåt som helst prioriteringstänkande! (Det hör till att veta att jag i stort sett varit nykter hela festivalveckan!)
Jag tycker väl kanske att den kunde valt att sopa nåt lite mindre viktigt. Exempel: Istället för min förmåga att hantera telefonväxeln kunde den plockat nån mindre värdefull låttext. Den makalösa manicken med Michael B Tretow, eller Caroline med Kenneth & The Knutters för att nämna några! Istället för min ability att skapa fakturaunderlag, lägga in kundinbetalningar och leta efter hyresavtal kunde det plockats skills som att med munnen kunna göra ett blåsa-i-flaskaljud, bindande av klöverkransar och mitt perfekta sinne för navigering inne på Maxi! Men nejdå, hellre raderas viktiga saker så jag blir sittande framför datorerna som en annan grönsak.
Tack.
