Mannen utan hämningar

Igår hade jag och Filip shoppingdag. Det var lite jobbigt.

Eller rättare sagt, Filip hade shoppingdag och jag gick med. Det har av nån anledning blivit så dom flesta gångerna vi har vatt ute på stan. Jag brukar stå mest för fikandet.

Han flyger in och ur provrummen på alla möjliga ställen. Fast egentligen tycker han det är helt onödigt det där med provrum. Tröjor och sånt kör han ute i butiken. Av med den gamla, på med den nya. Själv hade man ju kunnat köa en bra stund för att få prova avskiljt.. Och dessutom så har som bekant dom flesta män, till skillnad från oss kvinnor, inte en speciellt välutvecklad teknik i dethär med att ta av sej en övertröja. Linne/t-shirt hänger ju alltid med och då blir det en stor bar överkropp helt plötsligt. Ibland får man valla in honom i en prohytt när det börjar bli för mycke hud ute bland folk.

Och som när vi var på H&M! Han var fullt inställd på att prova ett par jeans mitt ute i butiken. Då fick jag faktiskt säga åt honom att det inte funkar så.. Man tar inte av sej så man står i bara kallingar i en butik full av andra kunder. Inte i sverige. Och inte om man är över 4 år! ^^

(Nu sa han:
-Men det var ju aaaaavskiljt juuu!
Och det var det inte. Det räknas INTE som avskiljt bara för att det är ett ställ med kläder framför en!)

Mannen utan hämningar.

Han shoppade en hel del bra grejer iaf. Bland annat ett par svincoola nya glasögon, ett par dyngtajta lilarandiga (!) byxor och en sketsnygg väska!

Sen åkte vi hem och dog av utmattning. Jag i alla fall.

Mr Rose

Tillägg. Igår var jag på Pilefeltsgatan och plockade sjuka kvantiteter äpplen.

Det ösregnade. Jag hade kort kjol, gummistövlar och en fleecetröja med hög förmåga att absorbera väta. Det var meterhöga brännässlor som attackerade mina kylslagna ben där jag plöjde omkring i snåren under träden.
Jag gick runt med en stor sne säck på ryggen som alla blöta äpplen jag plockade lades i. Jag snubblade och snavade och halkade omkring på nedfallen frukt och det hela kändes som en parodi på dom fridfulla skördescenerna i Ciderhusreglerna.

På Pilefeltsgatan finns ALLA tänkbara äppelsorter. Äpplen till allt! Alla arter och färger och storlekar. Bara att välja och vraka. Det är den våta drömmen för den som är ett fan av äppeltiden.

Jag ska i alla fall göra mos. Men jag hade ingen mixer så Filip tog mej till Siba och köpte en. En dyr och lyxig utan sladd.

Tidens frukt

Nu är det höst igen. Nu är det äppeltid igen.

Vi vet alla att recept finns att få tag på överallt året om. Det är blandat och mångsidigt. Utom just vid en tid på året. Denna. Äppeltiden. ALLT kretsar kring äpplen. Detta fick jag återigen uppleva nu när jag satt och botaniserade bland recept på olika sidor och i random tidningar.

Förra året vid denna tiden letade jag efter ett recept på Cantuccini. Det gick inte så bra. Jag satt även då fast i äppelträsket. Vi kan se vad jag skrev då:

Utdrag ur

ÄPPELNÖRDERI
Skrivet:  8 oktober kl. 10:35

Till saken då. Många av er som bloggar och som är runt 30, ni utger er för att älska att laga mat, baka och pyssla i köket. Därtill flaggar ni för era gudagåvor till recept och alla era barn som älskar produkten av dessa.
Som bekant la jag fram ett problem inom just denna genre igårkväll, tänkte att om det är NÅNSTANS man får ett vettigt, kunnigt och engagerat svar så är det här, på internet. Jag gick och la mej med illusionen om att jag skulle kunna sätta tänderna i alla bra tips och all finfin hjälp jag hade fått imorron. Idag då alltså.

Men vad händer? Ingen har åtagit sej mitt problem. Varför? Jo! För alla ni har haft fullt upp med att dela med er av era miljaaardtals av äppelpajsrecept. För det är ju det man ska baka nu, om man vill vara som normalt folk i oktober alltså.. Då är det äpplen man ska snacka om och det ENDA man ska baka är äppelmuffins, äppelkakor, äppelstrudel, äppelknyten, äppelmunkar, äppelmaränger, äppelbullar och äppelpajer. Det ska tillredas äppelmos, äppelmust, äppelsaft och äppelspäckade köttbitar. Det är det enda ätbara och bakbara just nu.

Så jag får väl vänta lite till då. När är det cantuccini/biscottisäsong tro?

Men, eftersom det SJÄLVKLART är en fet lögn att jag någonsin skulle sitta och vänta så länge på ett svar från er, så har jag givetvis tagit reda på allt jag behöver veta annorstädes. Så don’t mind, gör er inte besvär för detta nu, för mormor har redan ställt upp för mej som en god mormor bör.

Så kila ut nu istället och gör som en bra svensk. Samla ihop nårra av dom där frukterna som ligger på eran höstdaggvåta gräsmatta, svär lite över att dom finns där, lägg dom i en vacker korg, ta in dom, svär lite över grannen som inte har nåt eget träd och som snällt frågar om han kanske kan få nårra. Ge absolut inte bort nårra till honom! Svär lite över att frukterna finns kvar i korgen, svär också över fruktflugorna och sätt igång att pliktskyldigt baka en äppelpaj.
Gör det nu. Glöm inte att framstå lite som en martyr som MÅSTE baka TROTS att du inte har nån tid, men det är ju så härligt med pajer såhär på höstkanten. Och du haaar ju SÅ mycke äpplen som inte får förfaras, eller hur? Tänk, var ska du annars göra av alla dina fina äpplen? TÄNK om man skulle behöva ge bort alla till hästarna i stallen?! Eller ännu värre! Till koltrastarna! går ju inte. Och värsta tänkbara fall – till grannarna!? Va!? Nää, det är bäst att baka nåt av alla.
Och se förfan till att ungarna inte har med sej NÅN annan typ av ätbar sak till fruktstunden i skolan. DET om nåt skulle ju vara slöseri, dessutom ska man vara glad över att man har egna äpplen i trädgården.

Och glöm för guds skull inte kanelen! För gudförbanne om man skulle kombinera nån ANNAN krydda med sina äpplen. Kajsa Warg skulle ju förfan vända sej i sin grav.

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress