Igår glömde jag min älskade dator på kontoret. Märkte det omedelbart jag kom hem.
Jag tyckte faktiskt att det hade saknats något hela vägen i bilen! Mitt känsliga sinne hade detekterat avsaknad av svart platt Samsoniteväska med bläckfiskfötter, men kunde av ren ovana inte sätta fingret på exakt vad det var som fattades. Den första instinkten var givetvis uppspärrandet av ögon och inkoppling av paniken. Självklart skulle jag åka tillbaka till jobbet och hämta den!
Jag vände i dörren men med tummen på öppna-knappen på bilnyckeln hejdade jag mej. Tänkte att det kanske faktiskt kunde vara nyttigt för mej. En enda kväll utan datorn. En försmak på kommande prövningar liksom! För enligt de homeopatsenliga föraviseringarna så kommer det sådana.. väldigt soon. Vänta ni bara.. Så detta var ju ett gyllene läge att börja suga lite på den karamellen! Diciplin och hälsa i en skön symbios liksom!
Men jag ska inte dra ut på detta länge. Givetvis gick det åt helvete. What was I thinkin liksom? Trodde jag att bara för att min dator befann sej på ett kontor någon kilometer bort så skulle jag lägga om mitt liv? För det första – har man tillgång till mobiler brukar saker och ting lösa sej. Jag har tre. Där en ligger i Filips skrivbord oftast, den andra är med mej bara för att den är söt och den tredje av dessa är en väldigt välutvecklad företagstelefon. Jag valde den sistnämnda. Fri surf. I denna har jag dessutom min privata mejl inlagd. Så där löste ju den biten sej.
Illa kan man ju tycka. Illa att jag hade mobilerna. Men för det andra då – om inte tellen hade funnits att tillgå hade ju Filips dator faktiskt varit en lösning. Enda skillnaden mellan hans och min är att min brukar stå på köksbordet och hans har ett helt eget rum.. Som den visserligen delar med tvättlinorna. Så det hade ju bara varit att stega in där.
Det blev ingen fri kväll för min del. No sir! Vad som först tycktes vara ett vattentätt case visade sej vara fullt av kryphål. Först inte synliga, men hade man väl kalibrerat sina ögonbollar så såg man dom klart och tydligt och det var bara att logga in och slinka ut! Får se hur det går med nästa case.. Jag är redan omgiven av tvivlare.
Är din homeopat spåman också? Eller vad menar du? ”Kommande prövningar”? Han kanske är homeopat/spåman/modell? Hehehe…
Vad skulle det blivit om man hade fått välja sin titel? Du hade haft bagare/tekniker.
M han visste han. Jag antar att jag måste skriva om det också snart..
Varför blev jag bagare? Och tekniker dessutom? Jag är ju inte så teknisk.. hade inte telefonist/keramiker varit mer sanningsenligt eller? =)