emma

Herregud. Jag trodde allra sista programmet ”Mitt P3 med Deniz Merdol” var förra gången, men nu var det visst ett till. Men nuuu slutar hon. Thank God.

Och dom ersätter det ena stolpskottet med det andra ser det ut som.. Eeeeeeelleeeer? Nu blir det Marcela Moraga istället. Där ser man.. Men jaja, Marcela verkar ju iaf besitta förmågan att tänka innan hon snackar. Har man riktigt tur så visar det sej kanske dessutom att hon har fler fina skills som inte Deniz var förärad med. Kanske rentav en liten hjärna? Oddsen ser ju onekligen ganska bra ut! ..Om man bortser från att hon gick med på att pinsamsjunga fruktansvärd duett med Merdol.. I vilket fall som helst kan det ju inte bli värre.

Men, som någon Totte sa, det kommer nog bli fortsatt P4 Halland för min del också under den programtiden alltså..

När man var liten och gick till tandläkaren fick man något så fint som ”banankräm”, också ibland kallad ”bananbalsam”, också ibland kallad ”banansalva”(, också ibland kallad ”bananlack”. Emelies anm.) Kommer ni ihåg?

Jag fattade aldrig varför dom kallade den för banannånting. Den smakade ju inte alls banan!? Skiten smakade ju gammal röv! Dock hade jag många vänner i skolan som inte höll med, som tyckte att det gulbruna fanskapet var jättegott! ..En gång kräkte jag av banankrämen. För att den var så äcklig. ..So much for den poleringen av tänderna.

Gångerna efter den gången så fick jag nåt panikartat i blicken varje gång dom var klara och sa att dom skulle lägga lite god banankräm. Men det var No more mister nice guy för min del där. -I helvete heller! råkade jag i ren desperation halvskrika till en av sköterskorna en gång. Det var den första och enda gången morfar följde med mej till tandläkaren för övrigt. Jag slapp krämen. Jag fick gå över till den vuxna versionen istället. Den smakade mint och var riktigt angenäm i jämförelse.

I vilket fall som helst, det jag skulle komma till var att jag alltid har trott att dom kallade skiten för banannånting endast av den anledningen att den var gul. Gul..ish.. Kanske mer åt brunt.. men okej. Gul.
Smaken hade ju INGENTING med banan att göra i alla fall.

TRODDE JAG.

Jag kan härmed meddela att jag har lyckats återskapa smaken av banankrämen! Jag vet numera hur man gör! Och jag ska nu dela med mej av min upptäckt och avslöja hemligheten:

1. Du erhåller två lite för mogna bananer av dina föräldrar och kör hem med dessa. I bilen, i framsätet, med ditt medeltunga kamerastativ liggande ovanpå frukterna.
2. Du låter bananerna sova över natten och sen nästa morgon.. okej, förmiddag.. okej, typ runt klockan tolv, är det dags för frukost. Du kokar havregrynsgröt, glömmer att ha i saltet och skivar en av dom ganska mosade och numera övervägande bruna bananerna över gröten.
3. Medan gröten svalnar får du ett mindre städryck och bestämmer dej för att återuppliva den rostfria ytan i diskhon. Du häller en liten slurk klorin i varje ho för att det till en början ska bli fresh i vattenlåset.
4. Du svarar på 3 mejl medan gröten svalnar och klorinångorna sprider sej i köket och vardagsrummet..
5. Snart dags att avnjuta frukosten, som nu har blivit lagom ljummen och den övermogna bananen ovanpå har blivit varm. Samtidigt som din näsa har börjat acklimatisera sej till klorindoften. Som en sista liten final touch noterar du att det faktiskt är 15 grader varmt ute! I halvskuggan! Sommar nästan ju! Du öppnar altandörren och gödseldoften letar sej in i ditt hem och blandar ihop sej i en fint avvägd symbios med klorinångorna och gröten med den varma gamla bananen på.

Och VOILA! Banankrämens smak med mikrometerprecision! Ät och njut. Mitt nästa steg är att få smaken på burk i krämform, så man kan pensla tänderna med den varje gång man har borstat dom.

Man blir lite störd i huvet av all statistik man kan få på sin sida. Men det är väldigt roande att se varifrån folk har kommit ifrån, in på ens sida.

