Genast associerade en av mina trogna läsare det till den texten jag skrev en gång i tiden om dinosaurier, fast ur ett annat synsätt.. Här kommer den för er som inte har fått ta del av den tidigare.
nostalgia
Skrivet: 23 oktober 2007 kl. 10:50
Lina är hemma nu. Det är alltså min syster som normalt bor i Oslo. Hon är förkyld. Kommer smitta mej. I know it. Iaf så snackade vi om dinosaurier i morse. Hur man förhöll sej till dom olikas farlighet när man var liten.
Det fanns tex Brachiosaurus, den var snäll för den var växtätare. Dom kunde man leka att man hade som hästar ungefär. En Bracchiosaurusfarm. Stegosaurusarna var snälla med. Det fanns även Triceratops, det är dom där med en stor sköld bakom nacken och horn. Dom va gulliga för dom hade näbb när dom var bäbisar så dom kunde hacka sej ur sina ägg, dom var ganska snälla med. Eller ja, dom såg iaf snälla ut…
Man visste att Tyrannosaurus Rex var den farligaste, den var man jävligt rädd för. Man fick se till att passa sej!
Sen såg man Jurassic Park och en helt ny värld öppnades. Man fick reda på att det fanns nåt som var ännu värre än Tyrannosaurus Rexen. Här har man gått och varit rädd och så får man reda på att det finns en så kallad Velociraptor. ..Tyrannosaurus Rex kunde jaga en som fan i skogen och på öppet land, men inne i huset var man fri. Bara man hann in. ..Trodde man! Men fan heller! Inne i huset hade man inte en chans mot Velociraptorn. Den må vara liten men den kunde jaga livet ur en var man än befann sej! Nu var man som normalt svenskt barn skiträdd.
Man hade det inte lätt på den tiden.. Så mycke att akta sej för. Nowhere to run, nowhere to hide.
