Yes, då var det dags igen. Efter mammas följetång har det bildats en liten kö av folk och deras gästbloggartexter =) Jättekul tycker jag och presenterar därför idag ännu en i familjen (ja, det blir utomstående människor sen med, ni kan vara heeeelt lugna!) nämligen syrran.

Så här kommer hon, direkt ifrån Oslo – KB om en dag på jobbet.

PHONECALL

Idag gick jag upp 05.45. Det var min tur att öppna caféet.

Kom dit 5 i 7 och började med öppningsrutinerna. Kontrollerade så det fanns korrekt växel i kassan, bryggde kaffe, mjukade upp espressomaskinen lite. Sen kom matleveransen. Jag skar upp wrapsen, ställde in sandwicharna i kylen, fyllde upp det som behövdes och tände ljusen. Någon hade mixtrat med förstärkaren, så jag fick inte på Ipoden. ..Ingen musik. Tråkigt.

Försökte pigga upp stämningen genom att dricka en dubbel islatte, och för omväxlings skull ha i lite sirap. Prövade cocossirapen. Faktiskt helt okej!
Jag tröttnade och hällde ut halva latten. Tog en laxwrap, plockade ut laxen med gaffel och käkade bara den.

Några gäster droppade in då och då. Det var bara dubbla cortados och take-away lattar. Hela tiden. Dom var snabblagade och gästerna gick iväg fort. Bara kostymgubbar med datorväskor. Hela tiden.

Det var tyst och jag var pigg av kaffen. Jeff fick bli offret. Jag ringde honom. Han hade börjat jobba, fixade i köket på den snart nyöppnade restaurangen. Det lät som han ville jobba så jag fick ge mig och vi la på.

Tiden gick otroligt långsamt. Så jävla boring. En kvart senare började jag knappa på mobilen igen. Grön lur 2 gånger = Jeff!

*rrring rrrring* Hehe…

-Heej älskliiing!! :)
- #!!?!#WTF!!#?!
-..Nahe, aja.. :(

Det var inte så populärt. Lamt. Jag gick ut.. Ställde mig ute och glodde. Kallt. Gick in igen. Det fanns ju faktiskt bara en utväg.

Oberg. Jeff Oberg. Heheheh.

*RRRING RRRRRRRRRRRRING*

Inget svar. Han kanske bara var… Hmm… upptagen, fick väl prova lite senare. Det gick kanske 5 minuter, sen var vi där igen.

*Rrrrring rrrrrring*

Inget svar. Vafan. Nått måste vara fel!? Hmm.. Klockan hade blivit 11 och min chef Irina kom till jobbet. Äntligen fick jag någon att snacka med! Sen blev det lunchrush och en del att göra. Plötsligt när jag och Irina står och snackar så vibrerar mobilen.

Det står Jeff på nallen. Han ringer! Oooj-oj-ooj… He’s alive! Lycklig över att han äntligen vill prata med mej svarar jag;

-Heej!! =D

Då hör jag den.
Strålen.
Han har ringt upp mig av misstag när han pissar.