Sökningarna på exempelvis google är oftast mest underhållande. Folk letar efter så väldigt fantasifulla grejer! =)

Idag har vi haft till exempel ”svart penis”.
Treeevligt. Det är fint att dom ändå, i situationens hetta, har formulerat sej så ickevulgärt! Men ”svart” kanske var lite hårt va? ”Mörk” eller ”något tonad” hade varit att föredra tycker jag..

Vi har även ”sensuell film för par” på dagens lista.
Den är väl söt va? =) Man kan riktigt se framför sej hur dom har haft ett samtal därhemma.

Uppkrupna i soffan på lördagkvällen, med varm choklad och sånnadär kex som ser ut som smörgåsrån fast kapade i avlånga rektangulära bitar med vanilj- eller citronkräm emellan. Där sitter Han och Hon och diskuterar sitt förhållande. För dom är ju ett par som är väldigt ärliga och öppna med varandra. Dom kan prata om allt! Så nu sitter dom där.. Och kommer fram till att, eftersom den ena parten tycker att det intima samlivet kanske börjar bli lite trist, sätta litte krydda på tillvaron. Det går inte riktigt att sätta fingret på det är, men det är ju liksom inte vad det var förr! Dom tar kanske rentav fram ett kollegieblock och gör en lite lista på önskemål, eller ännu hellre; en mind-map!
..Kanske borde dom försöka sej på lite rollspel? För visst har han väl alltid drömt om leken där den söta sekreteraren kommer in på hans kontor med en kopp kaffe och sen, precis innan hon ska gå, frågar: ”Var det nåt mer chefen?” Det tål ju absolut att skrivas ner i alla fall. Vad har vi mer? ..Leksaker? Det är ju kanske lite för mycke, det är dom eniga om, men det kan ju vara värt att testa om det skulle göra partnern lyckligare. Att skriva det på listan kan ju inte skada! Det betyder ju inte att dom MÅSTE. ..Eller varför kanske inte rentav se en sensuell film ihop? Ingen porrfilm! Nejnej! Bara en såndär som får en.. ja.. lite i stämning! Skriv på listan!

Så sen.. på söndagförmiddan, när det har sovits på saken, kaffet har druckits och när partnern är ute med hunden, då görs det slag i saken och googlas lite försiktigt. Det kan ju vara värt ett försök. På internet finns det mycke nuför tiden ju! Vem vet, kanske kan man hitta nånting! ..Men glöm inte att rensa ut all känslig data innan partnern kommer hem igen! Vi vill ju inte att denna ska upptäcka nåt och känna sej pressad och stressad för att det letas på internet så snart efter samtalet! Nejnej!

Det är ju inte annat än att man undrar lite hur det gick för dom. Paret som ville ha lite mer spänning.. Nånstans därute i vårt avlånga land Sverige =)

För övrigt är det förvånansvärt många som söker på Ann Söderlund.. Av nån outgrundlig jävla anledning. Dom kommer till detta inlägget då. Det är väldigt välbesökt nu. Mycket nöje.

Igår var jag, mamma och pappa ute och åt. Mkt trevligt. God mat, men jag fick ont i magen.. Men det får man ta! ^^

Efter maten gick jag på bio. Klockan var ju inte så mycke och jag hade $ kvar på mitt SF-kort. Om jag inte ville vänta en timme så hade jag bara en film att välja på. Horton (Alla talar svenska!). So be it!

Det var jag, svinigt många barn och nårra få föräldrar. Det gick ungefär 6 barn på varje förälder.. Och jag satt mitt i högen. Surronded by kids. Och det började redan i reklamen före filmen. Alla barn babblade och var väldigt exalterade över äventyret dom var ute på. Sen dimmades lamporna och reklamen matade igång. Alla barn tystnade tvärt.

Lego hade första reklamplatsen. En frän Bionicle med råcoola svärd vandrade omkring i rymden på duken. Man fick se hur han kunde skjuta eldbollar ur magen och nåt annat slags klot ur sitt vapen. Ondskefulla skepp flög omkring i luften och attackerade honom, men han utrotade dom allihopa! Man kunde bygga ihop honom på olika sätt och kriga mot andra Bioniclar. Aaaaaaasfränt. När reklamsnutten var slut och det blev lite tyst innan nästa skulle på, då utbröt det. Från ALLA håll kunde man höra olika varianter av:
”Mamma jag vill ha en sån!/En sån vill jag ha!/Pappa kan inte jag få en sån???/Får jag en sån pappa??!/Mamma en sån har Patrik! Jag vill också ha en!!” Ungen precis jämte mej var extra hård. Helt chill sa han:
”Mamma, en sån ska jag ha.” Sen kom alla svaren, från alla håll. Samma svar från alla föräldrarna, fast i olika tappningar:
”Jadu, vi får väl se vad tomten kan komma med i år../Jasså? ja du fyller ju år snart, då kan man ju aldrig veta vad som händer../Du får skriva det på din önskelista../Säg till mormor att du önskar dej en sån i födelsedagspresent../Då får du göra som alla andra barn och spara dina veckopengar..” Sen var det ungefär samma sak när det blev reklam för nån tjejpryl.

Under filmens gång blev det några liknande situationer. Ena gången var när Borgmästaren i Vemstad mumlade att dom borde ställa in stadsjubileumet. Han mumlade det tyst och otydligt flera gånger. Man fick se hur sekreteraren skrev ”xjsAsdjflwsawxzjfh” eftersom det var så otydligt. Men barnen i salongen blev SÅ frustrerade över att dom inte kunde höra! Återigen haglade rösterna runt mej:
”Mamma vad sa han?!/Säg vad han sa pappa?!!/Vad säger han??/Jag hör inte mamma! Vad sa han?!!” ..Christ. Så fick alla föräldrarna viska till svar att han inte sa nåt. Att det var meningen att man inte skulle höra… Fenomen.

Ett annat liknande fenomen som uppstår när man är på en ”familjefilm” är uppfattningen av humorn. Barn har ju som bekant den mest utmejslade formen av slapstickhumor man kan ha. När Horton springer med skallen rätt in i ett träd, DET är kul. Dåjävlar flabbar ungarna. Och alla vuxna sitter tysta. (Jag tar mej friheten att här inräkna mej själv i den vuxna skaran). Sen när tex Borgmästarns son, som är en äkta emo-unge, en vresig tyst svartklädd figur med svart halvlångt hår.. När han uppenbaras DÅ kan man höra ett roat ”Hehehe!” ifrån den äldre delen av publiken.

Eller när det är det är sarkasmer eller ironi. Då är det kul. Fast inte för barnen. Dom är knäpptysta. Dom uppfattar det inte ens, det är ingenting för dom. Tomrum. Mellanspelet på vägen mot att nån ska ramla i en lerpöl eller flyga in i en bergvägg och bli platt. Det är som det där höga svinirriterande pipet som kommer från vissa tvapparater. Det hör man bara när man har bra hörsel (när man är ung) och om man har sämre hörsel (när man blir äldre) hör man inte det. Precis samma fenomen, fast tvärtom då.. Typ.. Eeeh.. A ni fattar..!

Filmen var faktiskt riktigt bra för övrigt. Över förväntan.3 avokadosar av 5 möjliga! Hade nog till och med blivit 4 om dom inte hade snackat svenska. Shrekkaliber.

Kan man återanvända spagetti? Eller pasta över huvud taget egentligen..

Alltså om man har kokat spagetti, eller pasta över huvudtaget då.. men i detta fallet spagetti , så blir den ju mjuk och uppuffad för att den suger åt sej vatten. Men om man låter den kokade spagettin ligga typ över natten så torkar den ju ihop och blir hård och stel igen. Eftersom vattnet försvinner ur den. Enda skillnaden blir typ att den som har varit kokad inte är spikrak längre.

Men då till frågan igen. Kan man återanvända den? Nu är detta ju givetvis inget jag har planerat att göra, men nån kanske vet? Det borde ju gå. Att koka den igen liksom.. Och sen kan man bara torka det som blir över, som man man inte orkar äta upp.. Eller hur?

Jag kan tycka att det är riktigt trevligt att städa. Speciellt om det ser ut som fan innan man börjar.

När man ser skillanden tydligt och allt är fresh och det glimrar sådär som det gör i reklam när dom lägger på en liten stjärnliknande ljusglimt på en ugnsform i pyrexglas som kommer ur den ultimata dismkaskinen (som inte är allt för dyr och väldigt lätt att avbetala).

Men det finns vissa grejer som man verkligen kan undra hur dom har tänkt när dom konstruerade. Köksfläktar tänker nog många på nu och det kan jag hålla med om. Dom brukar vara ett jävelskap. Men det jag syftade på var duschkabiner.
Jag är motståndare till duschkabiner av en enda anledning; dom är helt fucked up att hålla rena. Och jag hade som en av mina riktlinjer när jag skulle flytta att jag skulle ha ett badrum utan duschkabin, av en enda anledning; dom är helt överjävliga att hålla rena.

Men men, nu har jag en duschkabin. Den är visserligen ganska nice, men inte skoj att hålla ren. Man kan ju undra om det verkligen är SÅ svårt att få ihop en konstruktion som är tät, smidig att öppna och stänga OCH lätt att underhålla. Jag personligen hade garanterat haft problem med det, men det finns väl folk som jobbar med sånthär?? Lätt att dom i n t e har duschkabiner hemma eller..

I vilket fall som helst så städade jag duschen i morse. Sprejade såntdär Ajax Professional Super Power Ultimate Germ Killer and Double Slime Destroyer överallt, i varje litet skrymsle. Sen skrubbade jag med min helt nya toaborste..

Skrubbskrubbskrubb.

Äckligt var det. Golvet som jag trodde var rent visade sej inte alls vara rent. Det visade sej att det liksom låg nånslags ljusrosaorange slöja över det. Men den försvann! Alla listerna, som jag visserligen hade anat att dom inte var helt hundra, visade sej vara liiite värre än väntat.

Tänk va! Tänk att hudavlagringar och schamporester kan inta denna uppblötthundbajsliknande skepnad! Fantastiskt! Vidrigt OCH fascinernande på samma gång! Sånt får man fan aldrig heller se på film! Om nåt är i behov av rengöring där så är det bara täckt av damm eller sand och spindelnät. Men jag saknade mitt Klorin. Jag litar inte riktigt på dom där rengöringsmedlena.. Hur giftigt och bakteriedödande dom än luktar. Det är bara Klorin som kan ta fram den där lilla pålagda stjärnlika gnistrande ljusglimten i sånnahär lägen.

Henrik Schyffert har slutat blogga. Det är ju kanske lite tråkigt.. Eller?

Men det kändes som han ändå tröttnade för ett tag sen, han hade inte skrivit på ganska länge ju. Lika bra att lägga ner då. Nu får jag hålla mej till Schulmans idiotskriverier! =)

Ikväll är det lite stillastående. Dom säger att det är fredag, men det känns mer typ som tisdag. Det är ganska konstigt. Denna veckan har gått svinigt fort. Min tid har kanske börjat gå snabbare nu när jag är ensam här med Anki. Dom säger ju att råttors tid går mycke snabbare. Att det är därför dom bara blir typ två år gamla. Att en vecka typ uppfattas som ett år för dom. Ultraspeed. Så nu när det har gått en vecka så uppfattar jag den som en dag.. Eller okej, kanske inte riktigt så illa, kanske mer som tre dar. Jag är på god väg!

Nu ska jag och Anki käka kvällsmat. Hon är visserligen halvfärdig redan (se den ganska kassa bilden), så jag får skynda mej nu om hon inte ska hinna bli klar alldeles för långt före mej. ..Undra hur lång tid hon uppfattar att det tar att mumsa i sej en pepparkaka. Hon har ju hållt på i typ tio minuter nu och bara kommit lite över hälften. Innan hon är klar har det väl gått en månad..

Undrar när min väderstation kommer..

Har ni följt Mitt P3 med Deniz Merdol i P3? Verkligen inte mitt favoritprogram.

I vilket fall som helst gick hon ut i sändning för nån vecka sen och sa att det hade skapats en ”Hata Deniz Merdol”-grupp på Facebook. Och att hennes kompis Melinda Wrede hade startat en motgrupp. ”Älska Deniz Merdol”.

Sen snackade dom en jääävla massa om hela grejen med att hata. Djupa diskussioner kring att man inte skulle använda det ordet om det verkligen verkligen inte var nödvändigt. Att det var det starkaste ordet som fanns, vilket det kanske ligger nåt i.

Sen! Sen ringde hon upp killen som hade startat hatagruppen. Och blev hans ”vän” genom att konfrontera honom i sändning. Schysst. Nu precis hade hon med stackaren igen. Förklarade för hela svenska folket hur bra det kunde bli om man bara pratade om saker och fick ett enkelt förlåt. Att hat kunde bli kärlek och utveckla fina vänskaper. ..Medan han satt där och mmm:ade.. Den maximala förnedringen.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta, men jag tyckte faktiskt lite synd om honom. Stackars David.
Hans polare lär ju massmobba honom efter detta..