Eggbert

Jag vet att jag har skrivit ett ganska utförligt och beskrivande inlägg om mammas ritualer kring dethär med påskäggsletande. Men dessvärre kan jag inte hitta det. Mkt tråkigt..

I vilket fall som helst gick jag och hon runt inne på Maxi för nån vecka sen då jag greppade nån bra grej och sa nånting om att:
- Sånnahär kan du ju lägga i våra påskägg i år!
Mamma svarade med en tystnad, sen fyllde hon på med:
- Hade du tänkt att ni skulle få påskägg i år alltså?
- Ja?
- .. Men du är ju förfan 25! Tycker inte du att det börjar bli lite löjligt att jag springer runt där i skogen och gömmer ägg som vuxna människor sen ska leta upp?

Men det blev påskägg. Givetvis. Även om vi var helt inställda på att det inte skulle bli några. Det är vi varje år. För mamma säger varje år att det inte kommer bli nåt påskäggsletande. I år var det faktiskt dessutom in i det sista, vi trodde henne nästan. Sen, i förrgår bröt hon tystnaden och sa att vi kunde antingen lägga letningen på påskafton eller på påskdan.. Eller på måndan. Det var vilket som, vi fick välja! Men vi skulle veta att det bara blev plastpåsar i år! Inga ägg! ..Fine. Helt okej för våran del. Plastpåsar – ägg. Klänning – kjol. Whatever.

Idag var Dagen D. Likt en gasell galopperade hon upp för trapporna i trädgården och upp i skogen där äggen (påsarna) gömdes omsorgsfullt. Och ni som har varit med på denna letning vet att det inte handlar om vanlig ”Nu lägger vi äggen bakom stubben och under trädgårdsbordet så barnen hittar dom lätt”-gömning. Fuck no.
Hon GRÄVER ner fanskapen. Och eftersom äggen vanligtvis är gjorda av papp så klarar dessa inte av en sedvanlig nergrävning, därför måste dessa förpackas ytterligare. Pappägget lägges i en fryspåse som knyts ihop hårt, detta för att pappägget inte ska ta skada av fukten i marken. Sen är det bara för pöbeln att ge sig ut med sina påskäggsmotsvarigheter till tryffelhundar och leta.

I år var det jag, pappa och Filip. Hatkärlek. Trevligt men drygt. Eller som pappa sa när vi reste oss när mammas busvisslig ljöd från skogen (signalen betyder att naturen är klar för genomsökning):
-..Faaan! Kan hon inte bara ge oss dom rätt i näven? ..Asa sig iväg såhär för att leta upp ett jävla ägg..
Det är ungefär så man tänker varje år, men sen är det ändå kul! Och jag garanterar att man hade blivit otroligt besviken om det INTE hade blivit letning nån vår! Dessutom får man väldigt trevliga saker. I år var det en påse med lyxchoklad ifrån f.d PeterBeier, det var ett body butter och en tvål ifrån BodyShop, ett par strumpor och en stor gul skumgodiskyckling. Now thats some quality eggs! För övrigt är jag övertygad om att mamma tycker det är skitkul med äggletningen också.

Bifogar här en bild från förra årets äggletning, där pappa iklädd shorts och täckjacka, med sin gin & tonic i näven bokstavligen dansar av glädje efter att ha hittat ett av mammas välgömda ägg. (Observera även att det ligger i en ihopknuten fryspåse)

påskägg

Copyright © emma
upptagningar

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress