emma

Nu förresten, nu när Eva bor här, kan det konstateras att min alkoholkonsumtion betydligt har ökat.

Eller rättare sagt från att ha varit i princip obefintlig ett tag har den börjat komma tillbaka igen. Jag finner även emellanåt att folk, i huvudsak Eva, flyttar in hos mej. Hon äter ur mitt kylskåp, sover i min säng, diskar min disk, solar i min trädgård, löser mina korsordstidningar, hänger min tvätt, samlar mina gatstenar och rensar mitt akvarium från sniglar. Jag blir dessutom vid relativt frekventa tillfällen meddragen på promenader i hoodsen häromkring. Jag har starkt börjat misstänka att en viss person försöker åteskapa våra gemensamma år i Tidaholm!

Inget illa i det givetvis! Det var en riktigt trevlig tid! Det är inte alltid man med ett stort leende kan se tillbaka på nätter då 4 pers kliver in i ens hem och alla bestämmer sej för att sova i ens säng! Men det var faktiskt väldigt trevligt. ..Dock ganska varmt ibland. Men sen hade man ju tyvärr dessutom en del tveksamma grejer för sej. Lite av dessa fick jag en tillbakaglimt av när jag intet ont anande blev ombedd att rädda Eva från en fest i fredags. Jag körde iväg i min snygga bil och plockade upp henne. Hon lät meddela att hon mycke hellre kollade på film med mej så vi drog hem.

För att göra en lång histora kort kan man sammanfatta det med att jag drack upp hela hennes billiga box rosévin och blev stående med en dubbel sats nygräddade kanelbullar vid kvart över fyra på morronen. Ingen vet riktigt hur bullarna egentligen blev till eller hur jag ens lyckades manövrera min hushållsassistent som har en massa knappar. För att inte tala om ugnen! Att jag ens har hud kvar på händerna är imponerande! ..Snacka om att man måste ha skills i ryggmärgen.

Tydligen, eftersom Eva så duktig dokumenterade vissa sekvenser i sin blogg, lär jag har yttrat orden:
”Det var extra lätt att göra fyllningen till kanelbullarna när man hade synbortfall!”

Jag har tydligen också skickat ett sms till Danne vid ungefär klockan 02.00:
”Burrare vak vi kanelbullar <<” stod det.

Härligt. Jag skyller allting på Eva. Helt och hållet.

Igårkväll när jag duschade svämmade hela golvet inne på badrummet över. Igen. Jag visste att det skulle hända, i förlängning av att jag i flera dagar har vetat att jag måste rensa avloppet men inte gjort det än..

Det svämmade alltså över utav bara fan och bostadens sista hushållsrulle som jag, i brist på toapapper, hade ställt på golvet idkade fantastisk uppsugningsförmåga och puffade upp sej själv till minst dubbla storleken! Härliga tider. Jag svor och konstaterade ännu en gång att Filip snart fick komma hem igen eftersom det numera verkar vila en curse över Stenhuggerivägen 83c.

Jag gick och la mej utan att ha torkat av mina duschblöta ben, hoppades att jag inte skulle behöva gå på toa innan jag kom till jobbet dan efter, välte omkull ett vattenglas och somnade.

Mamma kommer lyckligt skuttande med en öl i varje näve:

-Emma! Emmaa! Jag gav Lasse våra nycklar! Han skulle plocka säkringar ur våran bil!

Good thinkin.

Ibland säger Filip att han nästan blir rädd för mej när jag glömmer saker så fort.

Jag vänjer mej av med saker som jag har kunnat eller gjort i flera år på fem minuter och sen är det som att det aldrig ens har existerat.

Ungefär som nu när jag bytte bil och en dag senare skulle köra Filips. Och min hjärna redan hade hunnit bygga bo  kalibrera sej efter de nya förutsättningarna. När jag drog iväg och skulle lägga i sexans växel och höll på att göra ren skit av den lilla Clions låda som skrek och inte alls tyckte det kändes logiskt att plötsligt slänga i backen på en raka i 120 km/h..

Jag har tidigare inte sett denna räsersnabba omprogrammering som nåt konstigt och inte alls förstått Filips oroliga blickar när jag plötsligt en dag typ inte kommer ihåg hur man kokar makaroner. Förrän idag. Idag när jag satte mej vid mitt skrivbord på mitt kontor igen efter 8 dagars SwedenrockFestivalande. För att kunna intaga diverse musikupplevelser under den gångna veckan måste min hjärna ha städat lite. För att göra plats liksom.. Helt utan nåt som helst prioriteringstänkande! (Det hör till att veta att jag i stort sett varit nykter hela festivalveckan!)

Jag tycker väl kanske att den kunde valt att sopa nåt lite mindre viktigt. Exempel: Istället för min förmåga att hantera telefonväxeln kunde den plockat nån mindre värdefull låttext. Den makalösa manicken med Michael B Tretow, eller Caroline med Kenneth & The Knutters för att nämna några! Istället för min ability att skapa fakturaunderlag, lägga in kundinbetalningar och leta efter hyresavtal kunde det plockats skills som att med munnen kunna göra ett blåsa-i-flaskaljud, bindande at klöverkransar och mitt perfekta sinne för navigering inne på Maxi! Men nejdå, hellre raderas viktiga saker så  jag blir sittande framför datorerna som en annan grönsak.

Tack.