Min dödliga sjukdom
Ibland kan jag vara lite hypokondrisk. Jag tror tex att jag behöver en rotfyllning såfort jag känner minsta ilningen i nån tand. Förr var jag väldigt oroligt för blindtarmsinflammation och var säker på att den var överinflammerad och brusten ibland, när jag i själva verket bara var väldigt kissnödig. Och för att inte tala om hela bröstcancergrejen. Det kan bli lite ansträngande ibland. …Jag har förresten hört att Robert Gustafsson är sjukt hypo med. Bara som en parentes. ..Fast jag är nog inte som han. Inte lika extrem.
Men vad jag skulle komma till var iaf att ikväll kanske jag eventuellt har en bra och legitim grund att stå på. Faktiskt.
Jag åt rå kyckling.
Och inte bara lite och av misstag. Nejdå. En och en halv lårfilé för att vara exakt.
Okej den var ju självklart inte helt rå-rå. Den var ju marinerad och körd i ugnen i typ en halvtimme. Jag tänkte att det fick vara close enough, jag var trots allt väldigt hungrig.
Mamma och pappa tyckte inte deras bitar såg riktigt klara ut så dom tryckte tillbaka dom i ugnen och chillade ett tag. Jag däremot var väldigt hård och menade att: -Äääh! Min är iaf okej! Definitivt!
Jag mumsade i mej alltihopa ganska fort. Eller ja.. en bit som jag tyckte kändes lite för slajmig och såg lite för rosa ut gav jag till Stina. Det är katten nr 2. Men allt annat åt jag!
Sen tog mamma och pappa ut sitt käk ur ugnen och högg in.
Såhär i efterhand får jag väl erkänna att det känns lite som att jag eventuellt kan ha förhastat mej.
Och som jag tidigare har nämnt är jag ett fan av Wikipedia. Där kan man läsa om både det ena och det andra. Både kapitlet om Salmonella och trikiner har faktiskt slunkit förbi för ganska längesedan, inte ens i samband med kvällens föda. Och ja, jag vet, trikinerna finns inte i kyckling, men ändå! I sånnahär delikata situationer är hjärna inte direkt ens vän! Det finns alltid en risk!
..Å andra sidan har jag också läst om konceptet kyckling-sushi som ska vara mycket gott. Alltså; rå klyckling, för medvetet intag.
..Men risken finns ändå där!!
I framtiden, när jag lagar kyckling så kommer jag garanterat låta det vara inne längre! …Iaf nästa gång. Gången efter det har jag defintivt glömt allt dethär och hypokondrin kommer, likt en tung mantel, att bekläda mej omedelbart efter sista tuggan.