And this one time!

Och EN gång!

En gång gick jag på halloweenmaskerad och där var tre (3!!) tjejer som hade klätt ut sej till geishor! Oberoende av varandra! Och det var max 25 pers på festen. Där kan man snacka om misslyckande big time.

Själv var jag en förbannat välgjord och proffsigt presenterad nyckelpiga. En chokladmedalj för den vann jag. Det ni!

Bland Horor

Förresten, när jag ändå är inne på detta med maskerad.

Jag kan verkligen reta upp mej på vissa detaljer kring Halloweenfestandet. Massa maskerader hit och dit. Jättekul är det! Det tycker jag faktiskt. MEN vad äääär det för torra jävlar som inte vill klä ut sej? Va?! Herreherreguuuud. Jag blir så trött.

Tänk er scenariot:
Du är bjuden på en fest. Det är sagt att festen är en utklädningsfest. En så kallad maskerad. Du vet detta men ignorerar det uppenbarligen. Du väljer trots detta att förgylla festen med din närvaro. Icke utklädd!
När folk frågar varför ingen kostym bärs svarar du nåt JÄTTEvitsigt som:
-Jag är utklädd till mej själv! Höhöhö!
Herregud, förstår du inte att du är asatradig? Och när dom andra frågar varför inte är utklädd, förstår du inte att dom EGENTLIGEN frågar varför du är en sån lam jävel då? Va?!

Men visst, fine, det finns alltid undantag. Det gör det alltid. Du kanske drog till festen direkt ifrån nåt viktigt. Nåt ställe där det verkligen inte gick för sej att vara utklädd. Nåt ställe där det inte fanns nån möjlighet till ombyte. Det finns ju faktiskt sånna. Eller så tog man tåget.. eller bussen. Och DÅ går det ju verkligen inte att komma utklädd till nåt läskigt! Då tror ju folk att man är störd. För dom fattar ju knappast att man KANSKE ska på maskerad! Nejnej. Då går man ju hellre runt på festen som en av dom tre som inte klädde ut sej. Det kan vara helt okej. Men kom faaan inte och dra den där om att:
-Åååh, men jag KUNDE verkligen inte komma på nåt! Jag tänkte i säkert två veckor!

Och vidare kan jag ju tala om att det räcker inte bara att klä ut sej för att jag ska bli nöjd. Det ska fanimej göras med kärlek också! Med engagemang från hjärtat! Är man tjej och kommer som playboykanin, hora, bäbis, s/m-bitch, häxa, Marinlyn Monroe, hippie eller man (såvida det inte är en preciserad man) då går det bort.
Är man av motsatta könet och kommer som zombie, lik, talibanterrorist, någon som blivit påkörd eller råkat ut för annan random olycka, trashig dragqueen, uteliggare/alkis, vampyr, eller kvinna (såvida det inte är en preciserad kvinna) då går det bort. Rakt av. No mercy.

Jag är jättelessen, men så ÄR det. Fantasilöshet är inget attraktivt. Och SÅ svårt är det inte att komma på nånting att klä ut sej till. Man kan fråga folk, i dagens tekniska it-samhälle kan man göra nåt som kallas googla och man kan kolla på bilder i böcker osv osv. Möjligheterna till bot på din värdelösa fantasi är enorma!

Vidare. Man behöver inte dra till med nåt sjukt avancerat. Man behöver inte fixa den EXAKTA kostymen som Elton John hade på en spelning 1976. Det krävs inte en 700 år gammal katana för att komma som samuraj. Det räcker med att man kommer på nåt som är bra. Nåt som inte alla andra också kommer på som allra första vafan-ska-jag-klä-ut-mej-till???tanke. OCH! Viktigt! Folk ska inte behöva fråga en vad man är för nåt! Det ska vara uppenbart!

Går man på en maskerad där det är färre än 200 pers attending och det är nån mer, en endaste människa, än man själv som är utklädd till det man kommer som så har man misslyckats i min värld. Och jag dömer alla er andra efter mina riktlinjer också. Tänk på det.

Spindelhjärna

Idag har varit en ganska bra dag. Vi har bränt en massa pengar.

Först inne i stan på regelrätt shopping, sen på Maxi på sånt man handlar där, och sen på Lilla Helfwetet som är en restaurang, för ser som inte visste det, där vi utan problem tuggade i oss en tusenlapp. Härliga tider! ..Snart ska hyran betalas med.

Iaf så har jag återhämtat mej nu efter hela den vakna tysklandsnatten igår. När jag komhem därifrån klockan ungefär tolv på förmiddan gick jag och la mej och sov. Jag skulle bara sova lite så jag fick nån form av balans i det hela. Åtta-nio timmar senare vaknade jag av att Filip gjorde makaronipudding. Till hans stora förtret upptäckte han att det inte fanns nån mjölk så medan han åkte och köpte fick jag en enda uppgift i mitt yrvakna och helt missanpassade tillstånd – att vakta makaronerna som kokade. Jag skulle hälla av dom när det var dax.

Jag kan inte komma ihåg en enda gång faktiskt som jag någonsin har överkokat pasta, men när jag spanade ner i grytan ungefär 20 minuter senare var dom så stora att jag nästan blev rädd! Och transparenta med… Jag fick göra nya.

Sen pressades min zombiehjärna ännu mer genom att jag utsatte mej för ”Biggest brain”testet på Facebook. Jag brukar ligga nånstans runt Genoius, men denna gången blev resultatet först nåt cromagnonliknande och sen en gorilla. Sjukt värdelöst. Nu är jag iaf ganska återställd. Min normala tröghet är uppbalanserad igen. Jag känner mej inte längre som Bockstensmannen.

Imorron ska vi hem till mamma och pappa och sy ihop Filips halloweenmaskeraddräkt. Han ska va en spindel. En frän. Med snygga följsamma ben ^^

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress